Istället för de stora välkomstfesterna blir det i år lite mer avslappnat mingel efter torsdagarnas rep. Ett tillfälle för artisterna att hänga med sina gäng och för oss journalister att kunna ställa den där frågan om repet eller nåt annat som hänt.

Och jag passade på att fånga Anders Wistbacka, SVT:s projektledare för att fråga om konfettin som nu alltså är tillbaka i Mello efter flera års frånvaro, av städskäl, men också av brandskyddsskäl.

När man för flera år sen stoppade konfetti i artisternas nummer så motiverades det bland annat med att det tog för lång tid att städa, men också att konfettin kunde vara en brandrisk, när det fastnar i lampor och sånt. Hur kommer det sig att Samir & Viktor nu kan använda konfetti igen?

– När det gäller brandrisken så kan jag säga att vi nuförtiden har 100 procent led-lampor, så det blir inte lika varmt. Därför är det inte samma brandrisk. Sen har vi i planen hur lång tid som behövs mellan varje nummer och med städningen efter konfetti behövs det lite extra tid.

Så om alla skulle vilja ha konfetti?

– Nej, då skulle det inte funka. Alla nummer behöver anpassas efter hur mycket tid som behövs för att ställa iordning scenen före och efter. Men det är något som Lotta (Furebäck, nummeransvarig, reds anm) behöver lägga in i sin planering.

SVT ger Lisa Ajax undantag för ett varumärke i låten – även om det är granskningsnämnden som verkligen bestämmer.

Men om hon kan sjunga samma låt i Europa vid en vinst är oklart.

– Detta beslut gäller för Melodifestivalen. Om det blir aktuellt så får vi ta diskussionen med EBU, säger Melodifestivalens projektledare Anders Wistbacka.

Lisa Ajax sjunger ”Awful liar” – men den vana Mello-lyssnaren riskerar att haja till i den andra versen.

Där kommer textraderna:

”We used to drive till four AM
In my blue old Bentz”

Felstavat visserligen, men visst är det ett tydligt varumärke? Det kan inte syfta på något annat än bilen Mercedes-Benz.

Och både SVT och EBU brukar vara stenhårda när det gäller varumärken i låttexterna till Melodifestivalen och därefter Eurovision song contest.

Tvingades skriva om

Förra året tvingade SVT artisten Laurell att skriva om sin låt samma vecka som hon skulle tävla. Hon hade med ett välkänt vodkamärke, Grey Goose, i orginaltexten till sin låt ”Sober” och det gillades inte.

– Tyvärr är detta något som vi har missat. Det finns en risk för otillbörligt gynnande av ett varumärke varför orden inte får framföras i SVT eller Melodifestivalens sammanhang. Vi har därför kontaktat skivbolaget och texten i låten som artisten tävlar med på lördag kommer ändras, sa Melodifestivalens projektledare Anders Wistbacka efter att Aftonbladet uppmärksammat honom på fadäsen förra året.

Men den här gången är Wistbacka och Melodifestivalens redaktion medvetna om att Lisa Ajax sjunger om ett bilmärke och har gjort bedömningen att det är acceptabelt.

– I grunden får det inte figurera varumärken i Melodifestivalen men vi har valt att ge dispens i detta fall. Ordet är karaktärsbyggande i en låtfiktion och vi menar att underhållningsvärdet tar över. Dessutom är det inte allt för framträdande. Om möjligt vill vi inte gå in och ändra i upphovspersonernas konstnärliga vision, säger Anders Wistbacka.

Kan fortfarande fällas av granskningsnämnden

Här har alltså Melodifestivalen och SVT tagit den kalkulerade risken att Granskningsnämnden skulle fria dem om låten blir anmäld efter Lisa Ajax framträdande. För SVT kan inte på förhand ge någon dispans från reglerna om otillbörligt gynnande som står i sändningsavtalet.

Och om Lisa Ajax vinner  Melodifestivalen är det inte alls säkert att Eurovision-arrangören EBU skulle göra samma undantag för ett varumärke i låttexten.

2012 tvingades San Marinos artist Valentina Monetta och låtskrivarna bakom ”The Facebook song” att skriva om låten som istället fick namnet ”The social network song” och 1987 stoppades Lotta Engberg att tävla med ”Fyra bugg och en coca-cola” som istället döptes om till ”Boogaloo” när den tävlade i Europa.

