Nu har Björn Ranelid börjat känna på scengolvet och han nästan springer fram och tillbaka över scenen före första genomsjungningen. Det verkar som att han är lite nervös inför repet.

Mari Ryberger visar upp Björn Ranelids och Sara Lis scenkläder på galge.

Här är min intervju med Love Generation från presskonferensen. De var lite oroliga över de höga klackarna och trappstegen som var fullständigt osynliga.

Till tredje genomsjungningen pumpar man ut mängder av tungrök över scenen. Det är lätt att göra Tobbe lite lycklig…

Nu väntar man dessutom med ljuskägglorna tills Molly reser sig från pallen. Det tror jag är bra.

Molly är bara 19 år. Jag glömmer det snabbt när hon intar scenen med sin pondus. Hon har verkligen växt till sig jämfört med när vi var här i Leksand för tre år sen.

Jag tror faktiskt på Molly när hon sjunger den här texten och nånstans känns det som att hon genom låten skäller ut Eric Saade efter noter.

Någon är det hon skäller ut i alla fall, men på ett kaxigt ”jag kommer klara mig fint”-sätt. Mycket känslor genom låten och de får hon fram tydligt.

Nu visas bara tygprover upp på scenen av Mollys scenkläder.

En svart korsett och kedjor i olika färger. Tydligen har man inte bestämt sig för om det ska vara silver- eller guldkedjor. Hur det hela ska se ut kan man ju bara spekulera i:

– Känns lite desperat det här, med bara en korsett och kedjor, skämtar Henric von Zweigbergk på scenen.

– Väldigt mycket ”jag är singel”.

Molly börjar sin ballad sittandes på en pall mellan 12 ljuskägglor och en strålkastare riktad mot henne snett bakifrån.

Efter första refrängen reser hon sig och går fram mot ett mickstativ i scenens framkant.

Det här är en kraftfull göra slut-ballad och Molly tar i och sjunger ut redan från start. En av textraderna:

– I don’t miss your dirty clothes on the floor!

Hon ser kaxig och stark ut på scenen, även om det i första genomsjungningen kanske är några leenden för många för den allvarliga texten.

Medan Molly sjunger upp bakom scenen testas hennes ljus och det ser så snyggt ut så jag bjuder på en bild redan före Molly satt sig på pallen mellan ljuskäglorna.

Andreas Johnsons silverjacka har hängt i hans garderob sen det året han under en repetition upptäckte att jag hade en likadan på mig i Melodifestivalsarenan.

Lagom till årets tävling har han tydligen haft en utrensning i garderoben. Och vem får den till skänks om inte undertecknad. Henric von weigbergk sträcker över den mellan två genomsjungningar.

Stackars Andreas och jag hade tydligen shoppat på samma ställe för några år sedan när han tävlade. Eftersom jag hade jackan på mig först så valde han att låta den hänga kvar i garderoben, så jackan är ganska oanvänd om man säger så.

Men också aningen daterad kanske. Tack i alla fall; Andreas för att du tänker på mig!

Henric von Zweigbergk hjälper till att visa upp Andreas Johnsons scenkläder på scenen.

– Det här ska den lille ha på sig, säger två meter Zweigbergk och retas med Andreas som inte riktigt är lika lång.

Johnson har vit skjorta och en väst med röda detaljer. Över det blir det en svart kavaj med röd näsduk i bröstfickan. Anna och Tessan i kören kommer ha röda klänningar, medan Britta ska ha svart.

Kvint har fått en snygg svart kavaj också.