Tennessee Tears hade inte vågat hoppas på att ta sig vidare. De var uppriktigt förvånade och så glada över hur de såg poängen trilla in under sändningen.

Jag hamnade i baren samtidigt som Jonas och han skrattade och sa åt mig att beställa in nåt riktigt starkt. Det blev en alkjoholfri öl eftersom jag fortfarande jobbade.

Jonas bara suckade och skakade på huvudet.

Laurell Barker har skrivit texten till Maria Surs Never give up. Hon var självklart med och firade Marias finalplats.

Maria hade verkligen roligt på festen igår. Hon dansade och höll igång och hade svårt att tro att hon faktiskt lyckats ta sig till final.

Laurell får vi se mer av nästa vecka. Då tävlar hon själv, som artist.

Om någon mot förmodan skulle tvivla kan ni se här att Theoz följde svensk lag.

Flaskan han öppnade är den alkoholfria varianten av cavan med samma namn.

Sist av alla artister till festen kom Wiktoria Johansson. Hon var absolut besviken över att inte ha tagit sig vidare. Alla tre gånger hon tävlat tidigare har hon gått direkt till final, nu blev det den nesliga femteplatsen.

Men hon höll humöret uppe ändå.

Och dök upp på festen i en exakt likadan klänning som Farah Abadi haft både på scenen och som hon också hade på efterfesten.

Jag fick höra att Wiktoria först svurit lite när hon fått se vad Farah hade för scenoutfit, men pratat med sin stylist och kommit fram till att hon ändå verkligen gillade klänningen och att det väl fick bli en kul grej.

Och det blev det också!

Jag vet inte om Wiktoria hade förvarnat Farah, men det kändes inte riktigt så när de möttes på festen.

Klänningen är tydligen från H&M, Wiktoria använder gärna grejer därifrån och lite kul att Melodifestivalens programledare klär upp sig i en outfit som går att hitta för vanliga dödliga också.

Theoz hade ju anledning att fira i natt, för om tre veckor tävlar han igen i Semifinalen. Men han fyller inte 18 förrän i sommar så det blev med alkoholfritt bubbel. Och han hade vissa svårigheter med att öppna flaskan.

Vår reporter Schlager-Stina fick ge honom instruktioner, steg för steg, så att han skulle få lite fartpå bubblorna. Till slut gick det hyfsat i alla fall.

Theoz och Eden Alm var två av de sista som kom till efterfesten. Men det skulle de sen kompensera med att också stanna allra längst.

De kom precis efter varandra till festlokalen och förenades i en stor kram precis i entrén.

Det här gänget såg till att festa i alla fall. Trion som tillsammans med bandet själva ligger bakom Panetoz låt On my way. Robert Norberg, Anders Wigelius och Jimmy Jansson.

Jimmy har ju själv stått på Mello-scenen några gånger och Robert känner den riktiga Mellonörden kanske igen från The Poets, bandet som han och Jimmy hade tillsammans. De tävlade med What difference does it make 2002.

Anders stod också på Mello-scenen för bara några år sen, 2020 när han var medlem i Drängarna.

Festen höll på till 03 i natt och eftersom festlokalen inte var på artisthotellet blev det inte en naturlig efter efterfesten-stämning.

Visst dröjde folk kvar i garderoben på festlokalen och jag kan tänka mig att det ändå blev några eftersläckare på olika hotellrum när folk väl lyckats ta sig tillbaka till hotellet, men själv avvek jag tillsammans med mina kollegor och lät festen kännas så avslutad som den var.

Det blir tyvärr inte samma stämning på Mello-efterfester som inte är på artisternas hotell. Det blir lite mer avmätt och tar längre tid för festen att komma igång om den ens gör det.

I går till exempel så lämnade Panetoz efterfesten redan före 02. Före Uje Brandelius.

Det var bara två av artisterna som höll igång till festen stängde. Eden och Theoz.

Men självklart fanns det ett gäng andra hel- och halvkända ansikten kvar. Edvin Törnblom festade på, Axel Schylström och Thomas G.:on höll igång och Tess Merkel, Linda Bengtzing och Magnus Carlsson var kvar till stängning.

Och Magnus Carlsson avslutade festen i ett samtal med tävlingsproducenten Karin Gunnarsson, fick jag rapporter om precis när jag hade gått därifrån.

Kan vi hoppas att det var ett kreativt samtal om en härlig Mello-comeback nästa år?

Häng med här i bloggen nu, så ska jag uppdatera er om allt som hände in på småtimmarna. Vem som gjorde vad, vilka som dansade, vilka som festade mest och minst och var det kanske uppstod ett litet romansrykte eller två. Bland annat.

Och nu har vi hamnat i uppochnervända världen. För nu har visst båda finallåtarna dessutom spelats på efterfesten. Här står Maria Sur på stolen och sjunger med i sin låt.

Det hade varit otänktbart förra året och alla år fram till nu.

Men nu är det en ny Mello-boss in the house. Jag får höra att man bestämt att de ska kunna spelas en gång vardera på efterfesten, som kompensation för att artisterna inte får sjunga sina bidrag en gång till i sändningen när de gått vidare.

Men om det är anledningen har SVT ju helt missat poängen.

Anledningen till att artisterna vill få sjunga låtarna igen är ju för tv-publikens skull. De här låtarna blir nu instängda för tv-tittarna fram till efter fjärde deltävlingen.

Tv-publiken har röstat fram dem som finalister och det betyder ju att de vill få höra dem igen.

Och dessutom brukar finalistreprisen vara de mest känslofyllda framträdandena, som är otroligt härliga att få se.

Som programmet ser ut nu slutar allting i en liten smygfis istället för att gå ut i ett fyrverkeri av glädje och känslor.

Det är DÄRFÖR vi, artisterna, skivbolagen, journalisterna och tv-tittarna vill ha tillbaka finalistrepriserna.

Att låtarna får spelas en gång på efterfesten blir då bara fjams.

Panetoz började direkt att sjunga refrängen till sin låt. Det hörde jag att de gjorde på presskonferensen tidigare.

Vår reporter Schlager-Stina Dahlgren försökte säga till dem att de inte får sjunga sin låt, men Pa Modou bara skrattade:

– Det är bara refrängen!

Samma tilltag höll på att 2009 diskvalificera EMD när trion sjöng sin finallåt efter sändningen. SVT höll krismöte för att utreda vad som hänt och hur det gått till, men landade i att de inte skulle diskas efter att redaktören för tv-programmet som filmade sången lovat att materialet aldrig skulle sändas.

Nu är det plötsligt inget problem alls. Min kollega Natalie Demirian frågade Melodifestivalens nya projektledare Anders Wistbacka om tilltaget och han såg det inte som något regelbrott. Anders menade att efterfesten är en sluten tillställning, trots att det är ett av Nöjessveriges mest välbevakade events, med journalister från hela landet.

Han menade vidare att Panetoz skulle ha behövt hålla en konsert där de framfört låten eller sett till att få den spelad i radio för att det skulle räknas som regelbrott.