Det piper hela tiden. Pip, pip, pip, piiiiip, piiiiip.

Avståndslarmen är nog bra. Men när vi inte ens rör på oss utan sitter still så börjar avståndslarmen att pipa. Hela tiden. Så här funkar de.

View this post on Instagram

A post shared by Torbjörn Ek (@tobbe_ek)

Har varit här i cirka 30 minuter och redan börjar pipandet driva en till vansinne. Det är en sak om de piper för att vi är för nära. Men när jag och en kollega bara sitter still, på avstånd och larmen ljuder, gång på gång, utan att vi ens rör på oss. Gah!

Nu finns veckans Schlagerkoll att lyssna på, på den här länken. Eller där du brukar lyssna på poddar.

Markus suckar över mina och Jennys nostalgitrippar och vi pratar om veckans startfält så klart. Missa inte.

Nu är vi på plats i Annexet äntligen. Och här piper avståndslarmen konstant och hela tiden. På väg in i presscentret testas vår temperatur, vi får göra en självskattad snabb hälsodeklaration, tvätta händerna, sprita dem och sen kliva in i presscentret.

Då är vi också försedda med ackreditering runt halsen – och avståndslarmet. Det piper konstant. Hela tiden.

Överallt sitter också varningsskyltar och påminnelser om att hålla avstånd.

Danny Saucedos effektiva refrängupprepningar av dum, dum, dum och dan, dan, dansa sitter klistrat på huvudet när jag vaknar den här fredagen.

Jag gillar Lillasysters inställning till folk som kanske tycker att de är töntiga som tävlar i Melodifestivalen.

Om det är något jag har gjort i år så är det att ha tagit mig vatten över huvudet. Aftonbladets nya manager-spel Schlager Manager lät ju som en kul idé: Tippa vilka som tar sig till final och vilka som går till andra chansen. Ja, det gör jag ju i mitt huvud i vanliga fall.

Låt alla sen utmana dig och se om de är bättre än vad du är.

Ja, det är klart att ni är. Hundra gånger bättre. För jag är urdålig. Och nu måste jag alltså tippa offentligt så ni får se hur usel jag är!

För det är bara att gå in på den här länken och utmana mig. Gratis för plus-medlemmar. Ni andra betalar bara 1 spänn. Och får plus i en månad på köpet.

Den som är bäst i Sverige på att tippa vinner en iPhone 12, den som klår mig hårdast i min egen liga #jagslårtobbeek kan vinna en iPad.

jag kommer så klart att ändra min tippning ända fram tills när Danny sjungit klart på lördag. Men just nu ligger min tippning så här efter att ha sett ett första rep av alla deltagarna.

Jag tror att Arvingarna och Danny tar finalplatserna. Men Jessica Andersson är inte långt efter alltså.

I går hade jag tippat att Paul Rey, eller Kadiatou skulle ta den sista platsen vidare, men nu är jag mycket mer inne på att Lillasyster gör det. De är urstarka på scenen och låten fångar upp rockpubliken utan att skrämma iväg nån. Nathalie Brydolf gjorde ett starkt rep men jag tror att hon får det tufft ändå.

Ja, så tippar jag i nuläget alltså. Jag kommer ändra mig hundrasju gånger innan det är för sent. Och antagligen ha jättefel. Så utmana mig så hårt ni bara kan!

Alla regler och grejer och info finns här. Själva spelet finns här.

De första två minuterna av låten rör Danny sig inuti rummet av kartonger. Och precis som i Jamiroquai-videon så ser det ut som att det är golvet som rör sig under hans fötter. Men egentligen är det dansare på utsidan som flyttar det något rangliga kartonbygget runt honom.

Dock finns det en risk att tv-tittarna inte ser, inte begriper, för att det är lite otydligt. Och det kan Danny tappa på. Kamerabilden ligger för högt så man ser inte riktigt hur golvet rör sig.

Därför är det bra att han inte byggt hela numret på kartongrummet.

Sista minuten tar han sig ut från den kartonfärgade världen, tillsammans med sina dansare, som också sliter av sig sina svartvita kläder och blir färgglada ihop med Dannys lila färgexplosion framför en vägg med lila lampor.

Det här är ett nummer som aldrig skulle ha kunnat göras inför publik.

För Danny är under de första två minuterna mitt inne i ett helt scenbygge av kartonger, där den fjärde väggen är en ställning med tv-kameror som hade dolt det mesta av framträdandet för publiken. Det här är en musikvideo som framförs live. En riktigt cool idé.

Men det känns som att Danny har en hel del att slipa på, han är perfektionist och det här är långt från färdigt. Men det är knappast så att jag är orolig. Han vet hur man skiljer på ett rep och vad som är färdig show. På lördag skull jag bli förvånad om inte allt sitter för honom.

Det här hade inte funkat med pubik i arenan. För det finns knappt något för en live-publik att se. Den fjärde väggen är täckt av tv-kamerorna. Och hela kartonbygget snurras runt på scenen.

Nu har Dannys repetition gjorts tillgänglig för oss i pressen.

Oj. Det här är ett helt rum av kartonger på scenen. Som rör sig runt omkring honom så att det ser ut som att det är golvet som rör sig.

Igår berättade han för mig att han är inspirerad av Jamiroquais Virtual insanity och alla som har sett den videon förstår vad jag menar.

Nu har vi fått se videoklipp av Nathalie Brydolf också. Det här är en effektiv och snygg ballad som absolut inte ska skrivas ut eller räknas bort. Det är stämningsfullt och känslosamt och Nathalie står ensam på scenen i glittrig långklänning och sjunger i ljuset från ett strålkastare bakom henne.

Under numret kommer mer och mer strålkastare in och stora puffar av tungrök bakom henne.

Och självklart kopplar man in vindmaskinerna i hennes hår i sista refrängen, det sitter snyggt och blir effektfullt.

Sången sitter också snyggt.