Frida Green gör The silence. Den här låten är skriven av Anna Bergendahl och det känns i stämningen. Ballad med countrysång och som bygger upp till en tydligt artikulerad refräng.
Låten bygger för att låta henne använda sina röstresurser. Rim på silence och guidance och jag skulle ha önskat lite mer av en låt vid första lyssningen. Men Frida kommer kunna använda sin röst och charma folk.
Wahl feat. Sami gör låten 90-talet. Det här är hiphop på svenska med nostalgiska referenser och humor. Här skulle man kunna spela 90-talsbingo på lördag för att försöka pricka in alla referenser. Skilda världar, tidningen Okej, hårspray, Gräva guld i USA.
Det är fasiken genialiskt, för man skrattar sig igenom låttexten. Det här är rätt väg att gå med urban-genren i Melodifestivalen. Gör det kul och charmigt.
Jag studsar med i den hrä ”the pinks”-refrängen, som Markus Larsson precis döpte den till.
Frågan är om någon som inte var med på 90-talet kan ta till sig och förstå vad de faktiskt rappar om. Men det här är absolut min kopp te.
Julia Alfridas Rich är teatral pop. Oj, det här var inte vad jag hade väntat mig. Inte för att jag vet vad jag hade väntat mig heller i och för sig. Det är midtempo som byggt för att göra nån form av teaterframträdande kring. Det finns en pampighet i grunden som kommer kräva sin artist på scenen. Med lite flåsande partier och en ganska lätt-trallig repetativ refräng. Jag tänker på klassiska musikalnumret ”Om jag var en rik man”, utan att melodin egentligen påminner om det. Men stämningen.
Anton Ewald är först ut i andra deltävlingen med låten New religion. Det här är modern pop att dansa till. Skriven för att kunna göra ett snyggt dansnummer och för att Anton samtidigt ska kunna sjunga den här låten. Ingen risk att problemen med Natural som han gjorde 2014 upprepas alltså, där Anton hade svårt att träffa alla tonerna. Smart drag.
Lite enkel Katy Perry-pop med catchy refräng. Och tydliga dansbrejkts.
Häng med här nu för första intrycken.
Kolla på vårt zoom-möte! Nu är det snart uppspelning av veckans låtar. Så himla roligt. Mest roligt bara att få småtjabba lite med alla kollegor.
I Eurovision song contest 2015 slogs de om segern, Månzs Zelmerlöw vann och Paulina Gagarina kom tvåa med sin ballad A million voices.
Men nu tävlar de inte längre.
Tillsammans gör de istället duetten Circles and squares som är den officiella låten för konståknings-VM som äger rum i Stockholm och i Globen i slutet av mars i år.
Låten släpps 19 februari.
Minns ni Paulina i Eurovision?
Patrik Jean har en rosa himmels-plattform med sig på scenen.
Som givetvis måste torkas av efter varje genomsjungning så dansarna inte halkar och gör illa sig.
Dotter ser ut att ha repat i scenkläder redan på torr-repet. Kolla in de här stövlarna.
Men de där nätstrumpbyxorna tycks ställa till det lite för henne att döma av bilderna som SVT:s fotograf Stina Stjernqvist försett oss i pressen med.
Jobbigt om tygremsorna trasslar in sig så att strumpbyxorna rivs sönder. Jag undrar hur många reservpar hon har med sig? Måste man ha ett par per rep? Eller flera?
Men trots trasslet såg hon rätt glad ut ändå, Dotter.
Den som undrar vem som är Wahl och vem som är Sami kan sluta fundera. För Wahl, eller Christopher Wahlberg som han egentligen heter, har haft vänligheten att märka upp sig själv.
och som ni ser kring Samis hals, så har han sitt avståndslarm på sig.