Polkagrisklänningen från Belgien sjunger på ett låtsasspråk om ni inte redan förstått det eller fått det förklarat för er genom Luuk.
Jag tror inte det här tramset blivit särskilt mycket bättre av en riktig text.
Nån stackare har ändå varit tvungen att skriva ner hela texten i det officiella programmet, men här har man i alla fall sluppit det tveksamma nöjet att försöka översätta texten till engelska också.
San Marino gör inte mig särskilt lycklig och nånstans här bör ni där hemma ha insett att det här är den sämre av två semifinalert. Den första halvan är så usel så den borde ha skippats helt tycker jag.
Charlotte sitter nu på sjunde våningen på sitt hotell och kollar på sändningen på en 50-tums platt-tv i sällskap med Ukrainas Ani Lorak och Sebastian Tellier från Frankrike.
Några av mina kolegor har precis varit där en sväng och hälsat på, men nu får Perrelli nöja sig med sällskap från värsta konkurrenten Ani Lorak och credpajsaren Tellier. Familjen sitter ju fast i Prag än så länge.
Tycker ni att moldaverna verkar knäppa? Undrar ni också över soffan och nallen?
I promotionvideon hade Geta Burlacu med sig en extra kvinna som bara gick runt och blåste såpbubblor.
Estland blev utbuade, av en folktom arena. Även repetitionerna har varit dåligt sålda, men jag trodde ändå att folk skulle dyka upp på sändningen…
När ni nu ser Estland ska ni tänka på att två av dessa herrar suttit i Estlands parlament.
Texten säger ungefär det ni tror att den gör. Sommarljus, två bitar chokladkaka, potatis, lök, sommarljus, sommarljus.
Nu hoppas jag verkligen att ni inte druckit så många gin tonics än där hemma s ni röstar på det här. Usch!
Oj, hoppsan!
Boaz har satt på sig en anskrämligt ful väst som jag aldrig såg igår. Israel är en favorit bland fansen här nere, men jag är inte säker på att de tar sig vidare. Låten är fin, men tar några genomlyssningar.
Det har fansen här nere hunnit få och dessutom är låten ju skriven av Dana International, det ger ju så klart extra cred.
Montenegro ger ju luggen ett – nä just det, inte ansikte för det döljer han ju.
En vän här nere ville typ gifta sig med Stefan Filipovic för hans ögons skull, gärna för mig, men det är nästan skam att inleda årets Eurovision med ett så här anonymt nummer.
I Sverige jobbar ju Christer Björkman stenhårt med att få varje delfinal att bli ett så bra tv-pogram som möjligt. Det är omöjligt med Eurovision eftersom det skulle ses som att man gynnar vissa länder. Istället lottas alltid startordningen.
Här nere i Belgrad får vi inte höra nån kommentator så jag har ingen aning om vad Kristian Luuk berättar för er där hemma, bara så ni vet.
Under repet igår inleddes allt med små stackars barn, som typ skrämdes av scenen av fyrverkerier och bomber, men nu tycktes de vara skippade. Bra tycker jag. Eller missade jag dem bara?