Nu så, är uppspelningen igång för oss i pressen. Adam Woods är först ut i första deltävlingen med låten Supernatural.

Det här är EDM-pop, som inleds suggestivt med Adams sångröst över ett elektroniskt beat som bygger upp till en refräng som i första omgången känns lite väl anonym för min smak.

Men sen kommer beatet igång, och gör Supernatural till en upptempolåt som vill andas Avicii och Swedish house mafia.

Adams starka sångröst får utrymme i låten och han kan absolut imponera på scenen med den här låten. Men första refrängen kändes som sagt lite lite svag och otydlig.

Nu så, äntligen är Melodifestivalen igång igen. På lördag är det första deltävlingen och vi i pressen får höra veckans tävlingslåtar redan idag. Klockan 10 till 11 spelas de sex första låtarna upp för oss, så häng med här i bloggen för då kommer jag blogga om första intrycken. Sen kommer det lite tv och sånt under dagen också.

Det är lite speciellt i år, och för mig lite tråkigt, för Markus Larsson är föräldraledig, så jag kommer inte kunna gnabbas med honom under veckorna om vilka låtar som är bäst och sånt. Men vi får hålla ut och tänka att det ändå kommer bli alldeles toppen.

Vår grymma musikrecensent Per Magnusson kommer fylla ut delar av Markus skor genom att recensera låtarna varje vecka och sen kommer Markus ersättas av en uppsjö av andra personer också när det gäller poddar, tv, krönikor och grejer.

Men som sagt, det börjar klockan 10 idag med att pressen får höra låtarna. Häng med då!

Det kändes som decembers kanske märkligaste låtsläpp. Varför den låten? Varför just nu?

För fredagen före jul, den 22 december,dök det plötsligt upp en ny engelsk version av Timoteijs Mello-klassiker ”Kom” på Spotify, med titeln ”Come”.

Gissar att en och annan Timoteij-älskare såg det som en tidig julklapp, medan andra som märkte det höjde lite på ögonbrynen.

Timoteij tävlade med ”Kom” i Melodifestivalen 2010 och gick direkt till final, där de slutade på en femte plats. Ett år senare släpptes en engelsk version av låten, med titeln ”Run”.

Men nu dök det alltså upp en ny engelsk version, med ny text och den direktöversatta titeln ”Come”. Den nya engelska texten ligger betydligt närmare det svenska orginalet. Och kan också tolkas betydligt snuskigare. Sjunger de ”come with me come”, eller ”come, make me come”? Det kan nog faktiskt diskuteras…

Men varför dök den här låten upp just nu? Jo, Gustav Eurén, en av låtskrivarna, har förklaringen.

Timoteijs ”Kom” är med i den andra säsongen av tv-serien ”Dr Death” som släpptes på den amerikanska streamingtjänsten Peacock i torsdags. Och inte bara en liten snutt, nästan hela låten, två minuter och 30 sekunder för att vara exakt.

Den andra säsongen av ”Dr Death” handlar ju om  kirurgen och forskaren Paolo Macchiarini som forskade vid Karolinska Institutet i Solna och opererade in konstgjorda luftstrupar.

Skandalläkaren dömdes till två och ett halvt års fängelse för grov misshandel eftersom han saknade de etiska tillstånd som krävdes för ingreppen vars vetenskapliga grund dessutom byggde på forskningsfusk.

Eftersom ”Kom” är med så pass mycket i serien bestämde sig låtskrivarna för att släppa denna engelska version på Spotify, så det är alltså därför som har ”Come” dykt upp där.

Jag frågade Gustav om det är Cissi, (Cecilia Kallin), som sjunger eller om det är hela gänget och han svarade:

”Det är Timoteij som sjunger med Cissi på lead förstås. Inte en nyinspelning. Den gjordes för ett antal år sedan men släpptes aldrig då…”

Så en tidigare outgiven version av låten alltså. Nu vet ni också.

Och den andra säsongen av ”Dr Death”, om Macchiarini, har kötds in av TV4 som kommer sända den med start 18 januari.

Nu har SVT släppt de första bilderna av hur Eurovision-scenen ska komma att se ut i Malmö Arena i maj. Och de här bilderna borde göra en och annan artist lite orolig, om de ställt in sig på Eurovision-succé med ett speciellt scenframträdande.

