Eskobar sjunger om ”happy face” när de här glada nunorna cirkulerar på plattskärmar både framför och bakom dem på scenen.

Det blir svart, vitt, blått och jordfärger för Eskobar. Det känns inte alls lika tråkigt som det låter när koreograf-Tine håller upp kläderna på galge.

Och om jag hade behållit Henke von Z:s kamera istället för att tävla ut den vidare kanske ni skulle ha kunnat få se färgerna lite tydligare än på den här bilden också…

Daniel Bellqvist får inte riktigt till det första repet. Han sång dränks av den förinspelade musiken och växlingarna till falsett blir inte helt klockrena på första genomkörningen.

Det här är den låt som förvånade mig mest på genomlyssningen igår. Nu ska det bli spännade att se m det håller på scenen.

Efter en kort fikapaus har Eskobar precis soundcheckat. Körens Thérèse Löf, med cello, Anna Nilsson och Martin Kagemark är i mitten av scenen medan grabbarna i bandet intagit den något upphöjda delen av scenen till höger.

Där tänker de tydligen hänga under showen, så jag har fått rådet av deras manager att flytta mig lite längre in på parketten för att se bra.

Marie Nilsson sitter vid en flygel under hela numret och sjunger inte, men ser ut att hålla koll på sin syster Josefine under numret.

Hon räknar in henne och skakar på huvet när Josefine inte lyssnar på vad hon säger.

Tine Matulessy, som är Melodifestivalens huvudkoreograf, vill just nu får Josefine Nilsson att gå upp på scenen från rampen som leder ner på första parkett. Det verkar inte riktigt som att Josefine är med på det hela.

När Ainbusk börjar sjunga igen står hon mitt på scenen som i de andra repen.

Skulle kunna bli väldigt snyggt med en start i publiken annars.

– Diskanten!
Mitt under sin sång spänner Josefin ögonen i teknikerna och vill få nåt justerat med ljudet.

Sen avslutar hon numret med att göra fula miner in i kameran.

Josefine försöker krypa in i galgen när Ainbusks scenkläder visas upp.

Det är bara en klänning på galgen, så kanske ska de ha likadana på sig. Den är rosa, även fast det inte syns på mina bilder.

Ainbusk börjar utspridda över scenen, med Josefine i centrum.

Koreografin är osynkad, men ett dansnummer är väl inte vad man förväntar sig av Ainbusk.

– Efter Caracola kommer häxorna från Eastwick! utbrister en presskollega intill mig när Ainbusk kliver in på scenen.