Kan tvingas ändra till Eurovision

På en direkt fråga om låttexten till ”Awful liar” också har kollats och godkänts av EBU, eller om Lisa Ajax kan bli tvungen att skriva om låttexten om hon vinner Mello svarar Anders Wistbacka:

– Nej, detta beslut gäller för Melodifestivalen. Om det blir aktuellt så får vi ta diskussionen med EBU.

För Lisa Ajax del är det andra gången i Melodifestivalen som texten till hennes låt riskerar att stoppas av EBU vid en eventuell Mello-seger.

Var för ful i munnen för Europa

2017 var det låten ”I don’t give a” där Ajax sjöng ordet ”fuck” nio gånger som hade behövt skrivas om om hon skulle ha vunnit Melodifestivalen.

Ordet ”fuck”, som på svenska kanske uppfattas som en vanlig svordom i stil med ”jävlar”, uppfattas så pass grovt i engelskspråkiga länder att BBC riskerar att fällas i den brittiska motsvarigheten till granskningsnämnden om ordet används i program under barnvänlig sändningstid.

Lisa Ajax vann inte det året, men det gjorde istället Robin Bengtsson, som också han blev tvungen att ändra i sin låt. Även ”I can’t go on” innehöll ordet ”fucking”, men det ändrades till Eurovision-sändningarna så att han istället sjöng ”freaking”.

Hon är spelbolagens och fansens favorit till seger. 

Nu står det klart att SVT i flera månader har känt till vilka begränsningar Eurovision-scenen innebär – och att Loreen kommer att tvingas ändra sin spektakulära scenshow.

Men hur vill ansvariga ännu inte kommentera – trots att tiden håller på att rinna ut.

– Vi är mitt i den processen och kan ännu inte säga hur det kommer att bli, säger Anders Wistbacka, SVT:s projektledare.

Det avancerade numret, med sand, rök, ett scenpodium och en 1,8 ton tung ledskärm som sänks ned över Loreen från taket fick fans och tv-tittare att tappa hakan under Melodifestivalen.

Sedan dess har ”Tattoo” seglat upp till att bli den solklara segerfavoriten i Eurovision, trots att det fortfarande är oklart hur mycket av scenshowen Loreen kan behålla till Liverpool.

Krävdes över 10 scentekniker

Trots de senaste årens kritik mot de internationella jurygrupperna försvårar SVT nu en granskning av dem ännu mer.

Vilka länder som ingår kommer att hållas hemligt ända fram till genrepet.

Med Marcus & Martinus, Maria Sur och Kiana i startfältet har frågor väckts om det är lämpligt med jurygrupper från Norge, Ukraina och Australien – men Mello-bossen Anders Wistbacka vägrar lämna några garantier.

De senaste två åren har SVT fått stenhård kritik för sitt val av de internationella jurygrupperna.

2021 hade man först utsett en jurygrupp från Belarus, ett land som då stod i uppror efter ett fejkat presidentval och vars tv-bolag bara några veckor senare skulle komma att uteslutas ur EBU och därmed stoppas från Eurovision.

När man sent omsider, och efter kritiska frågor från pressen, insett vilket korkat beslut det var, stoppades juryn från Belarus.

Men då gjorde man nästa misstag. Den jury man jagade fram istället kom från Storbritannien. Plötsligt fanns ingen jurygrupp från det forna Sovjetunionen eller östblocket. (Albanien brukar grupperas med länder från forna Jugoslavien, samt Österrike och Schweiz i Eurovision och ger ingen fingervisning om vad länder från öst kan tänkas gilla och rösta på).

Och inte nog med det. I Mello-kretsar ses just jurygruppen från Storbritannien som särskilt löjeväckande. Deras poängsättning har inte varit imponerande i Melodifestivalen.

2012 gav de Loreens ”Euphoria” en 6:a och 2015 gav de Måns Zelmerlöws ”Heroes” en 8:a. När Storbritannien haft en jurygrupp med i Melodifestivalen har de istället gett sina 12:or till bidrag som Samir & Viktors ”Shuffla” och Alcazars ”Blame it on the disco”, medan 10-poängare gått till bland annat Sean Banans ”Copacabanana”, och Arvingarnas ”I do”.

