OVÖ kör afrobreat med sång istället för den rap som Ivory och Finess brukar köra som soloartister.
Och nu har de bättre energi och mer naturlig glädje än de haft på tidigare rep. Även OVÖ växer med publikens energi. Det var betydligt stirrigare idag med bara press i arenan, nu tror jag att de känner sig bekväma.
De får till en partykänsla på scenen och det här är faktiskt grabbarnas bästa rep hittills. Och publiken är med dem hyfsat.
Malou Prytz sjunger lika säkert i år som förra året. Och hon har attityd och självförtroende i tv-kamerorna.
Nu funkar dessutom overlay-effekten så det ser helt okej ut. Inte bra. Men helt okej äntligen. I torsdags såg det bara kefft ut. Nu okej. Då kanske det kan bli bra till i morgon.
Malou ska liksom klona sig genom en effekt som bara ses i tv-skärmarna så att hon sen har en dubbelgångare som dansar som en ballerina på scenen.
Det hinner inte gå många sekunder förrän publiken är med Robin Bengtsson och klappar takten till hans Take a chance.
De klappar takten genom hela första versen, refrängen. I andra refrängen igen.
Det här gick hem i arenan.
Efter Suzi P får vi en förinspelad sketch om när programledarna träffades första gången. Inklusive övningar som ska göra dem så bekväma att de kan vara nakna med varandra. Tills Lina Hedlund får panik i den här situationen.
Suzi P får energi från publiken, det märks. Hon höjer sig nu jämfört med tidigare rep och har bra energi och har växt under veckan. De sångpartier som varit svajiga tidigare sitter snyggt i kväll.
The Mamas är först ut och jag bara älskar Ashleys hår. Hon har satt upp det i nån form av alldeles underbara Mimmi Pigg-öron.
De får med sig publiken i handklapp snabbt.
men där hördes det nåt konstigt. det var som att den förinspelade musiken tappade i tempo under nån sekund. Eller så var det bara i mina öron. Konstigt.
Vykorten inför varje artist är i år låtskrivarna som får prata om hur de skrivit låten ihop och vad de vill med låten och artisten. Det är längre vykort än det brukar vara, typ 45 sekunder i år.
Nu så, sju minuter sent från start. Får se vad det slutar på när genrepet är över.
Öppningen är till Mission impossible-musik. En förinspelad sketch där Lina Hedlund och Linnea Henriksson försöker ta sig in SVT-huset. Går vilse in i Så ska det låta-studion med Sarah Dawn FIner på jakt efter David Sundin. Och så in i Robins-studion.
Och så till slut in i Bäst i test-studion för att hämta Sundin, som får sjunga en sång till Babben Larsson för att be om ursäkt för att han lämnar henne.
De tänker sig att ta en helikopter till Linköping, men stoppas av en Greta-imitatör med Skolstrejk för klimatet-skylt. Så det blir ingen helikopter utan löpning för att hinna till Linköping.
Programledarna gör entré in i arenan via ett draperi vid sidan av scenen, tillsammans med årets husdansare. Lite smått misslyckat kanske nu på genrepet eftersom det sitter press längs hela deras entré.
Vi sitter med datorer i knäna och kameror i händerna och arbetar och hinner inte vara med i deras glädjefyllda entré som för dem upp på scenen för att ta emot publikens jubel.
Nähä. Blev inte alls nån start. Och nu är de sex minuter sena också. Nu börjar det dra ut på tiden här, får se när det kör igång.
Nu så, kör det igång här i arenan. Tre minuter försenat, men det är ändå bara första genrepet. I morgon kväll kommer det att vara i tid. Hoppas vi.