Det känns inte helt som att Viktor var beredd på att Samir skulle försöka pussa honom på munnen efter framträdandet.

Lite halvstelt detta.

Eller vad säger ni?

Samir & Viktor öppnar ju inte med den renaste sången i Mello-historien, men även här tror jag att tittarna har överseende med det.

De kastar in lite fina kärlekshälsningar. Det är spontant och inte inrepat.

– Jag älskar dig Viktor, nu kör vi.

– Jag älskar dig också.

Adam Woods gör sig redo för att sjunga.

I kulissen har han en av sina låtskrivare som kör i kuliss, William Segerdahl som ni kanske minns från Idol. Han var med och skrev låten som Adam tävlade med tillsammans med Jon Henrik Fjällgren.

Det låter inte perfekt ikväll. Långt ifrån. Men jag tror att tittarna förlåter de här sura tonerna. Det märks dock att Adam är mer nervös ikväll när han frontar helt själv och inte är featuring-artist som förra året.

Men aj, den där sluttonen var inte kul.

Visst öppnar Carina Berg starkt?

Och hon får in en första hint om Björn Gustafssons låt till Carina Berg från när Kristian Luuk ledde programmet 2008.

– Men nu handlar inte det här bara om mig och mina kärleksrelationer. Parallellt med mig pågår det en tävling också.

Jag skulle bli mycket förvånad om Björn Gustafsson inte dyker upp ikväll, även fast han inte varit med på några genrep.

Det verkar som att SVT Play-appen strular.

För er som har problem verkar det funka om man går via desktop i alla fall.

Nu är det 20 minuter kvar till sändning och inne i arenan är det redan fullsatt.

Publiken verkar taggad. Och kommer få en underhållande show.

Jaha. Vem har jag på hjärnan nu då? Adam Woods. Ja, alltså inte han, men hans låt, Supernatural. Kanske har oddsmakarna rätt i att det är han som kniper den andra finalplatsen…

Smash into pieces sista genrep drog ut på tiden.

Carina Berg tvingades sitta i publiken och hålla låda i flera minuter medan SVT:s tekniker försökte lösa problemet. Det var trummisen Apocs mask som plötsligt slutade fungera.

Eftersom den maskerade trummisen är en viktig del i bandets scenshow, och egentligen hela image, där man bygger en story på mystiken kring den maskerade karaktären. Och han också är med mycket i innehållet på led-skärmarna, så är den lysande masken avgörande för bandets scenshow.

Men till slut var man ändå tvungen att repa, trots att masken inte fungerade.

Nu verkar det som att det kanske var den entusiastiska publiken i en fullsatt Malmö arena, som orsakade maskhaveriet. Med sina mobiltelefoner.

– Vi tror att signaler från mobiler av all härlig publik slår ut maskens signaler, säger Mikael Klingvall, tekniskt ansvarig för Smash Into Pieces.

– Men vi har en backup-lösning så att det ska funka felfritt ikväll.

Vi får hoppas att det funkar ikväll helt enkelt.

En nyhet i programmet ikväll, och som nog kommer dela åsiktslägren, är att Melodifestivalen för första gången på mycket länge tar sin egen tävling på lite större allvar.

Mello goes SHL när man plockar in expertkommentatorer ringside (eller rink-side kanske?) som under sändningen kommer flika in med analyser, tankar och diskussioner.

Och man gör det på riktigt, inte bara lite vem som helst, utan det är Sveriges Radios musikjournalist Tina Mehrafzoon som leder och har med sig tidningen QX:s chefredaktör Ronny Larsson som Melodifestivalexpert.

Ronny har bevakat tävlingen sen 2005 och kan det mesta av det man behöver veta när det gäller tävlingen. Han brukar vanligtvis också vara en del av QX:s Schlagerprofilerna, men så blir det inte i år eftersom han jobbar för SVT.

Det är en höjdare för alla tävlingsnördar som följer Melodifestivalen, bettar hos spelbolagen, eller bland vännerna, analyserar poängresultat och följer röstutdelningen minutiöst för att veta hur många 12:or som finns kvar och vad som behövs för att nån ska kunna avancera i resultattavlan.

Men andra som diggar Mello för att det är lite skoj och kul och man hejar på nån speciell artist eller vill skratta åt en härlig mellanakt, kommer kanske tycka att det här tar ner boet fokuset från ”det roliga”.

För mig som nörd är det här dock perfekt. Från att vara ett brett underhållningsprogram med företrädesvis vuxen humor, men sam också roat barn och därförfunkat som bred familjeunderhållning, har Mello under en 10-årsperiod mer och mer riktat sig mot barnfamiljer och i förlängningen många gånger känts som ett rent barnprogram.

När det finns en stor tittarskara som verkligen engagerar sig (och då pratar jag inte om att man röstar 10 gånger på varje artist i appen, så som SVT räknar sitt engagemang) och tar tävlingen på största allvar, känns det skönt att Melodifestivalen vill värna den publiken. Och göra det hela mer till en ishockey-turnering, eller fotbollsmästerskap. Där engagerade experter hjälper till med analysen. För den sporadiske mästerskapstittaren som mest vill bli underhållen, kan man använda de minuterna till att fylla på grogg och chipsskål.

Efter A-Teens blir det poängutdelning utifrån åldersgrupperna, precis som det gått till de seante åren. Det som är en intressant förändring här är att expertkommentatorerna Tina Mehrafzoon och Ronny Larsson kommer in med analyser då och då. Kul tycker jag som är röstningsnörd.

Den andra finalisten som lottats fram idag är Melina Borglowe. Men hon får inte köra sin vinnarepris med start i greenroom, promenad till mellanscen och sen upp på scenen. Antagligen beror det på vilken låt som vinner. Det hade varit konstigt om Melina med sin visa hade joggat genom publiken medan hon sjöng och spelade gitarr.