Efter sista artisten går Oscar Zia igenom alla gånger Johanna Nordström sågat Melodifestivalen i sina sociala medier.
Det är många. Och jäklar vad hon har svingat åt alla håll.
Inklusive den här från 2014 när det var Oscar Zia som hon sågade vid fotknölarna med orden:
”More like zia never again”.
Låt oss gissa att det var innan de blev vänner.
Anders Bagge nu. Han har haft ljudproblem på repen med en in ear som plötsligt la av så han blev tvungen att byta till andra som inte var gjutna efter honom.
Nu börjar han med lite darr på rösten. Tonerna är faktiskt inte perfekta i första versen och visst ser han lite obekväm ut på scenen.
Men när refrängen börjar och han trycker i med hela magstödet så lossnar det. Lars Säfsund dubbar i kulissen och Bagges fru Johanna sitter längst fram och sjunger med genom hela låten.
Bredvid Johanna finns också en stor monitor som visar Anders Bagges låttext om han skulle tappa bort sig.
Linda Bengtzing har högsta växeln från start. Jag fattar inte att hon orkar. Men hon öser från den nivån genom hela låten.
Men i ett lite lugnare parti precis före sista refrängen låter hon ändå lite andfådd. Det är väl för väl. Då vet vi att hon sjunger själv genom hela låten.
Här kommer 300 meter tyll och sprids ut på scenen för Linda Bengtzing att lägga sig på. Det är designern Sebastian Löjdkvist som fixar till allt så det ser rätt ut på scenen.
Faith Kakembo har växlat upp från dagrepet. Nu känns det där trycket jag saknade på dagen tydligare från start. Även om jag tror att hon har högre växlar än så här också.
Och det blir allra bäst när Faith får sällskap på scenen av kören. Många kommer nog tänka på Nano och Tusse i morgon. Jag gör det definitivt.
Tribe Friday är härliga på scenen. Det märks att de har spelat mycket ihop och de har roligt när de röjer. Noah sjunger dessutom väldigt bra.
Det blir inte mycket tv-framträdande utan mer livespelning för publiken, men det är nog också den bästa lösningen när man som band är ovana vid att göra tv.
Lisa Miskovsky har bra känsla på scenen. Det här är en blivande radiohit, den kommer passa perfekt på de kommersiella radiokanalerna, för att den har en så mysig känsla som också inte skaver eller stör nån. Ingen kommer byta kanal när den här låten spelas.
Men möjligen skulle den behöva skava lite lite mer för att sticka ut på scenen.
– Om jag tolkar låten rätt så handlar den om att komma medan man kan.
Johanna Nordströms sexskämt om Lisa Miskovskys låttitel ”Best to come” får oss att fnissa publiken.
Westlifes Fool again och Tone Norums och Tommy Nilssons Allt som jag känner går igen i öppningen av Lancelot Hedman Graafs Lyckligt slut.
Han sjunger stabilt. Det här är väldigt fint. Och de sura toner som kommer gör det på liksom precis rätt sätt för en singer songwriter-ballad som ska hugga till i hjärtat.
Möjligen skulle man ha kunnat få ännu fler närbilder på Lancelot, för det är då han bränner till i tv-rutan.
Oscar Zia pikar Anton Ewald i påan inför Lancelot och säger att Anton blev så glad när han gick till final att han glömde hålla micken framför munnen.
– Vilken tur att Antons röst var så stark att han hördes i alla fall, säger Oscar Zia med en rätt vass blinkning till att kören i kuliss stod för merparten av sången.