Mendez och Alvaro Estrella pratar igenom kamerorna inför sista genomsjungningen.

och jag sitter här på parkett och sjunger med genom varje refräng. Det här sitter som klister och lär funka på lördag. Vissa tycker att det är lite svagare än Everyday, inte jag. Det är väldigt effektivt i arenan.

Mendez sa det själv och Vamos Amigos är lite grann av en återgång till Razor tongue där han körde rap och använde en featuring-artist på de mer melodiösa refrängerna. Det här blir faktiskt så bra. Mendez funkar otroligt bra i den här partylåten tillsammans med hela sex dansare och så Alvaro som gör en del solopartier.

Och givetvis finns det ett parti inlagt för att få igång publikens handklapp. Om de inte redan står i sina bänkar och dansar. Det är inte omöjligt.

Mendez ser ut att ha väldigt roligt på scenen. Sist han var med så var han mer fokuserad och koncentrerad på repen. Nu röjer han, skrattar och har roligt med hela gänget.

De gör veckans stora partylåt ihop. Men Mendez och Alvaro Estrella träffades faktiskt första gången på presskonferensen i december när SVT presenterade alla artister.

Det märks inte på scenen. De funkar bra ihop.

Jag älskar att Alvaro Estrellas första textrad är:

– Don’t worry. I got you.

För hur många gånger har inte Alvaro Estrella plockats in för att rädda Eurovision-artister som inte är lika trygga i sången.

Nu älskar jag att han får en tydlig plats i det här numret där han är featuring-artist. Det förtjänar han. Och han och Mendez blir en perfekt kombination.

Första genomsjungningen och det här är party för hela slanten.

Och så smart av det här gänget att plocka in Alvaro Estrella för att ta de jobbiga sångpartierna så att Mendez kan fokusera på rap och lättare sångdelar.

Och givetvis avslutas numret med att alla kastar sina näsdukar upp i luften.

Nu är Mendez och Alvaro Estrella på scenen tillsammans med sina dansare. Och jajamensan. De har röda näsdukar i sina bakfickor, grabbarna.

Det brukade på sjuttiotalet betyda mycket snuskiga saker om man var gay och rörde sig i homosexuella kretsar. Näsdukar i bakfickan var ett sätt att visa sina sexuella preferenser när inte nät- och mobilsajter som Tindr och Grindr fanns.

Jag väljer att inte gå in på vad just röd näsduk faktiskt skulle betyda.

Nu rullar de in en hel bar på scenen. Och en trappa.

Undrar vad Mendez tänker bjuda på för drinkar under det här numret.

Dotter fångar ljuset i sin hand.

Nu kollar jag tv-bilderna och känslan är att de är alldeles för långt från Dotter och det man ser är en otroligt mörk scen i verserna och knappt kan urskilja Dotter på scenen.

Laserbysten är faktiskt snyggare live i arenan än på tv-skärmarna så det behöver de jobba med att få till, så att ljuset inte döljer hennes ansikte, för det är nästan bara här som man kommer nära henne i tv-bilderna.

Dotter pratar igenom låten med SVT:s nummeransvariga Lotta Furebäck inför andra genomsjungningen.

Det här numret förhöjer verkligen Dotters låt och gör den redan effektiva refrängen ännu mer minnesvärd. Dessutom är Dotter otroligt bra på scenen.

Men hon har lite problem att hitta exakt rätt position på scenen för sin laserbyst under refrängerna.

Nu testar de utan laserbyst i första refrängen, rött i andra och vitt ljus i sista. Det känns högst oklart allting helt enkelt.

Men det är också väldigt coolt. Enda risken är att Dotter återigen blir för mörk på scenen så att tv-tittarna inte får ordentlig kontakt med henne.

Nu får vi se Dotters första repetition. Hon börjar liggande.

Under första versen sjunger hon genom en ljusstråle som går ner från golvet. Osäkert om det ljuset verkligen ska vara där i öppningen. Det får vi se.

Men sen i refrängen kliver hon in i ljuset, som också ändrar färg till rött, och reflekteras över hela hennes topp. Ja, hon blir faktiskt till en superhjälte med laserbyst.

Det är väldigt effektfullt i arenan. Jag ska kolla på skärmarna i andra genomsjungningen.