Titta en dansare!
avDet är första glimten jag får av Rejhans dansare, här i Lottes bild. På scenen försviner hon nästan helt.

Det är första glimten jag får av Rejhans dansare, här i Lottes bild. På scenen försviner hon nästan helt.
Det är mycket klänning att inte strassla in sig i när Loulou måste skynda sig av scenen efter sin genomsjungning. Det är begränsad tid innan nästa artist ska vara med på scenen.
jag såg Lars Wallin med henne precis före repet, men han tycks inte vara med och assitera henne med klänningen av och på scenen.
Publiken är med Loulou LaMotte från start och klapar takten hela vägen genom versen till refrängen. Så härligt när publiken är så här taggad.
Och det kanske säger en del om hennes popularitet och chanser också?
Ska bli intressant att se publikundersökningen efter genrepet, för den är faktiskt tillbaka i år när det är publik i arenan. Det ser Melodifestivalklubben till.
Och Loulou levererar. Sången är extra stark och det här växte ytterligare med publiken i arenan skulle jag säga.
Nu första artist på scenen. Tone Sekelius har hittat formen. Hon är sexig och kaxig på scenen, med självförtroende, precis som hon sjunger om.
Nu tycker jag att sången sitter tillräckligt bra för att bära upp showen. Publiken verkar med på noterna, applåderar takten och jublar när Tone tar i.
Tone är så nöjd när hon sjungit klart att hon brister ut i gapskratt på scenen. Som att hon lättat konstaterar att det funkade!
Jesper Rönndahl tycks testa ett gäng skämt i öppningen och Farah Abadi har svårt att hålla sig för skratt. Speciellt som flera av skämten inte riktigt går hem.
Hon pikar honom med att det inte riktigt flög.
Jag gillar när det är programledare som använder rep för att testa, känna vad som funkar och inte. För jag hoppas att det där inte var som manus är skrivet, utan att de faktiskt testade sig fram.
Farah Abadi konstaterar att Melodifestivalen är Sveriges största tv-program.
– Och också det enda som samlar alla fyra stånden, svarar Jesper Rönndahl.
– Borgare, bönder, bögar och barnfamiljer.
Publiken är med på noterna och skrattar högt.
Nu drar repet igång. Perfekt i tid, snyggt. Det hade jag inte räknat med en första Mello-vecka.
Det inleds med en riktigt pampig video, som känns mer Eurovision än Melodifestival, där årets tävling presenteras.
Och sen direkt till ett öppningsnummer, med Shriley Clamp och Mello-bekantingen DJ Trexx (Om ni minns Tingaling-artisten, Grotescos Micke Lindgren) och rakt in i Brazil Jacks cirkusakter, som fyller hela arenan, till Shirleys och DJ Trexx sång.
Öppningsakten kallas Cirkus Mello.
Det är så mycket som händer samtidigt att man inte vet var man ska titta.
Nu är det snart dags för genrep. Jag är på plats på parkett i arenan för att rapportera och vår fotograf Lotte kommer förse er med bilder på allt som händer.
Ikväll kör man igenom hela showen, från start till mål, med öppningsakter, mellanakter och resultatshow, där man har lottat vinnare och poäng som delas ut.
Kvar från förra året är att inga av finalisterna, eller genrepets fejkfinalister kommer sjunga sina låtar i repris. Tyvärr får jag säga, för det är egentligen mycket bättre tv när finalisterna får sjunga sina låtar igen, snarare än att bara få veta att de tagit sig vidare och får blommor.
Men oavsett, ikväll kommer vi alltså få se allt, med artisterna i full utstyrsel, smink och håret fixat.
Om något skulle gå fel med sändningen i morgon är det också det framträdande som artisterna gör ikväll som kommer sändas ut i morgon.
Just nu är studiomannen Pernilla Isedal på scenen och går igenom säkerhet och ger publiken instruktioner för när de helt spontant ska applådera, skrika med och annat. Och så förvarnar hon publiken som sitter på parkett om industrifläkten i Loulou LaMottes scenshow som kommer blåsa hattarna av dem.
Det dröjer innan genomsjungning två drar igång och grabbarna vankar otåligt fram och tillbaka i scenriggen. Arc North lufttrummar en del.
Men så får de köra igen.
Även om Jon Henrik är stjärnan på förhand så kan nog Adam Woods räkna med ett litet genombrott om han fortsätter att leverera sången så här bra.
Jon Henrik och gänget har en snygg scenshow. Adam Woods fortsätter att sätta sången snyggt. Han sa under presskonferensen att han är lite nervös eftersom han aldrig stått på en scen förut, men som det låter nu behöver han inte oroa sig.
Nu har de städat upp i mängden inklippta bilder i numret också. Nu ser jag inga fabriker eller lava. Nu känns det som att det bara är snöiga vidder, glaciärer och det inzoomade ögat.