Dismissed kom ut på presskonferensen, lätt klätt och utan skor. Det är iskallt i Malmö Arena. Stackars pojkar.

Nu är det dags för presskonferens med alla artisterna. Vi live-sänder så gå in på sajten och häng med.

Jag återkommer med fler blogginlägg så fort vi är klara med presskonferensen.

I tv skärmarna är det här numret kolsvart.

I hela inledningen ser det ut som att någon glömt bort att dra upp ljuset på artisten. Det ser ganska märkligt ut.

Men Allyawan känns rätt säker på scenen. Han gör sin grej och vet hur man levererar in i kameror. Han kommer absolut ha sin publik efter det här framträdandet.

Allyawan bryter själv tredje genomsjungningen precis i inledningen.

– Det glappar, jag hör bitar bara, säger han i mikrofonen.

Han har problem med medhörningen i sina in-ears alltså.

Sången sitter bättre i andra genomsjungningen för Allyawan. Men det här numret känns anonymt. Man ser knappt skyltdockorna. Och jag förstår inte poängen med dem. Alls.

Efter genomsjungningen pratar han igenom sina positioner med SVT:s stedicam-fotograf.

– Ni har 35 sekunder på er.

Henric von Zweigbergk talar om för scenteknikerna att de måste hinna få ut Allyawans skyltdockor från scenen när han är ute på scentungan.

– De måste väck. Det är den tiden ni har, säger studiomannen.

Scenteknikerna skrattar lite. De vet att det här lika mycket är deras repetition som artisterna.

Samtidigt får Allyawan lite vatten och pratar igenom numret.

– Helt kasst!

Det är Allyawans egna ord om första genomsjungningen. Har lät rejält missnöjd när han sa det i mikrofonen sekunden efter att musiken slutat.

Han kanske har rätt. Sången var inte jättebra. Men det är ju också en repetition…

Nu har det rullats in massa skyltdockor på scenen.

Dags för Allyawans första rep. Han börjar längst bak på scenen och sjunger in i kamerarn innan han rör sig in bland skyltdockorna på scenen.

Det här är verkligen inget publiknummer för arenan. Inledningen är fullständigt skapad för tv-kamerorna.

Men ute på scentungan har han en egen karusell för sig och en tv-fotograf som kommer snurra runt så att man får känslan av arenan i tv-bilderna.

Hoppsan, där missade Roger Pontare sin promenad. Han har två moment i sitt nummer. Han ska gå över scentungan upp på scenen. Och sen ska han gå tillbaka ut på scentungan igen. Nu glömde han det sista.

Inför tredje genomsjungningen ber Pontare att de ska höja honom. Det kan givetvis vara i hans egen lyssning, men nu hörs han betydligt starkare även i arenan.