Andreas Johnson gör en av sina bästa låtar i Melodifestivalen den här veckan tycker jag. Men den som förväntar sig något nytt från honom på scenen blir besviken. Han är ensam, med mickstativ och lite rök och det är snyggt, snyggt, snyggt. Men inte nyskapande.
Jag tänker väldigt mycket på Gladys Nights Bond-låt Licence to kill, har för mig att det var lite laser i den också.
Jag har fått så mycket skäll i veckan av andra schlagerbögar för att jag verkligen gillar både Andreas Weise och Andreas Johnson. Kanske har jag blivit heterosexuell eller nåt.
Igår på genrepet blev Andreas Weise så andfådd när han sjöng att han tappade sig själv lite i låten.
Nu går det bättre och han kostar på sig att mitt i låten köra en:
– Kom igen nu Östersund!
Han känns avslappnad och ser ut att njuta på scenen.
Men jag skulle ändå vilja ha lite mer eld i det här numret.
Kalle Johansson har bytt lite kläder till dagens rep. Han har en röd tröja under den svarta jackan. Äntligen lite färg, även om det fortfarande känns väldigt mycket helt vanlig torsdagkväll.
Och de tidigare grå sommarskorna är nu vita lädergympadojor. Och han är inte barfota heller ser jag nu när jag sitter precis intill hans startposition. Han har ju korta vita sommarstrumpor på sig.
Det här är ett litet mysnummer som får igång publiken i arenan. Det känns väldigt mycket sommarlåt för mig.
Ellen Benediktson har inga problem med rösten. Det visar hon varje gång hon kör sin relativt svårsjungna låt som precis som Euphoria pendlar mellan lugna och ge allt-partier.
Numret har blivit lite varmare sedan första repetitionen, men jag tror ändå att tittare kommer skrämmas av dansarnas gummidräkter och den hårda attityden i låten.
Öppningsnumret börjar förinspelat där Sanna och Robin sjunger en munspelsblues om vilka som jobbar med Melodifestivalen.
Låten är textad i sändningen och nu har produktionen också hunnit ändra stavningen på Hence von Zweigbergks namn. Henric stavas ju med c och Hence likaså.
Snyggt räddat, SVT. (Och jag gissar att det ändrades efter att jag bloggade om den pinsamma missen igår…)
Här får också huskören och dansarna möjlighet att briljera, först i en helt egen del och sen tillsammans med Sanna i ett avslutande rockigt parti.
På lördagens genrep har ju artister och programledare sina scenkläder på sig så klart, men däremot så är de inte sminkade och fixade i håret. Det hinns helt enkelt inte med. Dessutom så repar man inte all pyroteknik på den här repetitionen. Det kostar för mycket med fyrverkerier så om allt har funkat på tidigare rep så sparar man specialeffekterna till sändningen.
Nu är jag på plats i Östersunds arena för det sista genrepet. Häng med här i bloggen så ska jag rapportera allt jag kan om artisternas form inför kvällen.
Kristin var lite mer morgonpigg än jag om man ska döma av hennes instagram.
Kanske tävlingsnerverna som spökar?
Jag lämnade precis hotellbaren. Är ju 18 dagen i sträck som jag jobbar så jag kände att det var läggdags för att palla morgondagen.
Kvar sitter Andreas Johnson med vänner. Och Isa Tengblad med sitt team.
Jag är alltså sämre på barhäng än en 16-åring! (Nu hänger Isa i och för sig inte i baren, hon sitter vid ett bord och äter middag, men ändå…)