Elecktras Banne maj är gladschlagerpopdeluxe där Robin pratsjunger genom versen.

Det här är 2020-talets försök till After Darks La dolce vita, men det låter ännu mer Günther av Elecktras mörka pratsjungande.

Det här är kul och fånigt och effektivt. Gör han den bra på scenen så kan det kanske ta en kvalfinalplats.

Självklart har Elecktra med en blinkning till sin Dragracde-succé ”Unna daj” i texten.

Jay Smiths Back to my roots är amerikansk country.

Jag hade förväntat mig att det skulle vara ”den där stora låten” där Jay bältade ut sin sångröst, men det här är skitigare, stökigare och väldigt mycket nutida country från Nashville.

Det är aboslut inte dåligt, och svenska folket brukar gilla country. Frågan är om den här amerikanska countryn är lika populär?

Men det finns ett tydligt handklapps-parti mitt i låten. Det här kommer absolut funka den här veckan, om Jay levererar på scenen.

Chelsea Mucos Controlla är sval, tillbakalutad snällpop i upptempo. Lite för snäll för min smak vid första uppspelningen. Jag saknar trycket i den och kanske har den årets mest repetativa refräng, som ändå inte hamras in i mitt huvud:

Keep working it
Keep working it
Keep working it
Take controlla
Keep working it
Keep working it
Keep working it
Take controlla

Ja, så fortsätter det. Det här skulle kunna få till ett snyggt shownummer. Jag hoppas det.

Marcus & Martinus kommer öppna den här veckan med låten Unforgettable.

Det här är en typisk uppföljare till förra årets låt Air. Edm-pop som känns 2020-tal.

Låten börjar på samma sätt, killarna sjunger över ett bakgrundsljud och först efter några textrader kommer ett beat in.

I refrängen trycker låten igång mer. Refrängen är effektiv och de som gillade Air förra året kommer känna igen sig och gå igång på det här också.

Jag hade kanske önskat nåt som bröt av lite jämfört med förra året. Men vi vet att tvillingarna sjunger bra och den här hooken blippar på bra och tydligt.

Det är liksom förra årets låt en gång till, men lite bättre.  Jag tror itne att M&M-fansen kommer bli besvikna.

Jo, så är det faktiskt. För klockan 10 spelas veckans sex låtar upp för oss i pressen. Och det innebär att jag då har hört alla årets låtar.

Och därmed också helt säkert den som kommer vinna Melodifestivalen i år.

Om det är någon av de 24 som redan tävlat, eller någon av de sex som ska tävla denna vecka är ju fortfarande högst oklart. Och möjligen kommer det vara precis lika oklart efter uppspelningen idag.

Lia Larsson blev utslagen i lördags, men revanchen kom snabbt. Hennes låt 30 km/h tog sig direkt in på andraplatsen på Spotifys lista över de mest streamade låtarna under söndagen.

Och det med bara 1006 färre streams än Fröken Snusks Unga & fria som ligger i topp, 198 369 för Fröken Snusk och 197 363 för Lia Larsson. Det visar ju verkligen att epadunken hör hemma i Melodifestivalen.

Och det är intressant att kolla på topplistan totalt. För det är mycket Mello nu.

1. Fröken Snusk – Unga & fria
2. Lia Larsson – 30 km/h
4. Gunilla Persson – I won’t shake (La la Gunilla)
5. Scarlet – Circus X
17. Klaudy – För dig
18. Samir & Viktor – Hela världen väntar
19. Lasse Stefanz – En sång om sommaren
21. Albin Tingwall – Done getting over you
34. Adam Woods – Supernatural
35. C-Joe – Ahumma
55. Kim Cesarion – Take my breath away
67. Clara Klingenström – Aldrig mer
70. Dear Sara – The silence after you
78. Elisa Lindström – Forever yours
111. Engmans kapell – Norrland
181. Melina Borglowe – Min melodi

Det här har det snackats om ända sen första deltävlingen.