2021 missade de återigen den svenska vinnaren Tusse och gav istället sin 12:a till The Mamas ”In the middle”.

Bara två gånger har Storbritanniens jury gett sina högsta poäng till det bidrag som sen också vunnit, John Lundviks ”Too late for love” och Eric Saades ”Popular”.

SVT hade väldigt svårt att förklara valet av jurygrupper 2021 när jag då pressade på. Ni kan se de jobbiga svaren i det här videoklippet, och funkar det inte direkt i spelaren så är länken här.

Men sen hände det ändå igen 2022. Bara en enda av de åtta jurygrupperna kunde räknas till östblocket, Tjeckiens jury. Så förra året hade SVT återigen misslyckats med ursprungssyftet med de internationella jurygrupperna: Att spegla och ge en fingervisning av vad Europas länder kan tänkas rösta på.

Nu gick det ju ändå bra, tack vare de internationella jurygrupperna vann Cornelia Jakobs och hon slutade sen fyra i Eurovision. (Och för transparensen kan det vara viktigt att påpeka att det knappast var tack vare den tjeckiska juryn i Mello, som nollade henne där).

Så vad har då SVT gjort för att försöka motverka de senaste två årens skarpa kritik mot valet av internationella jurygrupper?

Det vet vi inte. Och vi får heller inte veta det förrän på fredagen under genrepet, dagen före finalen.

För det är inte förrän då SVT kommer berätta vilka som länder som ingår i den internationella juryn i år.

Den omedelbara känslan är att SVT försöker minimera risken för kritik genom att gömma och dölja och hemlighålla så länge som möjligt, istället för att med öppenhet och transparens möjliggöra granskning.

I år har vi ju dessutom tre akter som tävlar i finalen med starka kopplingar till tre Eurovision-länder: Marcus & Martinus kommer från Norge, Maria Sur kommer från Ukraina och Kiana Blanckert är född i Australien med en australiensisk mamma.

Här kan man tänka sig invändningar från andra artister om det skulle visa sig att någon av de länderna har en jurygrupp med i tävlingen.

Och om Storbritannien återigen har med en jurygrupp, när de visat på rent löjeväckande poängsättning tidigare, som inte gett någon fingervisning åt vad Europa kan tänkas rösta på, ja då har SVT ett problem på riktigt.

Vad är det SVT vill dölja egentligen, när de inte vågar gå ut med jurygrupperna förrän under semifinalen?

Om någon av jurygrupperna skulle visa sig vara tveksam är det ju också för sent att ändra detta, när SVT inte går ut med dem förrän på genrepet. För det är då jurygrupperna ser artisternas framträdanden och det är då de sätter sina poäng.

Så alla eventuella protester och klagomål, formella eller informella, kommer vara verkningslösa.

Kanske är det anledningen. Att SVT inte har någon lust att behöva ändra något.

Jag har frågat Anders Wistbacka, som är Melodifestivalens projektledare och chef, om varför de inte meddelar vilka som ingår i internationella juryn förrän på genrepet:

”Vi tycker att det passar bäst att presentera den internationella juryn i samband med att länderna blir offentliga på fredagens genrep. Den internationella juryn är en viktig del av vårt program och vi tar den på största allvar. Och som med allt annat kommer vi att utvärdera när tävlingen är avslutad”, skriver han i ett sms.

Men det nöjde jag mig inte med, så jag fortsatte med några frågor till.

Tycker du att detta rimmar väl med dina tidigare uttalanden om att du vill jobba med öppenhet och transparens, speciellt utifrån de senaste två årens kritik?

”Jag menar att detta rimmar med mina tidigare uttalanden. Vi väljer bara att i år publicera juryn vid ett senare tillfälle.”

Är känslan att ni gör det här för att försöka undvika kritik obefogad?

”Ja, jag tycker att det är ett obefogat antagande att vi gör detta för att undvika kritik. När juryn blir offentligt så kommer den bli granskad som vanligt och eventuell kritik kommer komma då istället.”

Det finns tre tävlande artister med stark koppling till Eurovision-länderna Ukraina, Norge och Australien, kan du garantera att dessa länder inte dyker upp bland jurygrupperna på fredag?

