Jag sammanfattar i ett blogginlägg som jag uppdaterar.

FO&O gör pojkbandsrock i midtempo, tänk Maroon 5, korsat med 5 seconds of summer.

Den sticker inte ut så mycket som jag hade hoppats på, refrängen och versen flyter ihop i första lyssningen, men samtidigt är det lätt att tralla på och kräver nog inte så avancerade sånginsatser. Perfekt för de här killarna.

Men samtidigt känns det inte som ett självklart dansnummer till låten heller.

Bella & Filippas Crucified andas popcountry, lite a la First aid kit, med falsettoner i refrängen.

De rimmar crucified med sweet blue eyes och om de här tjejerna gör det här bra på scenen kan det nog gå hem.

Owe Thörnqvists låt är som skriven för att bugga till på scenen. Det saknar allt vad modern musikproduktion brukar innebära i Melodifestivalen, det här är snarare 50-tal med munspel och trombon.

Komplett med text om att Boogiemannen brukade ha en korvlåda på magen.

Det här kan bli fullständigt fiasko, eller toksuccé. Allt hänge rpå hur härlig Owe känns på scenen.

Men Owe gör precis det som förväntas av honom utan att kompromissa. Det gillar jag! Och det sticker ut i startfältet.

Jasmine Karas Gravity känns som en låt vi redan har hört. Det är typ Sia eller Rihanna. Men jag kan inte placera det exakt nu.

Markus Larsson sitter intill och säger att det låter som La Rouxs Bulletproof.

Jag gillar refrängen.

Anton Hagman gör gitarrpop av den ganska klassiska danska Eurovision-skolan. Men så är låten också skriven av bland andra Tim Schou.

Det här är snäll och gullig pojkpop på gitarr i upptempo. Med rätt sorts sängkammarögon kan nog Anton få publiken att rösta.

givetvis kommer ett avskalat parti där man bara hör gitarren och nån form av handklapp eller fingerknäppning, innan sista refrängen sätter igång.

Krista Siegfrids gör låten Snurra min jord som i inledningen vill låta Veronica Maggio och Petra Marklund. Men första refrängen märks inte. Bryggan sticker inte av från versen och sen blir refrängen alldeles för anonym för vad jag hade velat höra från Krista.

Jag hade hoppats att Krista skulle leverera räddningen för svensk schlagerpop. Men vid en första lyssning känns det här alldeles för blekt för mig.

Det tar inte tag. Dessutom drunknar hennes röst i musikproduktionen. Åtminstone i vår lyssning.

Robin Bengtsson är först ut i den tredje deltävlingen. Det här är inte riktigt som man tänkt sig Robin Bengtsson, för det känns både Justin Timberlake och Justin Bieber och den här låten kommer definitivt behöva dans på scenen.

Robin behöver släppa loss på höfterna och röra sig. Det ska bli intressant att se vad han gör av den på scenen.

Refrängen är catchy. Det finns ett parti med fingerknäppning.

Nu är det dags för uppspelning. Vi sitter i en konferenssal och kommer få höra alla låtar två gånger.

Vi i pressen får som vanligt höra alla veckans låtar klockan 18. Då kommer jag blogga om hur det låter och försöka beskriva låtarna. Häng med här i bloggen så får ni veta så mycket jag bara hinner skriva om låtarna.