En liten närbild på Ellinore Holmers skor. Från min fotograf Robin Allard som vet exakt vad jag vill ha för bilder i bloggen.
Andra genomsjungningen. Ellinore har en vacker röst, men ibland skär den sig.
Det här numret kan vara veckans billigaste. Och då trodde jag att I.D.A körde lågbudget.
Tyvärr känns låten för mossig. Om inte CajsaStina tog sig vidare förra veckan så undrar jag hur den här ska kunna göra det.
Mellan genomsjungningarna är Henric von Zweibergk och Mari Ryberger framme och pratar med Ellinore och coachar henne.
Tack vare Expressen fotograf Olle Sporrong har jag nu kommit fram till vilken låt Ellinores öppning låter som. Det är rakt av de första raderna i Like a bridge over troubled waters.
Och egentligen ännu tydligare än Josef Johanssons skamlösa lån.
Jag gissar att Ellinore Holmer repar i sina scenkläder i dag.
Ellinore står vid mickstativet genom hela numret. Med ljuskäglor som spelar långsamt över scenen bakom henne.
Hon känns nervös och rösten svajar i början, i slutet lägger hon till med ett rejält vibrato.
Nu visas Linda Bengtzings scenkläder upp på galge. Guldbyxor med bokstäverna E och T invävt i paljetter och guldbrickor. Och en skinntopp i vitt och svart.
Designern heter Edwin Trieu.
Min kollega Christoffer Nilsson intervjuade Alcazar på presskonferensen och nu har han berättat hur Andreas Lundstedt försökte skylla ifrån sig när han missade dansstegen och lägga skulden på Lina och Tess:
Andreas: Till mitt försvar dansar de här så otajt så det är därför som jag missar.
Lina: Nej, fy fan vad taskigt sagt!
Andreas: Nej, vet du vad. Jag var mer koncentrerad på kamerorna. Det är så många olika kameravinklar och placeringar att tänka. Men vänta, det är lördag som gäller! Det är nu som allt får gå fel.
Linda Bengtzing börjar sången bakom ett mickstativ. Men det spritter så mycket i henne att hon nästan halkar till.
Mickstativet åker ut efter första refrängen och då får hon utlopp för energin.
Kören kommer inte in förrän i sticket.
Nu körs det upp massa case på scenen. Tydligen tycker man att Lindas strålkastare på scenen hamnat för lågt. Nu testar man att ställa dem på utrustningscase.
Även drumpadsen justeras.
Efter första genomsjungnignen sätter sig Linda Bengtzing och pratar med Masen som sköter fläkten. Och så kramas de. De har ju känt varandra sedan åtminstone 2006 då Linda tävlade med Jag ljuger så bra. Om inte längre.
