Nu har vi roat oss med att räkna punggreppen. Anton gör 13 stycken på scenen. Ytterligare minst ett som är tveksamt, där handen bara smiter förbi skrevet.

Av de 13 är två stycken dessutom dubbelgrepp, med båda händerna.

Så nu vet ni.

Nu visas Antons scenkläder upp på galge. Det är en lång rock i tunt material och med läderdetaljer på axlarna.

Svarta skor med metallband. Antons mamma är ju plåtkonstnär. Kan hon ha gjort dessa också möjligen? Hon gjorde ju till exempel Pink Pistols plåtkreationer.

Jennie Widegren har varit med och koreograferat det här numret tillsammans med Anton själv och hans dansare Robin Haghi och hon är på plats och håller koll på att allt ser bra ut på scenen.

Nån som trodde något annat?

Precis som förra året gör Anton Ewald ett avancerat dansnummer.

Det här är snyggt på scenen, om än väldigt lite som är nytt. Och Anton tappar även i andra genomsjungningen bort sig i text och kameror.

Det kommer så klart sitta på lördag. den rutinen har han nu.

Och Anton kommer ge sina fans exakt vad de hoppas på. Ett coolt dansnummer, med en ganska så catchy refräng. Men jag hade hoppats på lite mer. Att det skulle ha utvecklats från förra året, växt till sig och blivit mer spännande.

Samtidigt räknar jag med att älska det här numret på lördag när allt sitter. Och dansa till den på efterfesten när alla låtar släppts.

Jag missade det i första genomsjungningen men nu övar Anton på sitt hemliga trick på scenen.

Efter dansbrejket kommer han få en riktig mikrofon. Som flyger upp från ett hål i scengolvet.

Han över gång på gång för att få till det på scenen.

Anton börjar med att tveka över vilken kamera han ska ta de första tonerna i. Det gör att bakgrundskören hörs väldigt tydligt.

Han är omgiven av nåt som ser ut som tre gigantiska persienn-ställningar.

Till första refrängen kommer Robin Haghi och Daniel Koivunen in gör honom sällskpa på scenen.

Precis som förra året är blicken väldigt riktad i golvet under första genomsjungningen. Och sången låter så där. Han har problem med micken coh stannar upp ibland för att justera den. Då hörs kören återigen tydligt.

Kenny Lantz och Martin Jonsson ansluter också i slutet av numret när dansbrejket kommer.

Men det här numret kommer växa under veckan. Det är jag övertygad om.

Nu ska det inte behöva tjafsas om att han inte sjunger i micken längre som det gjorde förra året.

Nu får vi snart se numret.

Sista genomsjungningen och nu känns Ellinore Holmer väldigt nervös igen. Det skär sig i inledningen flera gånger. Och i en sån här låt märks det så tydligt. För den bygger på bara hennes röst tillsammans med lite pianoklinkande och änglakör som aaaaa-aaaaa-ooo:ar i bakgrunden.

När nervositeten övergår i vibrato istället blir det mycket bättre. Men de falska tonerna är svåra att lyssna sig igenom.