För så här skriver SVT i pressmeddelandet:

Det är en unik 360-gradersupplevelse som möter publik och tittare i Malmö Arena i maj. Scenen är placerad mitt i publikhavet och formad som ett kryss. Rörliga LED-kuber, LED-golv, ljus-, video- och scenteknik kommer kunna skapa stora variationer i arenan. Namnen bakom konceptet är Florian Wieder, Production Designer, och Fredrik Stormby, Light and Screen Content Designer.

Det är en minst sagt häftig scen. SVT fortsätter att gå i bräschen för att utveckla Eurovision och pusha gränserna för hur tävlingen ska gå till, se ut och moderniseras.

Men det finns nog ett annat gäng på SVT som kanske oroar sig lite nu. De som skapar scenshowerna för Melodifestivalen.

360-graderslösningen i Eurovision riskerar att ställa till det för de artister som tänkt sig ett framträdande där det mesta av scenshowen händer på ledskärmar i bakgrunden. Något som blivit vanligare och vanligare både i Melodifestivalen och i övriga länders uttagningar, för att inte nämna när andra länder planerar för hur de tänker sig sitt Eurovision-framträdande.

För här finns ingen sån naturlig bakgrund. Här kommer artisten att omges av publik från fyra håll.

Visst kan vi fortfarande ana nån slags backdrop där man på de här datorskapade bilderna placerat Eurovision-loggan och slagorden ”United by music”. Men mellan den väggen och artisten finns det också ett publikhav.

Så de artister som har siktet inställt på Eurovision, men planerat för en scenshow som framför allt bygger på ”häftigt content på led-skärm” skulle nog behöva planera om nu.

Tänk på det Danny, Dotter, Liamoo, Marcus & Martinus och ni andra Mello-artister som kanske är med och slåss för seger.

Att Eurovision får en permanent slogan, samma som tagits fram för årets tävling i Liverpool, meddelades i mitten av november.

Men färgerna och maneret hänger inte med när SVT ska förvalta UNITED BY MUSIC under Eurovision song contest i Malmö 2024.

Nu har SVT och EBU gemensamt gått ut med hur Eurovision ska se ut nästa år.

Jag fick hänga med digitalt på en liten förhandstitt under lunchen.

Med under presentationen var Johan Bello som är vd för produktionsbyrån Uncut och Sidney Lim som är designchef på Bold Scandinavia. De har jobbat på uppdrag av Christel Tholse Willers som är biträdande exekutiv producent för Eurovision på SVT och har skapat ett koncept som de kallar ”The Eurovision Lights”.

– Vi har inspirerats mycket av norrsken, men ville inte bara att det bara skulle vara ett norrsken utan en grafisk tolkning, säger Sidney Lim.

Samtidigt är det många starka färger som vi kanske inte är vana att se på himlen, ens vi som ofta ser norrsken. Som rosa, gult, lila och blått, orange, cyan.

– Varje gång det dyker upp så ska det förhoppningsvis vara något nytt i det man ser, säger Sidney Lim angående den stora variationen av färger och färgkombinationer som man inkluderar.

Typsnittet som ska användas är desto enklare, och det förklarar Sidney Lim med att det behövs för tydligheten när norrskenet dominerar bakgrunden.

Det tycks också innebära att även Eurovision-hjärtat och flaggorna som ska symbolisera de tävlande länderna också kommer att kunna använda sig av ett pixelerat maner.

En av de andra journalisterna under presentationen gör snabbt en jämförelse med Spotify Wrapped och när en kollega råkar gå förbi min skärm under presentationen är hennes reaktion densamma.

Sidney Lim plockar upp jämförelsen och svarar:

– Vi ville mixa komplexitet och enkelhet, det är nog väldigt svenskt på ett sätt. Det handlar inte om hur många ingredienser vi har utan hur vi använder det.

Här kan ni jämföra själva, tycker ni också att Eurovision-maneret påminner om Spotify Wrapped?

Jag ser definitiva likheter i de skarpa färgerna som får mig att tänka nostalgiskt 80- och 90-tal. Christel Tholse Willers nämnde snarare 70-tal under presentationen.

Men nån kopia är det så klart inte. Bara en tydlig svensk inspirationskälla.

Om bara några minuter, 12:00, stänger inskicket för dem som vill få med en låt i Melodifestivalen 2024.

Till årets Mello skickades 2824 bidrag in, det högsta antalet sedan 2012. Hur många som skickats in med förhoppning om att tävla nästa år återstår att se, men när bara 30 låtar kommer tävla innebär det så klart att massor av låtar kommer ratas av juryn, sorteras bort, sägas nej till.