”Eftersom vi jobbar i en internationell bransch så kommer det nog alltid att gå att hitta kopplingar mellan våra artister och upphovsmän och länderna i juryn. Men det ingår i juryns arbete att vara professionella och värdera låtarna efter sina kvalitéer.”

SVT tycks ha smugit in ännu en ändring i Semifinalen, detta Melodifestivalens sorgebarn, sedan Mello-bossen Anders Wistbacka berättade om förändringarna för mig i november.

Alla åtta akter kommer fortfarande tävla mot varandra. Tittarna kommer fortfarande få veta vilka fyra som ligger bäst till i halvtid och få nya röster för att kunna fortsätta påverka röstningen.

I november planerade SVT för att tittargruppernas poäng skulle fördelas enligt skalan 12-10-8-5 och därefter noll poäng till de fyra låtar som fått lägst röster i respektive tittargrupp.

Men SVT har väl insett att fallet mellan att vara en tittargrupps 4:a respektive 5:a var alltför hård och nu har man smugit in en ändring av poängskalan. Denna info har inte gått att hitta i de presshandböcker vi i pressen får inför varje deltävling och där röstningsreglerna specificerats. Istället hittar vi dem på en informationssida under SVT:s läsarkontakt-avdelning på sin tv-bolagets sajt.

Där framgår att skalan istället kommer vara 12-10-8-7-6-4-2-1.

Det verkar finnas en närmast panisk rädsla hos SVT att någon ska hamna på noll poäng, för här har man alltså säkerställt att alla låtar ska få poäng från alla tittargrupper.

Och jag måste säga att skalan känns i det närmaste lika orättvis som den man först lanerade.

Varför ska det bara skilja en poäng mellan de som är tittargruppernas 3:a-4:a-5:a, medan det sen är två poängs skillnad ner till tittargruppernas 6:a?

Även den här förändringen känns som ett hafsverk som inte har tänkts igenom statistiskt hur det faktiskt kan påverka resultatet. Och allt i nån form av ångest över att ingen stackare ska behöva få en 0-poängare.

En mer logisk skala hade kanske varit 12-10-8-6-4-2-1-0. Men då hade ju en nolla delats ut. Man kan ju bara föreställa sig paniken det hade kunnat orsaka hos SVT. För ingen får ju vara en förlorare i Mello.

Melodifestivalen har blivit curlingföräldrar.

Så här blir alltså upplägget i semifinalen efter den här senaste ändringen:

• Alla åtta bidrag framförs i semifinalen och tävlar mot varandra.
• Halvvägs in i omröstningen får tittarna veta ställningen just nu, vilka fyra som ligger bäst till att ta sig till final och vilka som riskerar att åka ut. Dessa presenteras utan inbördes ordning.
• Tittarna får nya röster i appen och därmed möjlighet att fortsätta rösta och påverka slutresultatet.
• När röstningen stängts kommer poäng att fördelas utifrån hur rösterna har fördelat sig i ålderskategorierna i appen: 3–9 år, 10–15 år, 16–29 år, 30–44 år, 45–59 år, 60–74 år, 75 och äldre, samt telefonrösterna.
• Varje tittargrupp delar ut poäng enligt skalan 12-10-8-7-6-4-2-1 poäng.
• Om två bidrag har fått samma totalpoäng från tittargrupperna avgör flest antal röster.
• Poängen presenteras i direktsändning så att tittarna kan följa vem som är populärast i respektive kategori och se hur slutresultatet fördelas.
• De fyra låtar med högst poäng går till final.
• För första gången kommer tittarna att veta vilken av låtarna från semifinalen som var populärast och vilka som fick kämpa för att ta sig till final.

Vill ni läsa om alla andra gånger upplägget för Melodifestivalens uppsamlingsheat har ändrats kan ni göra det här.

Mina kollegor Natalies och Stinas utmärkta artikel om artisterna som syns i reklam trots att de tävlar i Melodifestivalen, publicerades i söndags.

Bland annat kunde vi då berätta att Jon Henrik Fjällgren syns och hörs i reklam för finansbolaget Sambla och Theoz i en stor kampanj för Samsung.

Det här är en glidning och förändring, där SVT tidigare krävt att artisterna inte ska synas i reklam, men numera alltså bara begär att låten de tävlar med inte används i marknadsföring.

