Musikalartisten Jakob Stadell tävlade i Melodifestivalen 2002, men tog sig inte till final med Ge mig mitt hjärta tillbaka.

Nu ska han tävla om en plats i Eurovision Song Contest igen, men i Bulgarien. Han har tagit sig till final i den bulgariska uttagningen med låten Wicked way of love.

Jag saknar galna Sibel lite grann, men nu fick jag tips om att hon snart släpper ny skiva. Här kan ni lyssna på en akustisk version av nya singeln.

Jag var på QX gaygala i går och ska så klart blogga lite om schlagerartisterna som var där och firade, men jag är – fortfarande trots att klockan är 17 – lite sliten och seg i dag. Bloggar mer om det i morgon istället när jag är på väg till Linköping.

Men jag måste bara beärtta att jag såg Sebastian och han var betydligt snyggare än jag minns honom så ni kan få spana lite på hans skivomslag så länge.

Så här ser singelomslaget ut i alla fall. Till vänster före detta huskörens Jessica Marberger och till höger kvinnan med kanske jordens coolaste namn, Vera Prada (det är inte taget), tidigare huvudkoreograf i Melodifestivalen.

I torsdags kunde jag ju berätta att utmärkta Eurovisionsajten 3minutes uppmärksammat att Dannys låt In the Club var misstänkt lik nicuaraganska pojkbandet Myla Vox låt El Club.

Sedan dess har diskussionerna gått varma både här i bloggen och på andra håll om låtarna är för lika varandra. Men nu behöver Danny inte vara orolig längre. Nöjesbladet har fått tag i Myla Vox manager som lyssnat på Dannys låt:

– Jag har hört Dannys låt och den påminner om ”El club”, men jag tycker inte att låtarna är lika i stil, melodi eller struktur. I musikvärlden används många grepp om och om igen, säger han till en av mina kollegor.

De kommer alltså inte anmäla Danny, saken är utagerad. Dannys In the club är en värdig finalist och det ska bli grymt kul att se honom i Globen.

När klockan blivit 04.15 kände jag att det var dags att gå och sova.

Då stod Christan Walz fortfarande kvar i hotellfoajén och pratade med låtskrivare och skivbolagsfolk. Det blev ingen finalplats för honom, men det gjorde knappast att han deppade ihop.

Här är hon – legenden. Margaretha Julle som gjorde Le Kids kläder förra veckan och Brolles denna. Hon gör dessutom Sveriges troligen coolaste slipsar. och den fluga jag hade på mig i går som ni ser på bilden.

Länge stod festdeltagare kvar i hotellfoajén och funderade på hur natten skulle avslutas. Till slut gick flera taxibilar ner på stan. Anniela och NEO gjorde sällskap till Park Lane (heter stället så?) och det verkade som att många gjorde på samma sätt. Men när klockan var 03.30 kände jag att det inte var läge att gå vidare.

När musiken stängts av försökte vakterna få festdeltagarna att antingen gå till sina hotellrum eller lämna hotellet. det gick så där. En av Marie Serneholts vänner sprang och hämtade sin dator med högtalare och började spela egen musik till mångas förtjusning.

Marie själv kunde inte sluta skratta, men gjorde ändå sitt bästa för att försöka avstyra det hela:

– det är dags att gå upp och ta en kopp te nu, vi behöver sova, försökte hon övertala sin kompis.

Det gick så där.

Och när Marie väl fått med sig den improviserade DJ:n till hotellrummet började det trilla in väldigt roliga, men opublicerbara bilder från tedrickandet. Jag hoppas att de kunde somna nån gång.

Trappan ner till dansgolvet blev en naturlig samlingspunkt. Sanna Nielsen och Marie Serneholt hittade varandra och såg ut att ha väldigt roligt.

Medan brolle lämnade festen tidigt var Sanna en av de artister som stannade allra längst. Det var ju ändå faktiskt hennes fest på något vis. Sanna bevisade ju i går att hon är en av Sveriges folkkäraste artister.

När musiken stängts av tog hennes pojkvän Joakim henne under armen och tillsammans tog de hissen upp till hotellrummet. Då var klockan 03:15. En lyckad fest.

Men Marie Serneholt stannade ännu ett tag.