Makedonien kunde inte välja låt – gör alla fyra
av
Makedoniens Eye Cue gör en väldigt märklig låt. Jag gillar liksom refrängen, men låtens olika delar hänger inte ihop. Alls. Det är fyra olika låtar i en.
Och kläderna till det. Nej.

Makedoniens Eye Cue gör en väldigt märklig låt. Jag gillar liksom refrängen, men låtens olika delar hänger inte ihop. Alls. Det är fyra olika låtar i en.
Och kläderna till det. Nej.
Bulgariens Equinox har en väldigt snygg iscensättning. Men jag undrar lite över sångerskan Zhana. Det känns som att hon får väldigt mycket hjälp från körsångerskan bakom scenen. Jag skulle säga att kören tar alla svåra toner. Tur att hon är duktig på att mima…
Elina Nechayeva från Estland gör en operapoplåt och har på sig en jätteklänning med projektioner i stil med Rysslands artist Polina Gagarina 2015.
Hon har en otroligt pampig röst och låten Forza är vacker, men också enormt typisk Eurovision. Jag ser inte hur den här ska få radiospelningar någonstans tyvärr.
Det är liksom den typ av låt som bara finns i Eurovision och ingen annanstans.
Men jäklar vad hon sjunger!
Vitrysslands Aleksheev känns oerhört nervös. Hans händer skakar genom hela första versen.
och jag kan inte begripa mig på den här absurda iscensättningen, där han skjuts med en ros genom handen och i avslutet genom hela kroppen med rosor så det ser ut som nåt från en äcklig skräckfilm. Jag mår illa bara jag tänker på det, än hellre ser det.
Israels Netta och framför allt hennes kör sätter den inledande viktiga loop-effekten som på vissa rep låtit lite off.
Hon har roligt på scenen och tycks charma publiken, som ju ikväll bestär av fans till största delen, som alltid på genrepen. Ja, är väl i och för sig mest fans i publiken på Eurovision alltid.
Hon levererar sitt over the top-nummer med full effekt. Det här lär inte göra någon besviken även om viss oförberedd tv-publik kanske sätter i halsen när hon börjar kackla som en kyckling.
Samtidigt skriker det inte solklar vinnare av det här. Men det kan absolut fortfarande gå vägen.
Litauens Ieva sitter ner på scenens golv ända fram till andra versen. Bakom henne på scenen ser man bilder av barn som leker och ett äldre par som tar hand om varandra och stagingen är väldigt snygg i låten When we’re old.
Men jag smälter inte för att hennes make kommer upp på scenen och kysser henne i slutbilden.
Mikolas Josef från Tjeckien känns lite för tillbakalutad i sången ikväll. Och jag undrar varför man inte har fler närbilder på honom.
Visst är han charmig i sin ryggsäck och hängslen, men här borde man jobba på mycket fler närbilder så att hans blickar och flirtande går in i kameran.
Det här är ett fullständigt feltänk från antingen det tjeckiska teamet eller från den portugisiska produktionen.
Belgiska Sannek darrar rejält på handen i inledningen.
Men sången är betydligt säkrare nu än på dagens rep. Vissa artister tycks behöva adrenalinet för att få till sången.
Det är fortfarande surt på sina ställen, men inte alls lika svajigt som på första genrepet.
Albaniens Eugent Bushpepa (av nån anledning har hans namn fastnat så jag inte behöver kolla upp det) har stark röst, men varje gång han går in i nån forma v metal-vrål blir jag alldeles förvirrad. För resten av låten är ju lite av en gitarr-pop-rockig light-trall.
Isländska Ari Olafsson ser fortfarande lätt skräckslagen ut i de första bilderna där han nog egentligen ska se härlig och mysig och innerlig ut.
Men när han spricker ut i ett leende så känns han mer avslappnad.
Han sjunger väldigt bra och sätter sitt falsettparti i en väldigt hög ton klockrent. Just hur han sjunger kan bli Aris biljett till finalen.