Det blir klassisk bandsättning för Scotts så klart som får körhjälp av Jessica Marberger, Dea Norberg, en tjej jag inte känner igen som tydligen heter Jennie Larsson (febril aktivitet hos Henke von Z och Camilla Bjering för att ta reda på fullständigt namn när jag frågade) och bakom scenen står Lars Hägglund också. Han brukar kallas snygg-Lars av mina frenemies.

Jag tror på oss har en rätt smittande refräng men låten är inte så direkt som den borde ha varit. Henrik har en typisk dansbandsröst som smeker låten snällt men kanske inte ger den lika mycket motstånd som Bengtzing troligen gjort när hon sjöng in demon.

Det kommer behövas mycket sängkammarblick för att ta det här hela vägen till final. Eller det krävs det säkert inte. Scotts är såna förhandsfavoriter efter dansbandskampen och har en så pass bred folklighet att de säkert skulle kunna gå vidare med vilken låt som helst.

Däremot ger de fortfarande ett osäkert intryck både på scenen och vid sidan av. Lite mer rutin borde ändå Dansbandskampen gett dem.

Nu har det varit presskonferens med alla artister. Tv på det kommer lite senare, men nu har ju Scotts börjat repa så jag fortsätter blogga.

Camilla Bjering och Figge från Warner Music får leka ljusmodeller och visa upp grabbarnas kläder på scenen. Det blir silver och grått.

Medan Shirley fortsätter repa sätter Henrik von Zweigbergk, studiomannen, igång med sin schlagerquiz för att hålla oss lite mer nördiga i publiken igång.

Alla gånger Shirley medverkat ska vi svara på

Medan en måne exploderar på led-skärmen bakom Shirley

och blir till en hand och en blomma som snart får färg

innan ljusrampen sänks ner och Shirley tar i lite i sången.

Rätt svar? I kören bakom Hanna & Lina, i kören bakom Antique i Eurovision och sen sola med låtarna Mister Memory, Min Kärlek och Att älska dig.

När titeln är ”Med hjärtat fyllt av ljus” blir Shirleys show självklart ett spel med ljus och mörker.

Carolafläkten är framsläpad och Shriley är helt själv på scenen á la Sanna Nielsen. Mot slutet av numret sänks ljusrampen ner kring henne och dränker henne i ljus. Men sången är inte helt klockren under första genomsjungningen, det märks att hon sparar på rösten.

– Blir som en halv Magnus Carlsson.
Henrik von Zwigbergk har roligt över Shirleys ljusramp och minns Magnus Carlssons nummer från 2007.

Snart dags för Shirley och på en rad längre bak i salongen sitter Ingela ”Pling” och Henke Wikström som skrivit låten tillsammans med Bobby Ljungren. I hans ställe gör skivbolagsbossen och frun Maria Ljunggren Molin, Pling och Wikström sällskap.

Bakom scenen står Shirley just nu och provsjunger låten.

Tredje genomsjungningen är det fullständigt omöjligt att inte sjunga med i Jonathan Fagerlunds banala gladpop.

Men han har stora problem med att lära sig vilka kameror han ska titta i. Tine Matulessy, Jonathans koreograf, sitter intill mig och markerar tydligt med hela armen vilken kamera han ska titta i.

På storbildskärmen bakom Jonathan glider bilder på nån storstad förbi. Längtar han redan bort, Jonathan? Andra genomsjungningen låter heller inte helt klockrent.

Bakom mig i arenan sitter en recensent och retas med Jonathans textslinga hello, hello, hello:
– Good bye, good bye, good bye!

Bakom Jonathan Fagerlund mimspelar tre tjejer som ser ut att vara i 14-årsåldern på instrument.

Bandgrejen här har vi sett förr, bakom Patrik Isaksson, bakom typ alla solokillar som åkte ur sina delfinaler förra året och framför allt bakom Jimmy Jansson. Kan bli svårt att få detta att sticka ut hur glad Jonathan än känns på scenen.

Jag saknar det där wowet jag efterlyste vid genomlyssningen igår. Det behövs så mycket mer för att det här ska kunna ta sig vidare.  Refrängen däremot sitter. Hello, hello, hello, welcome to my life. Det är svårt att inte sjunga med.

I väntan på Jonathan Fagerlund spanar jag upp i taket och hittar ett gäng glitterbollar. Kan de vara Alcazars?