Estlands Ott kommer därefter och ser ut att ta i rejält när han sjunger. Mer kan jag inte säga för nu har ljudet plötsligt försvunnit här i presscentret. Nu har jag äntligen lyckats väcka liv i EBU:s presskille i alla fall som själv kommer ur sitt kontor och skakar på huvudet och lyfter upp mobilen.

Men jag tror att han skulle behöva lite hjälp med att skälla ut den som är ansvarig. Jag är i så fall frivillig!

Italien däremot kommer direkt efter Frankrike och Nina Zilli gör en riktigt skön L’amore è femmina (Out of Love) som känns som hämtad från en rökig nattklubb.

Men det saknas något för att Nina ska ha ett vinnarframträdande. Hon är snygg och cool, men det är kanske lite lite för enkelt producerat och genomfört för att man ska känna den lyx som henne snummer skulle behöva för att vara en vinnare.

Anggun från Frankrike gör sin Echo (You and I) som många fans snackat om före vi reste till Baku, men här imponerar hon inte särskilt. Det är inget fel på låten eller framförandet, men det är bara lagom snyggt, inget som man minns när det är över.

Inte heller Cypern repar i scenkläder. Ivi Adamou gör sitt nummer snyggt, men rösten är det som vanligt sisådär med. Låten däremot är ju en dansgolvsfyllare.

Den här lär ändå kunna gå bra.

Nu sätter man poäng från 1 till 8, 10, 12 när man röstar inne i pressrummet och Spanien har dragit förbi i omröstningen inför finalen.

Kan kanske delvis förklaras med ett uppdämt behov av att få rösta på Spanien som är i big 5 och därför inte varit med i semifinalerna. Tre i topp 5 är big 5-låtar.

Men väldigt intressant hur Sverige tagit sig så högt upp och att Turkiet just nu ligger så långt efter.

Islands Jonsi repar utan scenkläder. Känns jäkligt trist när det här är enda repetitionen som vi får filma och vara med inne i arenan och plåta. De har heller inte smink och frisyrer som det ska. Konstigt.

Vi får se hur övriga länder gör.

Greta och Jonsi tar det också relativt lugnt i dag.

De ryska tanterna kan falla på sitt startnummer. 6 är ingen klockren start men de är precis lika söta som de varit under alla repetitioner. Undrar om det faktiskt försigår några intriger där bakom i kulisserna. Tror ni att de byter bullrecept med varnn eller är de lite avundsjuka på minstingen som får all uppmärksamhet?

Jag hör Albanien skrika sig igenom sin låt genom dörren till EBU:s kontor. Hon träffar tonerna men herregud vad hon ylar ändå.

Tänk om jag hade haft möjlighet att få se något av Litauens rep. Det hade varit trevligt, att se mer än bara sluttonen för nu verkar det som att de fått fart på bilden hyfsat.

Bosnien alltså till slut. Henne fick ni ju höra sjunga igår. Hon sjunger bra. Men tar det lite lugnt idag.

När jag frågade om det var den tysk-azeriska produktionen som inte lyckas få en bild åt oss i presscentret så skuyllde för övrigt EBU.s pressnubbe Sietse Bakker på azererna.

– Det är bara azeriska produktionen som inte lyckas få till det här.

Nu missade vi fullständigt Ungerns framträdande eftersom EBU:s kontor som hade den lilla skärmen precis stängde dörren så jag inte fick titta där heller. Tack för det EBU.

Av nån anledning så gör den tysk-azeriska samproduktionen som det här är bedömningen att det är viktigare att sätta ett stort vitt kryss över storbildsskärmen än att vi ska få se repetitionerna just nu så vi får vämta trots att det pågår inne i arenan.

Jag hittar en liten skärm där jag ser Engelbert Humperdinck öppna med sin klassiska ballad. Han är inte alls dålig.

Kanske är han lite missgynnad av att inte ha tävlat i semifinalerna, men det stoppade ju inte Lena att vinna för Tyskland i Oslo.