Bengtzing gör tvärtemot Daniel Mitsogiannis även i dansen. Linda sköter sången coh vissa utvalda steg, medan tre dansare sköter farten i numret.

Men det blir inte helt rätt ändå:
– Du kom i vägen för min faceshot, suckade Linda efter en genomkörning.

Inte helt lätt för tre killar som är nya på Melodifestivalscenen, men det är ju inte vad som syns i arenan som är det viktiga. Här är det tv-bilderna som gäller!

Lindas gäng visar bara upp tygprover på scenen när ljuset ska testas.

Det vita rutiga tyget ska vara i dansarnas kiltar.

Det röda rutiga kommer Linda ha som ett bälte. Det ska tydligen fyllas med en faslig massa strass också.

Sen skymtar mängder med svart genomskinligt tyg. Ska bli spännande att se imorgon…

Bengtzing som är världens mest normala tjej vid sidan av scenen blir verkligen stjärna i rampljuset. Hela hennes kaxiga attityd och utstrålning kommer till sin rätt i den här låten och med en riktigt snygg schlagerhöjning i Linda-stil blir det bra till slut.

Lindas smittande humör på scenen. Precis som jag skrev igår. Det är det som kommer få mig att gilla Hur svårt kan det va.

Låten är inte alls lika direkt som Alla flickor och Jag ljuger så bra och kanske riskerar Linda att bli årets Nanne 2007, favoriten som föll.

Allt beror på hur tv-tittarna gillar Linda, för gå igenom rutan gör hon ju.

Om Mitsogiannis tog hjälp av hela schlagerkören gör Bengtzing tvärtom. Hon har med sig sitt eget gäng. Tre dansare som ser ut som hämtade från Bounce – inget dansbandssväng här inte – och en tjej och en kille som körar.

Daniel Mitsogiannis kan både dansa och sjunga efter flera år på musikalscenen, men Pame känns aningen överkoreograferad.

Fredrik Olofsson som tävlade i Polen förra veckan och koreograferade The Nicole för två veckor sen, står för Daniels koreografi.

I sista repet slänger man på lite pyro också som kan höja effekten och Daniel bjuder på ett riktigt show-nummer, men för att det ska funka på lördag måste han vara självförtroendet själv. Han måste sätta varenda blick, varenda danssteg och varenda ton.

Han måste få till det som Måns Z gjorde förra året. Det kan bli svårt.

Fredrik Kempe är framme vid scenkanten och ger Daniel Mitsogiannis lite instruktioner.

Daniel är nervös udner repet. han är väldigt fokuserad på vilka kameror han ska titta i, men blir stirrig så fort han tittar fel.

kanske ligger problemet med att sången inte når fram i att Daniel fokuserar mer på att le än att artikulera texten. Tänk om där tycker jag.

Koreografin innehåller allt från linedance, till höga sparkar och klassiska schlagerposer.

Mellan genomkörningarna repar Daniel dansen och sången för sig själv och han markerar inte, han tar i ordentligt. Kan vara ett ödesdigert nybörjarmisstag.

Fram till genrepen gäller det att ta det lugnt med rösten – Lex Regina Lund förra året som sjöng grymt bra på alla rep tills hon sjungit sönder sin röst, i kombination med en förkylning som gjorde att det lät förjäkligt i sändning.

Det blir guld, fransar och blanka tyger för Daniel på scenen. Bakom allt på galgarna kunde jag skymta en militärmössa också…

Daniel Mitsogiannis sjöng in demon till Cara Mia förra året. Nu får han själv vara med i Melodifestivalen, med Cara Mias lillebror till låt.
En rejälupptempodisco som redan på soundchecket idag fick mig att börja sjunga med Come on, come on, pame, come on.

Daniel har en hel huskör med sig dansandes på scenen. Lars Hägglund, Martin Kagemark, Micke Blomqvist, Anna Nilsson och Anna Andersson.

Men när Daniel och kören intar scenen går inte sången fram ordentligt. Dansen ser ut att göra honom andfådd.

Kanske skulle Daniel låta kören dansa mer så han kunde fokusera på sången.