Malena repar i jeans och linne idag. Sent igår skämtade hon om att hon ville göra just det. Antagligen har ljuskillarna nöjt sig med att hon visade klänningsfärgen under förra repet.

Nu har Malena klivit upp på scenen. Hon står och får instruktioner av Christer Björkman. Igr berättade hon att hon tänkte ha lite mer smink på sig på repet idag:
– Jag ska väl bättra på det där naturliga lite. och om det finns nån i det svenska gänget som har en locktång ska jag fixa lite frisyr också på hotellrummet.

Sockertopp? Nej Vitrysslands dansare utan vindmaskinen underifrån.

Före Malena kliver upp på scenen repar Petr från Vitryssland. Vitt är temat, inklusive en dansare insvept i ett jättelakan. Tänk spöke.

Låten är inte dålig och Petr som också pryder alla glassar och kakpaket i presscentret älskar verkligen att sjunga sin sång. Men utstrålningen. Var tog den vägen? Ungefär lika intressant som att skaka lakan efter tvätten.

Nu har fansen börjat rösta i presscentret. Förra året lärde vi oss att det betyder exakt ingenting. Charlotte låg ofta i topp och till seger i finalen tippades Portugal som sen slutade typ 10. Charlotte var sällan sämre än topp 5. Men som fan själv är det skoj att veta vad andra ESC-tokar tycker om.

Och det ser ju bra ut fan-mässigt för Malena i alla fall. Hon ligger 4:a just nu i första semifinalen och det betyder ju att hon skulle ta sig till final om fansen fick bestämma.

Sist ut att repa igår var Hollands The Toppers.

Tänk er ett band med Thorleifs Thorleif Torstensson, Sten & Stanleys Sten Nilsson och Lasse Stefanz Olle Jönsson. Tänk er också att den största fixstjärnan i samma genre Christer Sjögren, hoppat av bandet efter ett infekterat storbråk.

Tänk er sen att allting sker på holländska. Då har ni The Toppers. De är gigantiska i Holland!

Igår hamnade detta presskit i min postfack här i Olympiyski Arena. Fint va? Bandnamnet är skrivet i glittrig relief.

Vi tog sovmorgon i morse, eller jag i alla fall. Fille vaknade och såg den här synen genom fönstret.

Observera att det inte är samma plan på några av bilderna.

Förhoppningsvis flyger inte MIG:sen mot Georgien trots oroligheterna där. På lördag hålls en stor parad här i Moskva och i morse repades inför paraden. Stridsflygen ingick i den. Nog. Hoppas vi.

Samtliga foton: Filip Meneses

Min partner in crime Helena Trus kommer inte till Moskva under Eurovision så det blir tyvärr inga Tobbe&Trus-inslag härifrån.

Jag kommer sakna dig, trusan!

Äntligen! Jag vet att svenska folket inte riktigt håller med mig – åtminstone gjorde ni inte det under den första delfinalen i Göteborg – men en av mina favoriter i MF har äntligen släppt en video.

Marie Serneholts Tony Nilsson-signerade och smått Östeuropa-doftande hårddiscopop är som gjord för att dansa till och hade stått sig väl i konkurrensen från övriga Europa.

Nu tänker skivbolaget satsa på låten utanför Sverige och har försett Disconnect me med en snygg video, regisserad av Robinovich. Tänk om han också fått lägga vantarna på Malena, vilken snygg video La Voix hade kunnat få!

Åh, jag har ju inte hunnit berätta om Filipp Kirkorov än. Denna märkliga Eurovisionföreteelse som får småflickor att gråta av lycka bara av att synas.

Ja, det är faktiskt sant. En tjej i 20-årsåldern med brittisk accent stod faktiskt intill mig och snyftade av glädje över att ha fått en bild tillsammans med honom. Kirkorov är rysk megakändis/knäppgök. På 90-talet var han gift med Rysslands då största artist Alla Pugacheva och blev själv kändis på kuppen.

Han tävlade för Ryssland i ESC 1995 och kom på 17 plats. En obekräftad skröna från nån av alla ESC-historiska böcker jag läst gör gällande att ryska statstelevisionen det året avstod från att sända programmet live. Istället ska programmet ha klippts om så att omröstningen plockades bort och det verkade som att Filipp sjöng sist av artisterna. På så sätt ska tittarna ha fåtts att tro att han vann finalen.

Numera går det inte att anordna ESC utan att Filipp dyker upp. 2006 var han managar åt Rysslands Dima Bilan. Året därpå jobbade han med vitryska bidraget framfört av Dima Kaldun. Båda åren marknadsförde han sin artist med idolbilder – på sig själv.

Förra året ska han ha skrivit Ani Loraks låt Shady Lady. I alla fall på pappret. Han jobbade hårt med Ukrainas marknadsföring, men tog som vanligt lika stor plats själv. Nu är han alltså på plats även i år. Moskva är ju hemstaden och här får han alltså Eurovisionfans att börja gråta av lycka av sin rena uppenbarelse. Härligt!