(30 låtar, brukar det inte vara 28? Det kanske nån av er undrar. Men jajamensan, detta är ju nytt för i år: Fem deltävlingar, sex låtar i varje, Andra chansen blir ett påhäng på den nyinsatta femte deltävlingen veckan före finalen. Vad jag tycker om detta kan man läsa här.)

Men det där med att bli ratad av Mellojuryn, det är inget att hänga läpp över. Genom åren har en hel del låtar blivit hits trots att de ratats av Mello.

Ett välkänt exempel är Lasse Holms ”Inget stoppar oss nu”, med fantastisk text av Ingela ”Pling” Forsman. Låten är kanske mer känd som ”I natt i natt”, som Colin Nutley lät det då påhittade dansbandet Blackjack (som sen blev ett riktigt dansband) framföra i filmen med samma natt.

Den hade skickats in, men inte tagits ut av urvalsjuryn. Säg det dansband som inte svänger loss den superhitten när det är dags för en bugg. Jag fullkomligt älskar den!

Och andra låtar har skickats in gång på gång, för att plötsligt gå igenom det där nålsögat som är juryn som ska välja bland tusentals låtar, och då plötsligt gått hela vägen, eller blivit det årets stora hit.

Det här har också fansen koll på. En låt som skickades in flera gånger är Sareks ”Genom eld och vatten”. Låtskrivarna Mårten Eriksson och Stina Jadelius försökte fyra gånger (om jag minns rätt) innan den kom med. Juryn hade fått höra den i flera olika versioner, bland annat en rätt rockig variant där Mårten själv sjöng på demon (1996 hade han tävlat som artist med egenskrivna ”Förlorad igen” och slutat fyra).

Men först med etnopopschlagerversionen som Sarek fick till föll den juryn i smaken och nu är ju låten en modern klassiker, som spelas överallt inklusive under mängder av fotbollsmatcher oavsett om man lägger till ”och vi älskar AIK” eller ”och vi hatar AIK”.

Mindre känt är nog att Tommy Nilssons ”En dag” och Orup och Glenmarks ”Upp över mina öron” ratats av urvalsjuryn året innan de utkämpade en jämn kamp om tittarnas och jurygruppernas gunst i direktsändning 1989.

Min vän Anna Charlotta (som kan ha nämnt mig i den här artikeln, så nu får hon leva med att jag nämner henne tillbaka med massa kärlek) har stenkoll på popkultur och kanske beror det på att hon har läst, lyssnat, tittat på allt som rör musik- och popkulturvärlden sen hon typ föddes.

Häromveckan hittade hon en artikel i en Frida-tidning från 1988. För sån är hon. Att hon inte bara läste varenda nummer av de svenska poptidningskonkurrenterna Okej och Frida när de fanns, hon har massor av dem kvar också. Och hittar helt makalösa guldkorn.

Och det här är ett av dem.

När det var dags för Melodifestivalen 1988 passade nämligen reportern Eva Sundqvist på att intervjua ett gäng artister och låtskrivare som inte fått med någon låt för att höra om de kanske hade velat vara med och tävla.

I det här bortglömda guldkornet till artikel får vi veta att Orup hade skickat in ”Jagad av vargar” till 1987 års tävling men blivit ratad. Låten är numera en klassiker, Orups genombrottslåt som alla som överhuvudtaget andades i Sverige 1987 kunde sjunga i sömnen.

Och till 1988 hade han försökt igen med ”Upp över mina öron”.

– Vi kom inte med. Det är inte så viktigt, men det skulle vara jättekul att va’ med, säger Orup i artikeln.

Året därpå däremot, kom låten med, och framfördes av honom själv under namnet Eriksson, tillsammans med Glenmark, förnamn Anders. En supersuccé och topplistehit.

Vi får också veta att Anders Bagges pappa Sven Olof Bagge skrivit två låtar till Lili & Susie, som inte kom med i tävlingen. Vad som hände med dem har jag inte koll på, men äret därpå var succésystrarna i alla fall med i tävlingen med ”Okey okey” som skrevs av Ola Håkansson och Tim Norell.

Ola Håkansson, som då var frontman i internationellt kända Secret Service är också intervjuad i artikeln. 1986 hade han haft framgångar med ”The way you are”, en duett med Agnetha Fältskog, och han tycks lite besviken över att den låt han skickat in till 88-tävlingen inte kommit med. Därför tänker han inte åka till Malmö där tävlingen skulle avgöras.