Jag kände att den regeländringen gått lite obemärkt förbi, så jag bestämde mig för att kolla upp exakt när det skedde.

Och nu har jag gått igenom Melodifestivalens regelverk varje år från 2014 fram till idag och jag kan faktiskt inte se att det skett någon regeländring.

Formuleringarna i paragraferna har ändrats lite genom åren, men 2019 fanns denna formulering:

Nyckelorden här är det jag fetat, ”framförande artist/er”. Det understryks att de inte får göra reklam på ett sånt sätt att det kan göra att SVT:s opartiskhet ifrågasattes.

Det var också den formuleringen som SVT lutade sig mot när de 2019 tvingade artisten Vlad Reiser att ta bort ett reklaminlägg för en låneförmedlingstjänst.

Exakt samma formulering finns med i Melodifestivalens regelverk även för 2023:

Tävlingsbidraget, dess upphovsperson/er, tävlingsbidragets medverkan i tävlingen samt framförande artist/er får inte utnyttjas eller förekomma i kommersiella sammanhang eller andra sammanhang på ett sätt som kan sätta SVT:s opartiskhet eller oberoende ställning i fråga, t.ex. genom att SVT:s utsändning av verket kan bedömas som otillbörligt kommersiellt gynnande.

Fortfarande finns formuleringen om att ”framförande artister” inte får användas i kommersiella sammanhang som kan sätta SVT:s opartiskhet i fråga.

Men nu anser SVT alltså inte att det kan bedömas som otillbörligt gynnande när det pumpas reklam där Theoz och Jon Henrik Fjällgren medverkar i såväl tv som Youtube, Tiktok och andra sociala medier samtidigt som de tävlar i Melodifestivalen.

Det måste ju då alltså innebära att reglerna inte har ändrats, men Melodifestivalens egen tolkning av dem har gjort det.

Möjligen väger då också Melodifestivalens chefsbyte in här. 2019 var det den förra projektledaren för Melodifestivalen Anette Helenius (nu Brattström) som uttalade sig och stod bakom beslutet.

Från och med i år leds istället Melodifestivalens redaktion av projektledaren Anders Wistbacka som alltså tycks göra en annan tolkning av regelverket.

Men hur SVT:s sändningstillstånd ska tolkas kan ju inte bestämmas på Melodifestivalens redaktion, varken av den tidigare eller nuvarande Mello-bossen.

Möjligen är det här något som Granskningsnämnden för radio och tv i slutändan måste fatta besluta om. Vi får se om det trillar in några anmälningar från allmänheten dit, om otillbörligt gynnande genom vissa artisters medverkan i Melodifestivalen.

Melodifestivalen har ju tidigare fällts och tvingats betala böter när Samir Badran bar en t-shirt med ett varumärke på sig i greenroom. Men vad det innebär att SVT låter en artist tävla som samtidigt medverkar i reklamsammanhang utanför Melodifestivalen har så vitt jag vet inte prövats.

Det är allmänheten som kan anmäla tv-program som man anser bryter mot sändningstillstånden till Granskningsnämnden. Det gör man lätt via nätet.

Och nu har vi hamnat i uppochnervända världen. För nu har visst båda finallåtarna dessutom spelats på efterfesten. Här står Maria Sur på stolen och sjunger med i sin låt.

Det hade varit otänktbart förra året och alla år fram till nu.

Men nu är det en ny Mello-boss in the house. Jag får höra att man bestämt att de ska kunna spelas en gång vardera på efterfesten, som kompensation för att artisterna inte får sjunga sina bidrag en gång till i sändningen när de gått vidare.

Men om det är anledningen har SVT ju helt missat poängen.

Anledningen till att artisterna vill få sjunga låtarna igen är ju för tv-publikens skull. De här låtarna blir nu instängda för tv-tittarna fram till efter fjärde deltävlingen.

Tv-publiken har röstat fram dem som finalister och det betyder ju att de vill få höra dem igen.

Och dessutom brukar finalistreprisen vara de mest känslofyllda framträdandena, som är otroligt härliga att få se.

Som programmet ser ut nu slutar allting i en liten smygfis istället för att gå ut i ett fyrverkeri av glädje och känslor.

Det är DÄRFÖR vi, artisterna, skivbolagen, journalisterna och tv-tittarna vill ha tillbaka finalistrepriserna.

