Tobbe Ek är Aftonbladets nöjesreporter på plats i kulisserna på det mesta.
CajsaStina Åkerström är alltid vacker, men med scenkläderna på känns det som att självförtroendet växte två snäpp på scenen. Hon har plötsligt mycket mer attityd och känsla i sitt framförande. Igår var det bara enkelt och vackert, nu är hon helt inne i låten.
Kläderna är svarta. Tajta glansiga byxor och en svart tunika i ett lätt skrynklat material.
Tredje genomsjungningen och jag sitter på första raden och sjunger med i State of dramas sköna refräng. Det här är inte förra årets Falling utan mycket mer pojkband.
Sista genomsjungningen brukar man ju testa effekter, men inte alltid på fredagarna. Därför är jag osäker på om State of drama ska behålla sina rökeffekter även om Emil Gullhamn skippar sin rökpistol.
Jag tycker att det är kul hur Emil Gullhamn som inte har något typiskt rockstjärneutseende får till jäkligt coola poser på scenen.
Han har helt rätt attityd för en rockstjärna och är helt annorlunda på scenen än när man träffar honom i baren.
State of drama skulle få stora problem om tar sig vidare till final och vinner där.
I Eurovision får man bara ha sex personer med i sitt nummer och ingen förinspelad kör. Refrängen i All we are bygger till stora delar på en barnkör som skanderar All we are, all we are.
Eftersom bandet är fem personer finns bara utrymme för en person i kör. Som i så fall måste försöka få till ljudet av en barnkör med en enda röst.
State of drama kör helt i svart på scenen. Jag tror att de hade vunnit på färg till den här låten.
Emil Gullhamn har helt skippat rökpistolen som han använde under gårdagens repetition. Det blev väl för mycket av ett orosmoment gissar jag, för det hade varit coolt om han lyckats få till det på scenen.
Nu har jag fått spelbolagets Betssons odds för att ta sig vidare till final. Vilken ordning de placerat artisterna i är dock oklart.
Oscar Zia 1.45
Outtrigger 1.70
State of Drama 3.00
Cajsa Stina Åkerström 4.00
Ace Wilder 6.50
Shirley Clamp 10.50
Dr Alban och Jessica Folcker 6.50
Eko 25.00
Nu har SVT:S produktionspersonal sin avtalsenliga kaffepaus så jag tar ett äpple i väntan på State of drama. Japp, ett äpple, ingen nötcreme.
Jag gillar Shirleys Burning alive även om jag var väldigt besviken i onsdags under uppspelningen. Men det känns som att den lovar mer än den faktiskt håller för. Jag hade velat att den skulle explodera i en större refräng. Och jag skulle vilja ha den på svenska.
Shirley är som bäst på svenska, det sa vi ju redan när hon tävlade med Shirleys angels.
Efter andra genomsjungningen skriker Shirley till:
– Fan!
Sen tar hon ett långt snack med Masen som sköter fläkten. Det verkar som att hon inte är nöjd med hur vinden fläktar i klänningen. Hon försöker visa vad det är hon vill ska fladdra.