Sista genomsjungningen av Jessica Anderssons Party voice och nu får vi pyro också. Lite småskott i sticket inför sista refrängerna.

Det som är roligt med Jessica är att hon är tävlingsmänniska ut i fingerspetsarna och verkligen är här för att ta sig vidare.

– Jag ser mig själv i Lissabon redan. Det komemr jag göra tills någon säger nåt annat. Jag måste göra det, för att allt ska bli så bra som möjligt, sa hon till mig under presskonferensen

.

Nu visas Jessicas scenkläder upp på scenen på galge. Vi får se en rosa byxdress. En svart jacka med pälsdetaljer.

Svårt att få grepp om exakt hur det ser ut och vem som ska ha vad. Designer är i alla fall Lars Wallin.

Andra genomsjungningen nu och jag saknar något i Jessicas framträdande. Hon och dansarna är långt bak på scenen i olika poser lite för länge.

För mig händer det för lite på scenen, trots att Jessica och Dansarna är oerhört snygga. Får lite Velvet- eller Shirleys Angels- känsla.

Jag är liksom lite underväldigad. Kanske för att jag verkligen vill att det här ska funka på lördag.

Inför andra genomsjungningen går Jessica igenom numret med SVT:s mnummeransvariga Lotta Furebäck och koreografen Zain Odelstål.

Tillsammans med dansarna testar hon också promenaden fram och slutposen.

Efter första genomsjungningen är Melodifestivalens ständiga fläktskötare Masen uppe på scenen och ser ut att påpeka något om Jessica hår.

Det fläktar på bra i numret, men när Jessica vänder sig om så får hon vind i ryggen och det kan ställa till det både för hår och cape om hon har en sån på sig.

Jessica Andersson har med sig dansveteranerna Åsa Engman, Sandra Koffner, Therese Nelson och Nathalie Rosenberg på scenen. I kulissen hjälper Dea Norberg, Emelie Fjällström och Rebecka Karlsson till på kör.

Idag har de helt klart repetitionskläder på sig. Men Jessica har nån form av kappa som blåser i vindmaskinen när hon står vid scenens framkant.

Det här är snyggt på det där klassiska Eurovision-sättet med Jessica och fyra dansare som alla blir elegant sexiga i olika poser och bildutsnitt.

Men i första genomsjugningen tycks Jessica tappa bort sig en del och släpper texten när hon ska kliva ut på den yttre plattformen. Hon ser lite förvirrad ut och när låten är över brister hon bara ut i skratt:

– Hörde ni nåt? frågar hon dansarna.

De skrattar också och skakar på huvudet.

Nu är Fredrik Kempe här i arenan. Han vill så klart se Jessica Andersson repetera.

Monchos Cuba libre har alla möjligheter att bli en barnfavorit.

Han har roligt på scenen, känns obrydd och har utstrålning.

Tillsammans med härliga färger och en barnramse-refräng från Havet är djupt så är det här supereffektivt.

Osäker på om det är barnfavorit som Moncho egentligen har i sikte, men i Melodifestivalen kan man inte alltid välja.

Nu blir vi i pressen mutade med semlor i arenan.

– Det finns till alla, vi har 200 stycken här.

Vore ju oartigt att tacka nej!

Det ”censurerande” pipet som är inlagt i den förinspelade musiken funkar inte riktigt live, eftersom Moncho aldrig sjunger sitt ”fan”.

Han avslutar meningarna innan det ordet skulle komma och därför låter det bara märkligt med ett censur-pip intryckt i låten flera gånger.

Jag är inte helt säker på att jag är överens med det här numret. Moncho och tjejerna är härliga, men grejerna de har i håret som ska kännas Kuba känns mest teater. Det blir för plojigt och lite för mycket revy.