– ”En dag” är en gospelaktig låt. Den är ganska bra. Jag och Sussie Tapper (i Sussies orkester) sjöng duett. Nu ska Sussie göra den på engelska. Men det hade varit roligt om vi hade kommit med, säger han i intervjun.

Men så blev det ju inte, det vet vi nu.

För ”En dag” sparades till året därpå, framfördes av Tommy Nilsson och segrade över Orup och Glenmarks låt. Och slutade därefter fyra i Eurovision.

Men att den hade skickats in som duett med Ola Håkansson och Sussie tapper hade i alla fall jag ingen aning om.

Och Per Gessle då? Visst är han också med i artikeln. Då hade han och Marie Fredriksson precis bildat Roxette. De internationella framgångarna var fortfarande bara en dröm och Per hade några år tidigare nått framgång som låtskrivare med ”Kärleken är evig” (efter ett gäng år som popsensation tillsammans med gyllene Tider) som blivit Lena Philipssons genombrottslåt.

Det visar sig att Per Gessle också hade skickat in en låt till 1988 års tävling, som han sjöng själv, men kanske inte var så stolt över egentligen.

– ”Från topp till tå” är en poplåt, och jag sjöng den själv. Jag tycker inte att den var så bra, säger han i artikeln.

Vi får också veta att Gessle säger att Marie Fredriksson däremot inte skickat in nån låt.

Alltså den här artikeln i Frida. Jag bara älskar den! Och det måste väl ändå kännas som en tröst för alla de tusentals som skickar in låtar till Melodifestivalen, att veta att blivande superhits, klassiker och kultlåtar också kan ratas av Mello-juryn. Det är bara att ge ut den ändå. Eller skicka in igen nästa år!

SVT har en omfattande kravlista på de städer som vill stå som värdstad för Eurovision song contest nästa år. I en så kallad RFI har tv-bolaget gått ut med en lista på 123 punkter med krav och specifikationer man efterfrågar i respektive stads eller kommuns förslag.

Jag har listat 42 av de större kraven här, för den nyfikne att läsa.

För er som vill veta ännu mer kan jag berätta att det 14 sidor långa dokumentet tyvärr inte innehåller några krav på hur stor eller liten en arena måste vara, eller önskemål om hur stor publik man vill kunna ta in, det hade jag hoppats på.

Däremot har SVT begärt att den sökande staden ska specificera hur mycket publik arenan kan ta in, sittande och stående, utifrån olika typer av lösningar när det kommer till greenroom, scenrigg och liknande. Så de som har ansökt måste ha specificerat hur mycket publik man kan väntas ta in i arenan.

Det som däremot finns specificerat är att den ansökande staden måste ange arenans takkapacitet för hängande last. Det här är ju något som var aktuellt för Loreens del i år och brukar vara en återkommande fråga för de delegationer som vill hänga upp scenografi i taket.

I dokumentet står det att ”Normal last under ett ESC är någonstans mellan 100 och 200 ton”. Taket ska alltså kunna bära upp en sån rigg. Det är fasligt mycket lampor. Men nu vet ni hur mycket ett arenatak måste hålla för, under ett Eurovision.

I flera år har tv-tittarna, och då inkluderar jag också mig själv och andra superfans, suckat över att Eurovision-sändningarna bara blir längre och längre.

I Liverpool var sändningen schemalagd till fyra timmar, 21.00 till 01:00, men den drog ut på tiden och på Youtube kan man se att sändningen blev 4 timmar 14 minuter och 45 sekunder lång.

Nu tycks SVT sikta på att få ner sändningen till 3 timmar och 15 minuter.

Jag har förstått att det här också är något som har diskuterats bland sändande tv-bolag och nu verkar SVT alltså vara inställda på att korta sändningen med en hel timme.

Hur gör man då det? Det återstår så klart att se, men ett alternativ är att skrota antingen öppningsnummer, flaggparad eller videoinslag i öppningen och kapa minst en mellanakt.

En av anledningarna till att programmen svällt de senaste åren är att röstningen öppnar efter att alla låtar framförts och att man vill ha ett så långt röstnignsfönster som möjligt. Här skulle man antingen kunna öppna röstningen när programmet startar, eller helt enkelt korta fönstret och vara tydliga med att tittarna har exempelvis 10 minuter på sig att rösta. På det sättet kan man kapa ett gäng mellanakter och dötid.

Det ska bli spännande att se om det här håller hela vägen.

