Första artist att sjunga om på dagens genrep är Lasse Lindh. Enligt oddsmakarna är det knappast troligt att han får sjunga fler än en gång ikväll.

Nu repas nästa duell som har lottats till att vara Cookies n Beans mot Zelmerlöw.

Mede är på riktigt fnissigt humör:

– Du Måns är uppväxt i en gillestuga, eller nej, det var ingen Fritzl-uppväxt, du gillade att var där alltså?

– Och ni mina bönor, haha vad jag var vitsig där, ni låter som nåt annat, lite plagiat alltså?

Det här är inga snack som kommer användas ikväll. Istället för Måns sjunga om till småflickornas jubel i arenan.

Engfors spiller ingen tid. Under mellanakten, när Waterloo framförs på samiska, är han framme hos Måns i greenroom och det ser ut som att han går igenom numret med stora gester.

Jag hör ju inte, för jag sitter på för långt håll, men det ser på gesterna ut som att Engfors pratar med Måns om krankameran och ljuset som jag skrev om tidigare.

Markoolio märker snabbt att bordet i greenroom inte är gjort för att stå på. När han blir framlottad att gå vidare under repet kliver han upp på det för att tjoa, men det blir bara ett litet skutt rakt över bordet som nästan brister under Markoolios tyngd. Tur att han såg det nu så det inte händer en olycka ikväll.

Nej, det var tydligen inte klänningarna som strulade till det för kakorna i Cookies n Beans. De hade bara hamnat fel på scenen under repet igår och för att ljuset inte ska falla fel ikvällville man justera till allting idag. Hence von Z förklarade för mig.

Kempe och Wikström satt som klistrade vid storbildskärmarna istället för att kolla in Måns på scenen. Det är ju på skärmen man ser det tv-tittaren ser.

Det saknas fortfarande ljus för Måns. I sticket, där allt blir tyst och Måns sen sätter höjnignen i krankameran rakt upp i luften, där borde det komma en lampa på honom. det gör det inte än.

La Engfors sa igår att lampan skulle vara där idag, men det är den fortfarande inte. Både Måns coh Engfors vill så klart att numret ska sitta perfekt. Får se hur det blir ikväll.

Sången satt i alla fall där den skulle idag.

Ljuset måste tydligen justeras i Cookies n Beans nummer. Antagligen har skivbolaget sagt ifrån efter att ha sett tjejernas nummer på videoskärmarna igår kväll. Därför går Henric von Zweigbergk upp på scenen precis när de ska börja sjunga och bryter repet:

– Vi tar fem minuters paus här för att justera ljuset.

– Och nu bloggar Tobbe Ek så han blöder, fortsätter Hence från scenen och raljerarölver mig ”Det har aldrig hänt förut att man bryter” och det har det ju inte heller under de fyra år jag bevakat Melodifestivalen. Man har brytit och tagit om vissa moment, men inte en sån här ljusjustering. Det borde redan sitta där det ska.

Skivbolaget lär ha varit väldigt påstridiga för att få till den här justeringen. Eller så var ljusteknikerna själva missnöjda. De sätter så klart stolthet i sitt jobb och vill att allt ska vara så bra det bara kan bli. Felet kan ha suttit i kakornas klänningar. Samma som igår kväll men inte samma som använde när ljuset skulle sättas.

Det är galet hur mycket energi den här 17-åringen från Jönköping har. Och hon gör aldrig fel! Amy Diamond är verkligen som Alexander Bard kallade henne igår:
– Robo Girl!

Vill du veta mer om vad han kallade henne kan ni se det här.

Sista chansen för Markoolio att få igång mig före kvällens sändning. Falsksången är inte riktigt så illa som det varit tidigare. Nu snarare på den nivån man kan tänka sig att han borde kunna hamna.

Och nu blir jag nästan glad när Viggo kliver upp ur pianot och bärs runt i nån form av svandans. Men det här är ändå inte det jag skulle ha velat se Markoolio med i Melodifestivalen. Värsta schalgern hade varit ett bättre alternativ.

H.E.A.T:s sångare sejfar på repet idag och tar det lugnt. Ser nästan lite trött ut. det är inte samma glöd som igår kväll när grabbarna röjde byxorna av publiken.

Å andra sidan sätter han flera av de kameror han missade igår och bandet känns tajtare än under övriga rep. Det känns som att de spelar på riktigt trots att alla instrument är fejk.

Och jag lovar att många kommer få trummisen som ny älskling där han röjer loss i bar överkropp och spandexbyxor. Men så brukar man ju säga att det är trummisar som får ligga mest också. Nu ligger han med kameran.

Nej det låter fortfarande surt då och då i Jennifer Browns nummer. Det här är en låt som bygger så mycket på rösten, att allt ska sitta. Det här kan tyvärr bli det hon faller på, trots en så fin låt.