Nu sitter jag i bilen på väg mot Stockholm igen.

Det blev sent igår, väldigt sent och en riktigt lyckad efterfest som hade öppet till 04.

Äntligen en DJ som fattat att en schlagerefterfest behöver – just det – SCHLAGER!

Och barpersonal som gör det där lilla extra för att alla ska må bra.

Längst av artisterna stannade delar av Ainbusk och Larry – a k a Fridas sidekick Headline, han med JASÅ om ni minns.

Björn Gustafsson och Nour höll också ut länge på dansgolv och i baren.

Och så Patrik Isakssons bandet så klart. Britta Bergström och Lena Tomander ville aldrig sluta dansa på dansgolvet. Där hade de också sällskap av fler ur Isakssons crew – Tess Merkel som stageat numret och Maggan Julle som gjort kläderna.

Nu på morgonen – ja okej då, förmiddagen – sprang jag på två kärlekspar som såg hyfsat utvilade.

Patrik Isaksson och Sofia Rågenklint checkade ut tillsammans med barnen redan vid elva.

Martin Rolinski och Katarina Janzon stannade en timme längre och innan de hann bege sig lyckades jag få Katarina att lova mig en dans på Globens efterfest, igår hanns det ju inte med.

När jag påbörjade min frukost vid elva avslutade ett tredje kärlekspar sin. Luuk och Berg stannade bara upp för att småprata lite med producent-Stojan innan de gick tillbaka upp på hotellrummet.

Carina hälsade med ett glatt kvittrande – som alltid. Luuk såg mer sliten ut.

Nu blir det till att vila inför sista delfinalen i Karlskrona. Men först ska det väl hinnas med lite schlagerfest ikväll också! Vi ses på dansgolvet!

Det var en hel del flirtande på festen i natt.

En låtskrivare sågs lämna festen tidigt med en lång yngling vid sin sida.

En skivbolagsrepresentant flirtade stenhårt med skönhetsmissen och cellisten Annie Oliv. Om det lyckades eller inte vågar jag inte uttala mig om, men en musiker stötte också på samma flicka.

En manlig dansare satt länge – mycket länge – med damsällskap vid ett av matborden.

En Ainbusk-medlem sågs dansa kramigt med en yngre man och senare på kvällen satt hon i ett förtroligt samtal med en av killarna i Eskobar.

En av Caracola-tjejerna tycktes verkligen ha fått hugg på en snygging.

Och Björn Gustafsson. Att han stod ut på festen så länge förstår jag inte, han som inte ens dricker alkohol. Björn fick nog en hel del skamliga förslag uinder kvällen. Det var inte många singeltjejer som avstod från att flirta – en hel del singelkillar gjorde likadant så klart,

Nour El-Refai, som verkligen tagit revanch under kvällen, festade också loss rejält. I början ville hon inte prata med nån, men snart fick fansen komma fram och krama henne. Och så också den mörkhåriga snaggade killen som inte ville vika från hennes sida.

Strax efter halv ett kom Josefin NIlsson till slut till festen. Kanske hade hon faktiskt hittat rätt strumpor.

Sen kan man ju säga att det här var enbusksystern som aldrig ville gå.

Under kvällen hängde hon en hel del med Frida Muranius och de såg ut att ha flera förtrogna samtal både ute på rökarbänken utanför hotellet där efterfesten hölls och mitt på dansgolvet.

Josefine var också först fram att krama om Frida när hon omkring halv tre i natt sjungit sin Dunka mig gul och blå till festdeltagarnas jubel.

När Josefine inte hängde med Frida hade hon ofta sällskap av en hårdrocksproducent som är välkänd i musikbranchen.

Hon höll ut längst av artisterna på efterfesten och det sista jag såg av henne var när klockan precis slagit fyra. Dås tod hon tillsammans med hårdrocksproducenten i receptionen och fick hjälp med att beställa en taxi – De behövde åka iväg för att köpa cigaretter.

Vilken kväll, vilket resultat. Frida är så klart överlycklig. Eller ännu mer sant, fortfarande helt chockad.

Stundtals irrar hon runt på festen som om hon inte vet var hon är, stundtals kramas hon med sin man och får skriva autografer och hoppar av glädje.

