Laurell spexar med kamerorna
av
Laurell Barker älskar att spexa på scenen när hon får felling och tungan åker ur mungiporna mer än en gång när hon kör sitt nummer, gärna med en blinkning in i kameran.


Laurell Barker älskar att spexa på scenen när hon får felling och tungan åker ur mungiporna mer än en gång när hon kör sitt nummer, gärna med en blinkning in i kameran.
Laurell Barker tycks ha bestämt sig för den mönstrade kostymen på scenen som hon testade på dagrepet idag.
Det här är glatt och härligt, barnen i publiken har ingen koll på knarkreferenserna som dräller genom låten och Laurell sjunger bättre nu än på dagrepet när det blev skrikigt i partier.
Jag tror absolut att Laurell har chans att ta sig vidare i morgon. Hon har härlig energi på scenen ikväll och spexar med kamerorna.
Scenteknikerna fixar kring Håkan Hemlin under artistvykortet. Masen går med rökmaskinen i handen för att lägga dimma över scenen.
Jag upplever det som att det är lite mindre korpar på ledskärmarna nu än åtminstone under torsdagsrepet. Det är mer vyer ovan molnen och inte riktigt lika mycket skräckfilm.
Publiken är med och klappar takten här, det här går hem.
Och Mats Wester tycks ha bestämt sig för de svarta byxorna som han testade på dagrepet.
Melanie Wehbes glädje över att vara på scenen syns och märks verkligen. Det är liksom en extra varm ton i hennes röst ikväll.
Och jäklar vad hon sjunger ikväll!
Casanovas gör sin Så kommer känslorna tillbaka och det här är äkta schlagervärme på scenen.
Mina nostalgi känslor går i taket och nu får vi pyrofontäner i slutet av numret. Det bränner till ordentligt, men jag tänker att de skulle ha kunnat ösa på ännu mer med pyrot.
Det borde varit en stor explosion precis i slutet. Och det hade kunnat smäla till också i höjningen före fontänerna bränner av.
Helst borde det fixas mer pyro till imorgon, men om de tar sig vidare så KRÄVER jag det till nästa gång!
Hmm Farah och Jesper drar ett prins Carl Philip- prinskorv-Philip-skämt 35 varv inför Casanovas nummer och där känner jag kanske att jag var lite för snabb med att säga att de hittat tonen.
Det här måste de korta eller bara stryka. Publiken stirrar bara på dem.
Paul Rey tar plats på scenen under sitt artistvykort.
Han studsar på scengolvet medan publiken klappar takten. Han tycker att det här är så roligt, det märks.
Jag var lite orolig under dagrepet att Paul Rey skulle bli övertänd med publik i arenan, men jag tycker att han hittar balansen perfekt på rätt sida nu.
Publiken i arenan är med och klappar takten under refrängen, som också verkligen är byggd för att få med sig publiken på det sättet.
Det blir jubel i det falska slutet och till pyroexplosionerna. En tydlig arenalåt som jag också tycker funkar snyggt i tv-bilderna.
Farah och Jesper gnabbas lite i öpppningen och jag tycker verkligen att de hittat en bra ton med varandra. Farah blir betydligt vuxnare i år och känns otroligt trygg som programledare. Och Jesper har sin humör och gillar att småtjafsa. Det blir kul.
Nu drar genrepet igång, precis i tid klockan 20.
Idag skakar man igång publiken med Anis Don Deminas Vem är som oss, istället för Dolly-Styles Habibi.
Även den här veckan börjar programmet före vinjett med en recap av förra veckans finalister och sen presentation av veckans artister.
Sen vinjett medan tre tjejer i glada peruker kommer in på scenen. Kanske förklaringen att Habibi inte är uppvärmning bara för publiken.
Istället sparkar den igång hela veckans tävling även för tv-tittarna. Och plötsligt kommer en fjärde Dolly-Style in.
En kollega bredvid mig utbrister:
– Va, är de fyra?
Men nej, det är Farah Abadi så klart.
Jesper Rönndahl är inne på scenen och spelar in en puff som ska sändas i morgon vid 19:30 som om det vore direktsänt. Man skapar lite klassiskt tv-fusk alltså.