Jag fick lite myshäng med bästa Markus Larsson och Robin Stjernberg också! Men när klockan nästan var 05 var det ändå dags att tacka för sig och säga god natt.

Det var visst en herre som öppnade sin dörr och tyckte att de som höll till i körridoren skulle dämpa sig lite när klockan var 04:45.

Det kan man kanske förstå nu. Men då fanns ingen som helst förståelse för det. Det var ju ändå Melodifestival-efter efterfesten-fest.

Och helt klart en ganska törstig sådan att döma av bevisen.

Vem som kastade sig i mitt, Jimmys och Roberts knän förtäljer inte de här bilderna.

Så jag känner att vi håller berörd part anonym. Klockan var ändå 04:43 här.

Efter efterfesten-festen fortsatte också ut i hotellkorridoren. Som sig bör.

Jag hamnade i mycket trevligt samtal med Jimmy Jansson och Robert Norberg som skrivit Drängarnas låt ihop.

Men det slog mig inte förrän nu att de här grabbarna inte bara skriver låtar ihop. För 18 år sedan tävlade de i Melodifestivalen tillsammans, i gruppen The Poets. De var lite yngre då. 18 år yngre för att vara exakt.

Jag blev ju tvungen att djupdyka i vårt arkiv för att kolla exakt hur snuttiga de var!

Alltså, jag dööööör! Jimmy och Robert var 16 bast på de här bilderna, på väg att fylla 17.

Hur jag såg ut för 18 år sen? Det vill ni inte veta.

Ibland går det undan när det bjuds in till efterfest.

Och då kanske hotellrumsinnehavaren inte riktigt har hunnit förbereda för detta.

Och då kanske hela veckans kalsonger ligger i högar runt omkring i rummet. Och det stoppar ändå ingen från att fortsätta festa.

Bara för att efterfesten stängde så tog ju så klart inte efterfestandet slut. Det fortsatte som vanligt på en mängd efter efterfesten-fester på hotellrum och i korridorer runt om i hotellet.

Jag hamnade på ett mycket trevligt rum, med diverse drycker och umgänge och dans i soffor och på bord. Lovade dock att hålla den här bilden anonym för utomstående.

Tilläggas bör väl att vi alla var uppe och hoppade i stolar och sängar så det här studsandet var inte unikt.

Mariette Hansson hade lämnat festen, sminkat av sig och dragit på sig pyjamas.

Men så upptäckte hon att hon glömt sin mobiltelefon på festen.

Så 03:12, när baren stängt och lamporna tänts, fick hon linka tillbaka i pyjamasen och börja leta.

Drängarna gick ut hårt, men jag måste ändå säga att jag blev en aning besviken, för när jag kunde sluta jobba vid 02 så var det bara en dräng kvar. Den mest seniora i gänget, Sunna-Robert.

Och han stannade tills både efterfesten stängde och sen vidare in på sena natten när efter efterfesten-fester fortsatte i hotellets många rum och korridorer.

Efetrsom Robert berättat om Drängarnas vilda festande när de slog igenom 1995, i artikeln här nedan, ville han gärna förtydliga att han varit gift med nuvarande frun Lenita i 17 år och de har tre barn tillsammans.

Jag sa till lenita att de får lämna barnen hemma i Andra chansen, för där är det risk att det blir helgalet härlig fest.

Klockan 03 spelades sista låten. Tommy Körbergs Stad i ljus.

och Christer Björkman sjöng med så solklart att det bildades en stor ring kring honom på dansgolvet.

Men efter halva låten kunde inte Anis Don Demina låta honom dansa ensam. Anis slöt upp på dansgolvet och bjöd in Christer till en kramig dans.

Det gick från en onemanshow till en tvåmansshow. Och jag vet inte riktigt om de båda friade till varann när de gick ner på knä ihop på scenen.

Klockan hade nästan blivit 03 när jag fick en dans med Melodifestivalens nummeransvarige, och en av Europas mest eftertraktade Eurovision-koreografer, Sacha Jean-Baptiste.

Jag kanske inte blev hennes favoritdansbpartner efter den här buggen, men jag tror att jag ändå skötte mig hyfsat.