Samir & Viktors Bada nakna har veckans absolut tydligaste refräng, med för dem typisk prod. Det här kommer vara spralligt och kul. Och eftersom grabbarna inte är så duktiga på sången så har det anpassats, plus att man självklart har förstärkning bakom kulissen så att woohoo-ramsan låter bra för publiken.

Pernilla Anderssons Mitt guld kommer vara veckans ”seriösa” inslag. För dem som stånkar och pustar och bara avskyr Samir & Viktors skoj, kommer Pernilla Andersson komma som en liten lisa för själen, komplett med harpa och allt. Det här är fint. Kanske för pretentiöst för min smak. Nån sa att inledningen kändes som ”du ska inte tro det blir sommar”.

Mimi Werner kör sin Ain’t no good efter Pernilla Andersson och penntrollen. Hon kommer inte kunna mesa på scenen om hon vill gå vidare. Den här countryrocken lämnar få intryck hos mig även efter andra genomlyssningen. Det är lite för skränigt och lite för brötigt. Men om hon lyckas leverera så finns det absolut potential att charma över mig på bättre humör. Jag brukar ju ändra mig under veckan. Och slutet lyfter faktiskt lite, med handklapp-parti, lugnare fras och sen en avslutande refräng.

Albin & Mattias Rik då. Jo, det här är väldigt mycket just det soundet som Mattias Andréasson tidigare producerat åt Albin. Texten är tre mil lång, men sånt har förhoppningsvis Albin koll på. Och Mattias röst är skön, jag har gillat den sen Idol. Dessutom gillar jag hans woo-partier som känns lite Michael Jackson.

Alltså Anna Book. Det här är ju veckans tydligaste hook vid sidan av Samir & Viktor. Men räcker det med en refräng man kommer ihåg? Det finns risk att publiken tycker att Himmel gjord för två är alldeles för mossigt, med sin plastiga 80-talskeyboard, och ett rejält dansbandskomp. Dessutom låter den som minst 14 andra schlagers. Men det är ju också charmen, igenkänningen. Och det går ju inte att göra annat än älska Annas hängivenhet och charm på scenen. Ska bli väldigt intressant att se det här på scenen. OCH DÄR KOM HÖJNINGEN!

Om Robin Bengtsson gör ett snyggt nummer av Contellation prize kan den absolut bli farlig. Den här kommer jag garanterat lägga till på min spellista så snart den släpps. Tänk Måns Zelmerlöws Should have gone home och lägg på munspel så är ni ganska nära i stilen.

Nu ska vi se Ace Wilder en andra genomlyssning då. Visst kan det här bli en barnfavorit som förra låten. Men det här känns mer nån form av italohouse-mix mellan flera olika låtar, med lite för otydlig hook. Men alltså, ni får inte lyssna för mycket på vad jag skriver. Jag fattade ju inte ett dugg av Busy doin nothin de första gångerna jag hörde den. Jag kan ha tokfel igen.

Så jag bloggar och uppdaterar i ett samlat inlägg.

Det tog mig typ en vecka att begripa Ace Wilders förra tävlingslåt.

Det kan vara likadant här. Det känns återigen som flera olika låtar ihoppusslade till en. Refrängen är en helt annan låt än första versen till exempel.

Men det som Busy hade som jag inte hittar här är den tydliga hooken. Don’t worry tar liksom inte vägen nånstans. Hon kommer behöva ett gigantiskt shownummer för att det här ska bli en självklar favorit på lördag.

Men å andra sidan har det redan utlovats. Och med Ace kvaliteter som dansare kan det mycket väl hända.

Här och nu dock. Nej. Jag hör det inte. Jag ser det inte. Men jag brukar ju ha fel.

Oj, där kom en låt till mitt inne i hennes bidrag. Inför sista refrängen lät sticket som ytterligare en liten låt instoppad bland de andra.

Robin Bengtssons Constellation Prize är en midtempo modern poplåt med munspel. Det här gillar jag nånstans. Hooken är hyfsat stark och munspelet kommer sitta på min hjärna innan den här helgen är över. Jag lär vakna på nätterna och tralla det.

Oj.

Anna Book.

Det här skulle lika gärna kunna vara 1985.

Rim på grå och så. Du kan sjunga med i refrängen innan du ens har hört den. Med en ganska plastig synt på komp.

Men jag kan inte låta bli att skratta så klart. Det här är nåt för alla schlagerälskare.

Och självklart med en tydlig hänvisning till genombrottslåten i textraden ”lika lätt som ABC”.

Frågan är bara om hon kan lyckas få det här att kännas 2016 på scenen, eller om det bara kommer kännas mossigt. För det finns modern schlager. Vi får se på scenen.

Albin & Mattias gör en typisk Albin-låt, men sköna quirky ljudmattor i bakgrunden mot Albins rap. Skönt att höra Mattias sjunga refrängen, han har ju varit med och skrivit och producerat mycket av Albins tidigare material.

Det här är modernt, kul och SJUKT mycket text. Att lära sig det här har nog tagit ett tag.

Men hooken i Rik är lite för anonym vid första lyssningen. Ni vet kanske hur jag brukar negga i början av veckan, får se om det ändrar sig senare, men just nu är det här bara en mycket mycket liten lillebror till Din soldat som ju hade Megarefrängen med stort M.

Mimi Werner har en faster som heter Jill Johnson och hennes Ain’t no good har tydliga countryinfluenser inklusive ett ganska tydligt 9 to 5-låt även om det här är mycket mer countryrock än pop.

Vid en första lyssning går jag inte alls igång. Det känns lite för mycket allvarliga miner för mig, lite för kompetent radiopop utan att sticka ut och gripa tag. Ska bli intressant att se vad hon gör av det här på scenen.

Pernilla Anderssons Mitt guld bryter definitivt av efter Samir & Viktor med ett öppnande harpljud blir det här definitionen av ”seriös musik” efter penntrollens studentflaks-allsång.

Självklart plinkar Pernilla på gitarren och det är kul att höra henne på svenska i den här visan. Men startnummer två bådar inte gott. Jag är osäker på om hon kan gripa tag tillräckligt starkt med den här låten.

Hook? Nja.

Refräng? Nej.

Det här fastnar inte hos mig vid en första lyssning. Men så kallade musikexperter gillar säkert.

Samir & Viktor sjunger om att bada nakna på Sergels torg och det här låter precis som ni tänker er att det ska göra. Men ändå inte. Det är en uppdatering av soundet så att det inte låter exakt som deras tidigare tre låtar.

Men självklart med både handklapps-parti och househänder i luften-ögonblick.

Frågan är bara exakt hur nakna grabbarna kommer vara på scenen?

Det här är glädje och fest och ett smart sätt att sätta igång festivalen. Men det finns en liten risk att Samir&Viktor är förra årets kopp te. Nej förresten, det här är en självklar studentflaks-allsångs-fotbolls-trall. Som definitivt komemr streamas som tusan så fort den släpps på Spotify.

Vi i pressen får höra veckans första låtar. Häng med här i bloggen.