Nu är det snart dags för genrep inne i arenan. Det är första semifinalen som genrepar. 19 länder och här får vi se flera av de stora favoriterna att ta hem segern.

Det här är ett genrep precis som under Melodifestivalen, där vi får se hela programmet från start till mål, alla artister sjunger sin låt en gång, programledarna övar sina påor och vi får se mellanakter och ett lottat resultat.

I Eurovision har man tre genrep inför varje sändning.

Henric von Zweigbergk är studioman även i Eurovision och chefer på golvet så att säga.

Allra sist att bli klar med blå mattan var Alexander Rybak. Han klev på som land nummer 30 av 43, men blev kvar till allra sist, tog hundratals bilder med fans och gjorde antagligen uppemot hundra intervjuer.

Jag var hans allra sista intervju, och han höll energin uppe på en imponerande hög nivå.

Men den där förkylningen som han har drabbats av, den tror han inte att han kommer bli av med förrän efter tävlingen. Den får han kämpa med i flera veckor till.

Benjamin Ingrosso var bland de sista som blev klara med blå mattan. Men han höll humöret uppe medan mörkret föll och de kalla vindarna från vattnet svepte in.

Det var ganska många av artisterna på röda mattan som såg allt tröttare ut längs med vägen och det suckades också en hel del bland de olika delegationerna om att artisterna riskerade att bli sjuka.

Men Benjamin var på gott humör.

Nu ser ni på bilderna att det hade börjat skymma lite va? Här har vi Polens DJ Gromee och hans svenska sångare Lukas Meijer.

Frankrikes grupp Madame Monsieur heter så just för att de är fru och herr. Émilie Satt Jean-Karl Lucas är så kära att de inte kan vara ifrån varann ens tre minuter. Därför avslutar de framförandet av sin låt Mercy med att mötas på scenen.

– jag står inte ut med att vara ifrån henne ens två minuter, så därför möts vi, säger Jean-Karl på blå mattan.

Tjeckiens Mikolas Josef är på benen igen efter den otäcka ryggskadan han ådrog sig på första repet.

Men efter tre timmar på blå mattan är han just inte mycket mer än på benen.

– Jag är här och står upp i alla fall, sa han när jag pratade med honom.

Ryska superkändisen Filipp Kirkorov är så klart på plats i Lissabon. I år jobbar han med Moldaviens bidrag och gruppen DoReDoS, vars sångerska av nån anledning tagit en hel buske på sig på huvudet.

Med DoReDoS på scenen är också svenska Sara larsson, som ni väl minns från duetten med Björn Ranelid i Melodifestivalen, och norska Erik Høiby.

Eftersom jag intervjuade dem på blå mattan igår fick de sen förklara för några journalister intill att, nej, de var inte Moldaviens artister:

– We are only the backing singers.

Felix Sandman är ju på plats här i Lissabon, men till invigningsceremonin höll han på att inte släppas in.

Han är ju inte ackrediterad och det blev klart ganska sent att han ens skulle kunna komma, men det krävdes en del extra telefonsamtal till Christer Björkman och från Christer Björkman till dem som är ännu högre upp i Eurovision-hierarkin för att Felix skulle släppas in.

SVT ville ha med honom i sitt program Studio Eurovision och det var ganska hetsigt och upprört innan han till slut kunde släppas in och vara med i sändningen från blå mattan.

Här har vi Eleni Foureira från Cypern med hela sitt svenskgäng. Eller nästan hela gänget. Koreografen Sacha Jean-Baptiste lyckades smita undan och alla låtskrivarna var inte på plats, men ni ser i alla fall till exempel Geraldo Sandell, som tävlade i ”Idol” 2004, mot bland andra Darin och Daniel Lindström, näst längst till höger.

Vi stod i stort sett sist längs röda mattan, för pressens platser hade fördelats efter respektive lands startordning i semifinalerna.

Döm om vår förvåning när vi vände oss om och såg Bulgariens Equinox försöka smita bakvägen bakom all press.

Vår fotograf såg givetvis till att få det på bild. Men bara 10 minuter senare dök hela gruppen upp på blå mattan igen. Förklaringen:

– Vi behövde verkligen gå och kissa!