Henric von Zweigbergk håller lite information på scenen inför att genrepet ska dra igång. Och säkerhetsinformation så klart.
Glömde visst att publicera det här inlägget förut. Det är från dagens rep så klart. Jag trycker publicera nu.
Felix Sandman och dansarna Lamin Holmén, William Boo, Tony Brkic och Niklas Arleryd gör ett genomarbetat och effektfullt nummer där kraften ligger i detaljerna stället för det storslagna, fläskiga.
Han vill ta det här till Eurovision. Där kan det stöta på patrull, trots budskapet. För Europas tv-tittare brukar inte gilla det som känns för snyggt och avskalat, med känsla av musikvideon. Istället vill de premiera stora sångröster som klämmer i från tårna.
En scentekniker städar och svabbar golvet nu. Kanske städar bort viruset från uppvärmningsdansshowen.
Publikuppvärmningen i arenan är någon form av dansnummer med virustema. Passar ju bra nu när coronaviruset kommit till Sverige…
Här i pressrummet snurrar just nu en stor dansshow på skärmarna. Det tycks vara öppningsnummer eller mellanakt från ett rep tidigare i dag eller i går, som nu snurrar på skärmarna för att SVT testar något.
De repen är sätngda för oss i pressen och det är nog inte meningen att vi ska se detta nu. Men å andra sidan får vi se det om 37 minuter när genrepet drar igång.
Felix Sandmans tredje genomsjungning.
Han fortsätter att sätta repet snyggt. Men i sångpartierna och i refrängen framgår det att kören i kulissen behövs för att ge sången tyngd och djup, så att Felix kan fokusera på framförandet.
Nu är repen över och vi måste lämna arenan. Men från 19 är vi tillbaka här inne igen och då är det dags för genrep. Jag lovar att blogga om allt som händer på genrepet så att ni vet vad som väntar er i morgon i sändning. Häng med här då.
Det här rutmönstret används för att läsa in Felix i projektorn som sen följer hans rörelser och projicerar bilder på hans vita kläder.
Felix Sandman har oversized öppen jacka ovanpå vit tischa och vita byxor.
Det här är en musikvideo rakt igenom.
Supersnyggt uppbyggd och presenterad. och det som kändes som spoken word vid uppspelningen i onsdags blir omedelbart tydligt på scenen.
För er riktigt inbitna schlagernördar kan jag ge er en referens till känslan i Sonja Aldéns Ett steg i taget. Tänk Monica Silverstrands Vågornas sång från 1993.
Lotta Furebäck och Sonja Aldén går igenom numret inför tredje genomsjungningen.
Sonja bär den här låten hela vägen. Fram till det märkliga slutet där allt bara plingar ut på ett ganska märkligt sätt. Men schlagerskadad som jag är gillar jag nu alla veckans bidrag nästan lika mycket.