Det har varit ett ständigt återkommande ämne för skvaller och ryktesspridning under Melodifestivalens efterfester hittills och också diskuterats i hotellbaren varje vecka. Men nu vågar jag äntligen skriva om det.För nu har jag fått det bekräftat från så många håll.

Det har pågått ett storbråk i Melodifestivalens kulisser. Eller kanske snarare ett kallt krig. Av tystnad. I över ett halvår.

En av Melodifestivalens 30 tävlande akter, har helt brutit med sitt skivbolag.

Som jag har förstått det har ansvariga för skivbolaget och Mello-akten inte pratat med varandra sedan i somras.

– De har inte pratat med varandra på sex månader, säger en person med god insyn.

Inte heller sen det blev helt klart att akten fått en av de 30 åtråvärda platserna i Melodifestivalen har kontakten återupptagits.

Istället har Mello-akten och skivbolaget använt sig av mellanhänder för bygga en scenshow, planera repetitioner och styra upp ansvariga för den aktuella tävlingsveckan.

Skivbolaget har anlitat en fristående konsult för den tävlande Mello-akten som agerar som ansvarig A&R, det vill säga kontaktperson gentemot SVT och ansvarig för helheten vid medverkan i Melodifestivalen.

En PR-agent har också hyrts in för att hantera presskontakter och intervjuförfrågningar.

Och i kulisserna har advokatar kopplats in.

Vad som har hänt? Högst oklart. Ingen som har skvallrat om det har kunnat ge nån tydlig förklaring. Men att det stämmer är ett faktum. Det har jag fått bekräftat från ett stort antal personer med god med insyn.

Som jag har förstått det har man i alla fall nu kommit överens.Och det är därför jag vågar skriva om det här nu.

Efter att årets Melodifestival har avslutats kommer Mello-akten och skivbolaget att gå så skilda vägar att det verkar som att de aldrig nånsin kommer prata med varandra igen. Så iskallt är det tydligen mellan parterna. Men överens är de om att inte vara överens om något annat än att bara lägga ner samarbetet.

När klockan närmade sig 03 spelades Tommy Körbergs Stad i ljus och det blev stor ring med allsång.

Här var det tydligt att det var Scarlets och Thirstys efterfest. De var kvar som ända artister hela vägen in i kaklet.

Jimmy Jansson, Robert Norberg, Ian-Paolo Lira, Thomas G:son och Joy Deb såg jag bland låtskrivarna och så tävlingsproducenten Karin Gunarsson också.

Det är väl inte en Melloefterfest om man inte har konfetti och fjädrar fastklistrat under skorna? Så tänker jag i alla fall.

Melodifestivalens tävlingsproducent Karin Gunnarsson visade mig sin spåkuletatuering på armen.

Innan det var klart att Loreen skulle ställa upp med Tattoo förra året så var det Thomas G:son som hade kontakten med Lorpan. När Karin hörde sig för med Thomas G:son hur det gick så använde de en kod för Loreen, en spåkule-emoji 🔮.

Tidigare år hade de använt en getabock-emoji som symbol för Anders Bagge exempelvis. Men det här blev en grej dem emellan.

Så när Loreen vann Melodifestivalen så slog Karin Gunnarsson och G:son vad om att Karin skulle tatuera in spåkulan om Tattoo vann även i Eurovision.

Om vi spolar fram två månader, från mars till maj 2023, söndagen efter Loreens seger. Då kom Karin till frukosten på svenskgängets hotell och kavlade upp ärmen. Där satt den, spåkuletatueringen.

Hon hade varit så säker på Loreens vinst att hon gjort den två veckor tidigare, precis innan svenska delegationen åkte till Liverpool. Och så hade hon haft långärmat på sig under hela Eurovision-perioden så ingen hade sett tatueringen, förrän dagen efter Lorpans seger.

Och nu sitter tatueringen där, som ett minne av Tattoo.