UPPDATERING:

Ebba Adielsson som är SVT:s exekutiva producent Eurovision song contest 2024 bekräftar i ett sms att man vill korta sändningstiden enligt de tidier som angetts i dokumentet och sända finalen 21-00.15:

”Ja, det är klart önskvärt att hålla sig till den här tiden så långt det är möjligt. Men i slutändan beror längden på antal deltagande länder och vissa andra faktorer som kan ha med innehållet och programmet att göra. ”

Norska NRK skakar om upplägget för sin uttagning till Eurovision song contest.
Från nästa år kommer norska Mello att tillåta bidrag som släppts från och med 1 september i år att ställa upp.
Det innebär att artister kan tävla med låtar som redan har hunnit bli hits både i hemlandet och Europa.

Det norska tv-bolaget NRK har de senaste åren ändrat upplägget för sin uttagning till Eurovision song contest ett flertal gånger. Men nu meddelar tv-bolaget sin kanske största förändring i modern tid.

Från och med nästa år behöver artisterna som tävlar i Melodi Grand Prix, den norska motsvarigheten till Melodifestivalen, inte ställa upp med helt nya låtar.

NRK öppnar istället upp för möjligheten att en artist först släpper sin låt offentligt och därefter bestämmer sig för att tävla i MGP. Den enda begränsningen är den som EBU har satt upp för låtar som tävlar i Eurovision song contest, att låten inte får ha släppts före 1 september året före tävlingsåret.

Det innebär att de som funderar på att tävla i Norges uttagning till Eurovision inte behöver hålla sina låtar hemliga före tävlingen. Det medför också att tv-bolaget NRK kan ta kontakt med artister som redan fått hits under hösten och be dem att ställa upp med just de låtarna i den norska uttagningen.

Liknande system har använts i andra länder tidigare. Exempelvis släppte den polska artisten Blanka sin låt ”Solo” i september förra året och fick en stor hit med den i hemlandet. Först flera månader senare blev det klart att hon skulle ställa upp i den polska uttagningen med just den låten. Hon vann där och slutade sen på 19:e plats i Eurovision i Liverpool.

I NRK:s regler för MGP ingår också att artister och låtskrivare maximalt får skicka in tre bidrag vardera till tävlingen.

Käärijä-fans rasar över att Loreen tog hem segern i Eurovision med hjälp av jurygruppernas poäng.

På nätet sprids mängder med olika konspirationsteorier och kritiken mot Eurovisions jurygrupper är högljudd. Men systemet med jurygrupper återinfördes i tävlingen från 2009 efter att systemet med enbart telefonröster också fått skarp kritik.

Sedan dess har jury och tittare faktiskt varit ganska överens, och tittarnas favorit har stått som slutsegrare fler gånger än jurygruppernas favorit.

Tittarna har avgjort fyra gånger – juryn två

Jurygrupper och tittare har varit överens sex gånger:

2009 Norge – Alexander Rybak ”Fairytale”
2010 Tyskland – Lena ”Satellite”
2012 Sverige – Loreen ”Euphoria”
2013 Danmark – Emmelie De Forest ”Only teardrops”
2014 Österrike – Conchita Wurst ”Rise like a Phoenix”
2017 Portugal – Salvador Sobral ”Amar pelos dois”

Tv-tittarnas favorit har segrat fyra gånger:

2011 Azerbajdzjan – Ell & Nikki ”Running scared”
2018 Israel – Netta ”Toy”
2021 Italien – Måneskin ”Zitti e buoni”
2022 Ukraina – Kalush Orchestra ”Stefania”

Jurygruppernas favorit har segrat två gånger:

2015 Sverige – Måns Zelmerlöw ”Heroes”
2023 Sverige – Loreen ”Tattoo”

Två gånger har varken jurygruppernas eller tv-tittarnas favorit stått som slutsegrare:

2016 Ukraina – Jamala ”1944”
2019 Nederländerna – Duncan Laurence ”Arcade”

Ni som inte är lika nördiga som jag undrar säkert vilka andra låtar jury respektive tittare röstade på de olika åren, så jag har gjort den här finfina tabellen för detta:

Och här kan ni se hur vinnarlåtarna placerat sig hos tittare respektive jury de år de inte var överens:

Måns Zelmerlöw skulle ha förlorat utan juryns hjälp. Hans ”Heroes” har streamats 148 miljoner gånger på Spotify, det är 108 miljoner gånger mer än Il Volos ”Grande amore” som var tittarnas favorit det året.