Hon, Headline och bandet har sjungit sånger och druckit champagne och nu har hon ockås kramats med Patrik Isaksson:
– Så många gånger som jag har gråtit till hans låtar. Jag fattar fortfarande inte. Han borde ju varit i final ju.

Isaksson är så klart besviken. Han har sin Sofia med på efterfeten ochd e piussas och kramas och det känns nog bättre efter några glas champagne.

Direkt efter finalen sa han till mig:
– det kändes så bra ikväll, jag tyckte jag hade publiken, jag var säker på att gå vidare.

Caracola och Thérèse är så klart supernöjda över att ha gått till andra chansen.

Jag bad Thérèse om att få ta en bild på när hon pussade sin kille, men hon tittade frågande på mig:
– Det där är inte min kille, han kan max få en kram!
Vilken miss av mig!

Caracola har hunnit spraya ner mig med champagne OCH fått ett kärleksbrev från ett fan som inte kunde komma in på festen.

Dessutom har de lagt beslag på Björn Gustafsson och råflirtar med honom, medan han själv mest försöker få äta sin middag.

BWO har kommit efter att ha pustat ut på sina hotellrum ett tag. Äntligen fick de sin champagne i alla fall och mycket av det!

Ainbusk är på plats nästan hela gänget, men Josefine har fortfarande inte dykt upp. Enligt bandkollegorna håller hon bara på att välja strumpor, hur lång tid det nu kan ta.

Ainbusk har haft problem under veckan med sina rep. Sonja har sjungit in den här på en demo och kanske hade det varit stabilare att låta henne göra låten.

Josefine är inte helt självklar i sången idag. Sist hon var med i Melodifestivalen gick hon till andra chansen. Nu verkar hon övertänd igen och improviserar lite för mycket i låten istället för att följa melodin.

Ainbusk levererar veckans bästa repetition av sin Jag saknar dig ibland. De verkar pigga och utvilade trots att det blev relativt sent för dem igår.

Det enda som talar mot dem nu är att de haft en vartannat-rep-vecka. Vartannat har funkat bra, och vartannat har gått uselt. Omd et nu gick bra på dagens rep, hur ska det gå ikväll.

Fredagkvällen blev som vanligt en lugn tillställning. Artisterna behöver sova både efter urladdningen som genrepet innebär och för att orka ladda för både ett genrep nu på dan och kvällens föreställning.

Ändå var det ovanligt många artister som samlades i hotellbaren på fredagkvällen.

När jag jobbat klart vid midnatt, mötte jag Fridas partner Headline alias Larry på väg till hissen. Frida själv var kvar ett tag till. Hon gick runt och log och såg väldigt nöjd ut. När hon väl bestämde sig för att gå och lägga sig så var det  också med ett leende:
– Jag får sova nästan tills jag vaknar imorgon, eller åtminstone till 10 eller så!

Josefine Nilsson verkade också på bra humör. Kanske har hon en liten romans på gång. Flera gånger försvann hon iväg från baren i sällskap med en hårdrocksproducent och de såg ut att gilla varann.

Bard hade bestämt sig för frukost klokcan 9 tillsammans med en av sina låtskrivare. Alexander lämnade baren tidigt men sent på natten såg låtskrivaren ut att ångra att han bestämt så tidig frukost.

Marie Nilsson i Ainbusk var den artist som var kvar längst i hotellbaren. Hon satt tillsammans med sitt skivbolag i restaurangdelen och pratade länge. Hon är ju också den enda av artisterna som inte behöver tänka på rösten idag. Hon sjunger inte.

Nu blir det frukost för min del innan dagens äventyr kan börja.

Ainbusk får sjunga om sin låt, framlottade som första finalist under kvällens genrep.

Nu känns numret mer samspelt igen. När Ainbusk sjunger sin Jag saknar dig ibland en gång till.

När Luuk sen går vidare till Ainbusk ger Josefine ett allt annat än samlat intryck. Kanske vore det bra om nån annan av damerna i Ainbusk fick komma till tals imorogn istället.

Ainbusk har många års showande bakom sig. Ändå känns de bräckliga på scenen när de repar. Som om de varje gång är oroliga för om det ska funka eller inte.

Nu funkar det. Josefine gör sina koreograferade armar ryckigt och ser nästan ut att snubbla vid två tillfällen, men hon får starkt stöd av sina bandkamrater och ror hem det här repet.

Får se hur det går imorgon.