Nu har SVT:s produktionspersonal haft sin avtalsenliga fikapaus och det är dags för Lina Hedlund att köra igång. Redan innan musiken går igång dundrar fläktarna till i arenan.

Där Lina står högst upp på en trappavsats flyger ett släp bakom henne. Men jag tror att det bara är manteln som är hennes scenkläder, resten lär vi inte få se förrän i morgon. Och på galge idag.

I andra refrängen går Lina ned för trappan. Det ser lite läskigt ut i den där höga klackarna. Dansarna kommer inte in förrän mot slutet av numret.

I första genomsjungningen känns Lina lite kall. Hon skulle vinna på mer värme och glädje, tror jag.

Martin Stenmarck har testat tre olika jackor under dagens rep. Sista genomsjungningen är det en genomblingad skinnjacka om jag ser rätt.

I ljuset i arenan gnistrar och glimmar det om den här jackan som vore den hämtad från valfri välkänd julsång.

I kombination med läderbyxorna känns det här lite som att Martin blir en schlagerknutte. En mello-biker.

Martin Stenmarck pratar igenom numret med SVT:s nummeransvariga Sacha Jean-Baptiste innan han gör sin andra genomsjungning.

Han står på en svart matta på scenen, antagligen för att stänga ute glasgolvets reflektioner.

Han är ensam på scenen, med vågor över LED-skärmen och ljuskägglor som sveper kring honom från det svarta hålet som utgör scenografins bakre del.

Rekvisitamässigt är det väldigt oavancerat och avskalat.

Alltså igår var jag ju inte helt imponerad av Martin Stenmarcks låt vid uppspelningen.

Men han vet hur man tar en scen och levererar.

Och nu växer den här låten för mig.

Martin sjunger som vanligt bra på scenen och känns avslappnad.

Det här har potential att bli en rejäl framgång på radio och Martin övertygar alltid på scenen.

Martin Stenmarck har en väldigt snygg jacka på sig på repet idag. Om den är försvunnen i morgon så vore det snällt om ni inte skickar polisen för att kolla igenom mina väskor där den som av en händelse skulle ha kunnat hamna, som av misstag…

Det blir bara en genomsjungning till för Dolly Style, totalt två alltså. Och nu i sista gången blir det med pyro också.

Dansen som de tecknade figurerna gör på skärmarna är fortfarande helt ur synk med det som sker på scenen.

Det ser verkligen inte bra ut, men jag tror inte att det är tjejerna som dansar fel utan det som händer på skärmarna känns felaktigt programmerat och ligger hela tiden några taker före det som sker på scenen.

Pyrot är ett gäng fontäner i framkant på scenen som fräser till några gånger i slutet av numret.

Det är tredje gången som Dolly Style tävlar i Melodifestivalen. Men av de som nu står på scenen har bara en varit med tidigare. Mikaela Samuelsson längst till vänster på båda de här bilderna, som är Molly sedan november 2015, var med när Dolly Style tävlade 2016 med låten Rollercoaster.

De andra två är nykomlingar i bandet och kom med under 2018 båda två och ersatte tidigare Holly och Polly. Just Polly, i det lila håret har faktiskt haft tre föregångare i bandet och görs nu av Caroline Aronsson.

I Dolly Styles första genomsjungning har scenen fyllts av tungrök. De har platåstövlar på sig som ser ut som en blandning av slalompjäxor och uggs.

Sången låter bra, men de känns lite osäkra på scenen. Tittar ner i scengolvet för att se var de är på väg och försöker hitta rätt.

På skärmarna bakom Dolly Style ser man deras tecknade avatarer som ska göra samma dans som tjejerna på scenen, men i första genomsjungningen är det inte alls i synk och sen ser det ut som att videobilden fryser helt på LED-skärmen.

Men visst blir det en ren i Jon Henrik Fjällgrens nummer. Åtminstone på bildskärmarna.

Det får vi se i arenan när SVT testar hans effekter i väntan på att Dolly Style kommer in på scenen.

Vi får se såväl norrsken, som stjärnhimmel. Och så den här renen alltså.

Medan Dolly Style sjunger upp bakom scenen får vi se deras avatarer på skärmarna. Det verkar som att deras tecknade figurer-aura ska förstärkas ännu mer den här gången.