Att låtarna får spelas en gång på efterfesten blir då bara fjams.

Panetoz började direkt att sjunga refrängen till sin låt. Det hörde jag att de gjorde på presskonferensen tidigare.

Vår reporter Schlager-Stina Dahlgren försökte säga till dem att de inte får sjunga sin låt, men Pa Modou bara skrattade:

– Det är bara refrängen!

Samma tilltag höll på att 2009 diskvalificera EMD när trion sjöng sin finallåt efter sändningen. SVT höll krismöte för att utreda vad som hänt och hur det gått till, men landade i att de inte skulle diskas efter att redaktören för tv-programmet som filmade sången lovat att materialet aldrig skulle sändas.

Nu är det plötsligt inget problem alls. Min kollega Natalie Demirian frågade Melodifestivalens nya projektledare Anders Wistbacka om tilltaget och han såg det inte som något regelbrott. Anders menade att efterfesten är en sluten tillställning, trots att det är ett av Nöjessveriges mest välbevakade events, med journalister från hela landet.

Han menade vidare att Panetoz skulle ha behövt hålla en konsert där de framfört låten eller sett till att få den spelad i radio för att det skulle räknas som regelbrott.

Sorry, alla som reagerat starkt över hur vakterna brutalt förde bort Thomas G:son i SVT:s direktsändning av Efterfest med Linda Bengtzing i SVT Play.

(LÄS ALLT OM DET I DETTA BLOGGINLÄGG.)

SVT bekräftar nu att allt var riggat.

Det tycks vara en fejkad nyhet som SVT styrt upp för att väcka uppmärksamhet kring det webbsända programmet som inte alls fått något utrymme i medierna, trots att det är en storsatsning från SVT:s sida.

Jag reagerade lika starkt som många av er i sociala medier över hur märkligt det kändes och hur äkta reaktionerna från Farah Abadi, Victor Crone, Jesper Rönndahl och Linda Bengtzing var i sändningen.

Och reaktionerna var nog äkta. För det verkar bara vara ett mycket litet fåtal som kände till kuppen, som SVT alltså tycks ha planerat för att höja tittarsiffrorna till Efterfest-programmet.

Men så fort jag kom till den officiella efterfesten fick jag höra hur folk i produktionen pratar om att allt är riggat och fejkat. Men att ytterst få personer kände till det.

Jag försöker fråga Thomas G:son och hans fru Maria om det, paret är mycket trevliga, men de är inga stora skådespelare. De försöker hålla masken, G.son säger att han inte har några kommentarer, Maria säger att hon inte visste vad som hänt.

Men G:son säger också:

– Jag är en bad ass. Vakterna kom och tog mig.

De fortsätter att stå på sig, men det är uppenbart något som inte stämmer.

Fler personer kommer fram och berättar att G:son med fru tidigare under dagen berättat att han är influgen för att ”göra en kul grej” med SVT.

Melodifestivalens projektledare Martin Wistbacka vill inte heller kommentera. Istället säger han och hans presskontakt Jonna Friberg-Wennberg att de ”måste samla ihop teamet innan de kan ge en kommentar”.

Och att det ska komma ett uttalande så småningom.

Också det är genomskinligt. Jag anar att de inte hade räknat med att det här skulle bli så stort som det nu blivit.

Men för mig är det nu helt uppenbart. Att Thomas G:son eskorterades bort av vakter är en riggad och påhittad nyhet, antagligen skapad av SVT för att locka fler tittare till satsningen Efterfest.

När jag precis skrivit färdigt det här blogginlägget får jag också en officiell kommentar från SVT och Wistbacka, där de bekräftar att allt var riggat:

”Det kommer visa sig vad som hände med G:son i programmet senare på turnén”.

Så där har ni svaret. En fejkad nyhetshändelse som sprang iväg från SVT.

Anders Wistbacka är projektledare för SVT och brukar bland annat ha hand om ”Mästarnas mästare”. Nu är han på plats här i Globen och jag har sett att han hängt med tävlingsproducenten Karin Gunnarsson under presskonferensen.

Blir det sporttema den här veckan då? Eller är det inte relaterat till ”Mästarnas mästare” alls? Vi får se om det viskas något i kulisserna om detta.