Emil Henrohn har ett otroligt stöd i arenan. Det är högt jubel bara han kliver ut på scenen.

Publiken klappar takten från start och Emil sjunger bra. Men min känsla fortsätter att vara den samma, menar han allvar, eller är det här med glimten i ögat? Den oklarheten gör att han kan få svårt att ta sig vidare ikväll, trots det stora stödet bland de yngsta.

Den här låten är ju mitt guilty pleasure den här veckan. Den är så dum och knäpp och banal och enkel och korkad och samtidigt kul och härlig och glittertastisk.

Det är nåt märkligt när bildproducenten som styr Mariettes (och de flesta andra artisters denna vecka, men inte Loreen som jag förstått) tv-bilder fullständigt misslyckas varje gång med att undvika dansare och fotografer som slaskar i bild.

Det är oprofessionellt och slappt hanterat. För det här är i grunden ett snyggt nummer, men som bygger på att varje tv-bild ska klippas exakt rätt. Återigen låter bildproducenten dansarna hoppa och landa innan bilden klipps till nästa närbild av Mariette. Trots att jag vet att Mariettes team uttryckligen har bett om att kamerabilden ska bytas precis före de landar.

Mariette sjunger som vanligt oerhört säkert. Men här bbehöver bildproducenten sägas till på skarpen. För varje bildruta är viktig för alla artister på scenen och de måste kunna lita på att SVT tar det på allvar och inte hanterar det med en axelryckning.

Smash into pieces blev publikens två efter fredagens genrep och det förvånar mig inte alls. Det är en låt som verkligen passar för arenan. Chris Adam sjunger bra och det är ett coolt nummer.

jag skulle inte bli förvånad om tv-publiken känner samma, men Chris har fortfarande kepsen nedtryckt så man inte ser hans ögon i två sekunder i tv-bilderna.

Signe och Hjördis har slutat spara på rösterna nu och tar i hela vägen genom låten. Det gör att den växer för mig.

Jag älskar när Kiana sparkar högt över huvudet med ett stort leende på läpparna. Det ser så avslappnat ut. Otroligt kaxigt.

Nu funkar ljuset i Kianas öppning, igår var det nästa pinsamt jobbigt när följespottarna inte hittade henne och hon var tvungen att sjunga delvis i mörkret.

Det finns några sura sångpartier genom låten, det har det gjort genom Kianas repetitioner, men det spelar inte någon roll i den här typen av nummer, där hon samtidigt imponerar med dansen och en härlig show.

Dessutom är jag övertygad om att många kommer imponeras av hennes häftigt personliga och djupa sångröst.

Publiken är med och klappar takten direkt.

Öppningen där Farah och Jesper kröns till Årets skåningar för alltid och kung och drottning av Skåne är kvar.

Men min favorit här är ändå den här jättefilten som bretts ut över publiken:

”Kolla vi har också en stor tygbit”.

Det är mycket publik i arenan idag. Även de övre läktarna är öppna och ser ut att vara helt fyllda. Det här kan bli ett riktigt bra rep där artisterna får känna på en publik på 10 000 redan nu.

Artisterna kom precis in för att sätta sig i greenroom och det hörs att Emil Henrohn är en stor favorit bland barn i 10-årsåldern.

Jag sitter precis intill greenroom och har två flickor precis bakom mig som gav ifrån sig gapskrik när han kom in och nu sitter och skriker på honom konstant för att få hans uppmärksamhet.

De är på riktigt i upplösningstillstånd med tårar i ögonen.

– Oh my god, Emil vinkade precis till oss!

Om han inte går vidare ikväll kommer många barn gråta sig till sömns tror jag.

Nu är det dags för ett sista genrep inför kvällens sändning.

Jag är på plats i arenan och vår fotograf Jimmy Wixtröm står i fotopoolen för att ni också ska få koll på eventuella sista minuten-ändringar och hur artisterna levererar inför kvällen.

Sitter Kianas sång? Har Smash into Pieces-Chris fått av sig kepsen? Slaskar Mariettes dansare fortfarande i bild? Hur funkar Loreens vindmaskiner och sandwich-press?

Och hur Carolas mellanakt ser ut så klart.

Häng med här i bloggen så kommer ni få alla de senaste rapporterna.