En miljard fler streams än tittarnas favorit

Duncan Laurence ”Arcade” blev en viralhit på Tiktok och är nu uppe i hissnande 949 miljoner streams i orginalversionen och ytterligare 174 miljoner streams på andra versioner av låten.

Keiino var tittarnas oväntade favorit samma år. Deras låt ”Spirit in the sky” är en favorit bland fans, men med måttligare framgångar på streamingtjänsterna, med totalt strax under 44 miljoner streams på Spotify.

Jamalas ”1944” och Sergey Lazarevs ”You're the only one” gjorde upp om segern 2016 och där har tittarnas favorit ett marginelt övertag i streamingen, med 18,7 miljoner streams mot Jamalas 18,3.

De tillfällen som tittarnas favorit inte har vunnit, eller när varken jury eller tittare avgjorde, har det uppstått diskussioner kring regelverket. Men jag tycker att det finns ett viktigt syfte med jurygrupperna, som i en musiktävling kan balansera upp tittare som ibland kan rösta på ett omedelbart intryck, mer än en hållbar låt och artist.

När det gäller Loreen VS Käärijä så har jag i flera månader tjatat om hur mycket jag gillar ”Cha cha cha” och det är otroligt roligt att både Eurovision-ettan och tvåan tagit sig in på Spotifys globala lista, ”Tattoo” på femte och ”Cha cha cha” på sjunde plats.

De gjorde upp om segern i Eurovision, men nu intar Loreen och Käärijä världens topplistor gemensamt.

”Tattoo” streamades 4,3 miljoner gånger på ett dygn

Loreen tog femteplatsen på Spotifys globala lista under söndagen, med nästan 4,3 miljoner streams. Finska Käärijä, som fick flest poäng från tv-tittarna i lördags och slutade tvåa totalt i tävlingen, streamades också rejäl över världen, men inte lika mycket som Eurovision-vinnaren, Loreens ”Tattoo”. Käärijäs ”Cha cha cha” hamnade två platser bakom Loreen med drygt 3,8 miljoner streams på söndagen.

Ytterligare tre Eurovision-låtar tog sig in på streamingtjänstens globala topp 200-lista dagen efter Eurovision-finalen, så totalresultatet blev så här:

#5 Sverige – Loreen ”Tatoo” 4 275 290 streams
#7 Finland – Käärijä ”Cha cha cha” 3 819 748 streams
#28 Norge – Alessandra ”Queen of kings” 2 236 355 streams
#91 Israel – Noa Kirel ”Unicorn” 1 420 732 streams
#193 Italien – Marco Mengoni ”Due vite” 1 039 657 streams

Loreen toppar i Storbritannien – Käärijä i Sverige

Loreen och ”Tattoo” blev dessutom den mest streamade låten i Storbritannien under söndagen på Spotify, medan Käärijä och ”Cha cha cha” blev tvåa. I Sverige blev det dock tvärtom, här gick ”Cha cha cha” upp i topp, med Loreen på andraplatsen.

Och med tanke på att Finland nollade Loreen i telefonomröstningen kan det kanske ses som anmärkningsvärt att ”Tattoo” är den näst mest streamade låten där under söndagen, efter Käärijä och ”Cha cha cha”.

Om vi fortsätter att djupdyka i Spotify-siffrorna så ligger Loreen på söndagslistan i 30 länder medan Käärijä återfinns på 31.

”Tattoo” är Spotify-etta i nio länder:
Storbritannien, Polen, Nederländerna, Österrike, Belgien, Schweiz, Norge, Irland och Luxemburg.

”Cha cha cha” toppar Spotify i sex länder:
Sverige, Litauen, Lettland, Estland, Island och Finland.

Betydligt bättre än senaste åren

Sammantaget verkar intresset för just topplåtarna ”Tattoo” och ”Cha cha cha” ha varit betydligt större dagen efter årets Eurovision än de senaste åren.

Högsta placeringar på Spotifys globala lista 2022 var vinnaren Kalush Orchestra med ”Stefania” på plats 38 och Sam Ryder med ”Space man på plats 77.

2021 var de två bäst placerade dagen efter finalen Måneskin och ”Zitti e buoni” på 9:e plats och Eurovision-trean Barbara Pravi med ”Voilà” var på 44:e plats.

2019 var Duncan Laurence vinnarlåt ”Arcade” på 14:e plats medan tvåan Mahmoods ”Soldi” var på 34:e.