Kroatiens Mia Dimsic har en rosa galaklänning på sig och en gitarr runt halsen.

Det ser rätt märkligt ut. Hon har liksom valt en häftig klänning. Som inte passar med framträdandet. Eller med låten.

Portugals Saudade, saudade har fått sin publik bland fansen. Många pratar om den som en uppstickare. Det är dock samma personer som ofta brukar gilla något som inte är min kopp te. Men det är ändå kul när en Eurovision-låt hittar sin publik så härligt tydligt.

Och det är något suggestivt över Maros låt som gör att jag inte vill stänga av när jag hör den.

Moldavien skickar Zdob si Zdub för tredje gången, om ni minns mormor som slog på trumman 2005. det här är ett cirkusnummer som är så dumt att det blir kul.

Jag står egentligen inte ut med det, men smälter ändå när de kör hooken ”folk lore and rock n roll”. Herregud. Och så är jag lika lättad varje gång det är över.

Nederländernas S10 sjunger på holländska och det är en väldigt fin och modern, dyster ballad, i samma gränstrakter som Duncan Laurence.

Här sticker De diepte ut på grund av språket. Och hon gör den här låten väldigt bra på scenen.

Det här är en låt som jag gillar varje gång jag hör den, samtidigt som den inte riktigt är min smak.

Bulgariens Intelligent music project är en slags supergrupp av bulgariska rockare. Sångarens manerade rörelser sitte rliksom i ryggmärgen, han skulle inte kunna röra sig på nåt annat sätt om han så hade velat.

Låten? Den har jag redan glömt bort.

Ett vanligt år hade Ukraina och Kalush Orchestra klassats som ett cirkusnummer, med sin ”carpet man” och dansarna som tycks ha nån form av dreadlocks-peruker, men över hela kroppen.

Nu är den storfavorit till seger.

Oleh Psiuks rappartier tillhör inte mina favoritdelar, men refrängen som Ihor Didenchuk sjunger är otroligt effektiv och berör mig.

Sloveniens LPS sticker ut lite i den totala 70-talskänslan som inte bara kommer av klädstilen utan hela bildproduktionen. Det känns retro och lite märkligt.

Bra? Nja. Inte riktigt min kopp te. Men bryter åtminstone av med sin stora diskokula. Låten heter disko, men det är bara diskokulan på scenen som ger den känslan. Inte mycket annat.

Schweiz Marius Bear sjunger om att Boys do cry och här har vi en scenshow till som inte heller gynnas av att få en svart död regnbåge bakom sig på scenen.

Han sjunger bra, men… Ja, jag vet inte vad jag ska säga mer. På dagrepet, nu när vi får ha fotografer i arenan, så är artisterna dessutom osminkade de flesta av dem. Inte heller helt gynnande för dem.

Litauen försöker på nåt sätt göra det som Frankrike gjorde förra året, med gammaldags chanson-jazz. Men det här tilltalar mig inte alls. Monika Liu sjunger bra och så, men det blir bara en pastisch.

Lettlands Citi Zeni sjunger aldrig ”pussy” på scenen och i en tom arena blir det bara helt tyst i första meningen. Rätt trist.

Sångaren har bra energi och de verkar ha kul på scenen, men det måste väl ändå stanna där?

och här förstör verkligen den havererade scenen scenshowen något otroligt.