Jag sitter och försöker koda ut Saades rep så att ni ska få se hur det gick för honom. Därför har jag itne sett så mycket av Cypern, det lät okej, Bulgarien, lät riktigt bra, Makedonien, rockigt, men ganska trist.

Nu är det dags för Israel.

Eric verkade ändå nöjd på scenen. När han var klar oppade han till och slog med armen i luften som han brukar göra när han känner typ ”Där satt den”. Jag gissar att han höll igen. Kvällens rep är ju det som jurygruperna bedömer.

Eric har tre dansare med sig på scenen. Han öppnar lite surt och inte riktigt så energiskt som han gjort tidigare.

Inte förrän efter första refrägnen kommer hans två körkillar in på scenen.

Jag har hört Eric sjunga betydligt bättre än så här. Till exempel på tysk-festen i förrgår.

Han verkar liksom inte riktigt på g på nåt sätt.

Ingen glaskross i dag. Men Eric verkar inte besviken över det. gissar att man bestämt sig för att inte repa det.

Dags för Eric att visa vad han går för. Håll tumamrna för att glasburen fungerar.

Precis före Saade är det Moldavien. Gruppen Zdob si Zdub gör låten So lucky. Det här ser fullståndigt galet ut. Tre killar med svarta dumstrutar. varför deras två kompisar på flankerna inte fått några dumtrutar kan man ju fråga sig.

Snart kommer en kvinna på enhjuling klädd i vitt med vit dumstrutin också in på scenen.

Zdob si Zdub vill göra ska. Och det gör de också. Det brukar sällan funka i den här tävlingen.

Det blir en ganska lång väntan för Mika på scenen, men fansen i arenan stöttar och jublar och applåderar så att hon inte ska behöva känna det allt för jobbigt där hon står med sina änglavingar.

Hon ser ut att öva på texten och sjunger igenom sin sång på scenen utan mick och ljud. TIll slut får hon börja igen.

Hon sjunger bra. i LED-skärmarna pågår intensivt ritande i sand.

Betydligt starkare refräng än Österrikes ballad och även Mika får carola-fläkt i sitt släp. Kort klänning med långt släp tycks vara en trend i år.

Ukraina har skickat Mika Newton med låten Angel. Mika har till och med små änglavingar på axlarna, men det hjälper itne. Hon hinenr bara sjunga några rader innan repet bryts.

– Sorry, vi har tekniska problem, säger en person i högtalarna.

Belgiens Witloof Bay är en vokalgrupp, sex personer som kompar sig själva med oompa oompa och bop bop bop och duh bap duh bap. Och en och annan beatbox.

Kompetent. Folk som har en talang är ju skoj. Men kanske skulle de ha tävlat i Talang istället?

Nej usch nu är jag så där neggig igen.

Slovakien är ett svenskhopp i alla fall. Tvillingtjejerna i Twiins sjunger I’m still alive som är delvis skriven av svenska Sandra Nordström.

Tjejerna har korta klänningar med långa släp, men jag saknar lite Carola-fläkt i släpet. Det måste väl Sandra kunna styra upp?

Sången är så där. Slovakien hade garderat sig emd en reservartist ”om något skulle hända”, underförstått att Twiins inte skulle kunna leverera live, men man har tydligen tyckt att det här var okej.

I arenan låter det inte okej.

Men dr kom det lite fläkt i släpen i alla fall. Härligt. Brassa på mer!

Holland har skickat 3JS som gör låten Never Alone. Det har itne gått så bra för Holland de senaste åren, mest för att de skickat mediokra låtar istället för skön Eurovisionpop som de brukade göra i slutet på 90-talet.

Nu har de skickat tre killar som är alldeles för gamla för att vara ett pojkband eller få tjejer att skrika. Kanske ska de vara U2-rockiga. det lyckas de inte med så klart, även om tonerna nånstans ska försöka efterlikna irländarna. Det är lite John Farmham:igt. 80-talsrockpop.

Repet känns stabilt, sången är okej, men det var länge sen The voice låt på listorna.

Österrike har fått hoppläsa startnummer två, som norska Stella föll på i första semin. Nadine Beiler sjunger The secret is love ensam på ett glittrigt podium på scenen. Två strålkastare lyser på henne uppifrån och hon kör utan musik de första raderna.

Litauens smöriga Disney-ballad tog sig vidare i första semin, men det här känns som mycket mer på riktigt när det kommer till svulstiga Eurovision-ballader. Inte alls i närhjeten av Molitva, Why me eller Ne partez pas sans moi, men ändå på riktigt.

Det blir mäktigt när kören kommer in, fem kvinnor i svarta klänningar som lyfter det här. Synd bara att det fullständigt saknas refräng.