Emin som snart kommer ner från taket i trådar är presidentens svärson. Fastän programledarna väljer att istället kalla honom för ”son of Baku”.
Att han är Azerbajdzjans största popstjärna kanske stämmer, men jag vågar inte riktig tlita på den typen av uppgifter i det här landet.
Men att han skulle vara stor och framgångsrik i Storbritannien är en grov överdrift. Jag bor ju där sedan två och ett halvt år. Jag har aldrig hört talas om honom,
Efter Moldavien reste sig presscentret typ upp unisont för att skynda till toaletterna. Och därefter för att ta plats inne i presskonferenshallen. Jag sitter kvar inne i presscentret för uppkopplingen är bättre här. Jag har en löpare som håller en plats åt mig inför presskonferensen.
Nu sätter vi vårt hopp till er och alla era vänner runt om i Europa. Nu har jag precis sagt till norska VG att jag slutat vara expert och bara är fan för nu har vi faktiskt chans. På riktigt!
Moldaviens Pasha Parfeny är sist ut. Han har gjort charmiga framträdanden under repen och någon tippade honom till och med som vinnare när jag snackade runt här i presscentret igår. Så långt skulle jag inte dra det, men att gå ut sist med en upptempolåt kan vara gynnsamt.
Han sätter numret snyggt och visst är det lite mysigt?
Gaitana har ylat sig genom ungefär varannan repetition och varannan har låtit bra. Men ni hör ju själva hur den är en fullständig ripoff av David Guettas och Kelly Rowlands When love takes over.
Hon sjunger hyfsat ikväll. Mindre ylande och mer sång. Det kan räcka för Ukraina som brukar hamna högt.
Željko Joksimović är superstjärna på Balkan. Öppningen till hans Nije ljubav stvar har jämförts med en Coldplay-låt, men det kommer inte hindra honom från att plocka mängder med poäng.
Men Joksimović har varit betydligt bättre än så här. Han tävlade själv 2004 med Lane Moje och därefter har han skrivit låtarna Leila och Oro som också är starkare balkanballader än den här.
Men visst är det vackert? Och han har en enorm utstrålning på scenen och vet hur man tar publiken. 2008, när Oro tävlade i Serbien var Joksimović också programledare för hela ESC.
Man ska inte vinna på gamla meriter, men det här är ett stort hot mot Loreen för det är ett starkt nummer.
På gårdagens genrep hade de håret på ända som de brukar ha. Frågan är om de tappar poäng på att ha luggarna framkammade nu. Bra energi har de i alla fall.
Sången är bättre än på gårdagens genrep även om den inte är klockren så klart. Det är den aldrig när det kommer till Jedward, men det är heller inte deras grej.
Makedoniens bidrag är snyggt, pampigt Eurovision-dravel. Sånt funkar bara här: men här funkar det å andra sidan väldigt bra. Och då brukar ju jag gilla det. Så det gör jag här också. För nu är jag helt hjärntvättad i Eurovision-bubblan.
Malta är ännu en svensklåt. Kurt Calleja har skrivit den med Johan Jämtberg och Mikael Gunnerås. Nu får Kurt till sången igen, det har varit stora problem med det för honom under repen. Semin funkade däremot. Nu har han lite problem mot slutet, men det är inte alls så illa som det varit under repen.
På Malta är ESC för övrigt lika stort som i Sverige. Alla samlas kring tv-sändningen och tycker och tänker och pratar.
Tyska Roman Lob känner sig tydligen naken om han inte har sion mössa eller keps på sig var det nån som berättade i en kommentar här i bloggen tidigare.
Standing still är en skön låt, men midtempo brukar inte bli vinnare i Eurovision och den här känns lite för anonym. Visserligen vann ju den mest anonyma låten förra året, men annars brukar ju originalitet fungera.