Alla vill ha en bit av Robin Bengtsson. Jag sitter intill festlokalen och skriver just nu och hör folk skrika efter honom här utanför.

och Andreas Lundstedt ville också kramas så klart. Och få en selfie. Det gäller att få till rätt pose, bara…

Vi lämnade efterfesten med varsin drink i handen och en av vakterna frågade artisgt om vi bodde på hotellet. För då var det okej att ta med sig sin dryck till rummet, annars behövde vi lämnad en ifrån sig.

Jag blåljög givetvis och sa att jajamensan, jag bodde minsann här. Andreas Lundstedt däremot, har tydligen aldrig kommit undan med en lögn i hela sitt liv så han svarade artist att han bodde på ett annat hotell.

Men han lyckades ändå övertyga vakten om att han inte skulle ta drinken med sig till dumheter utan bara till en väns hotellrum. Och då löste sig det också. Tur.

03:42 bestämde sig DJ:n för att det var dags att runda av. Så plötsligt blev jag stående med Fredrik Lilja och Andreas Lundstedt utan musik att dansa till.

Men tre karlar vet ju hur man reder sig. Så efter några svängar ut på balkongen för rökpauser (jag röker inte) så ordnade det hela upp sig. För en schlagerefterfest är ju inte slut bara för att efterfesten stänger. Det finns ju alltid möjlighet till efter efterfesten-fester på diverse hotellrum. Och det styrde Andreas givetvis upp.

Lina Hedlund och Tess Merkel stod ju på scenen tillsammans med Clara Henry.

Men i kulissen stod Andreas Lundstedt och hejade på.

Och till efterfesten kom hela gänget. Och ni kan ju bara ana hur kvällen och natten fortsatte med Alcazar på plats!

Som jag har letat och sökt. Men först idag släpptes den faktiskt på Spotify. Andreas Lundstedt debuterade i Melodifestivalen den 24 februari 1996, nu nästan 20 år senare släpps ”Driver dagg, faller regn” på Spotify.

Andreas kom tvåa, med låten som skrivits av Alexander Bard, Ola Håkansson och Tim Norell, Sveriges svar på Stock/Aitken/Waterman. Även den engelska versionen finns att lyssna på.

Skivbolaget Universal har börjat kolla igenom sina arkiv efter Melodifestivallåtar som de har rättigheterna till. I dag släpps även ”You are always on my mind”, ett litet bortglömt guldkorn från Melodifestivalen 2003 som framfördes av den estländska artisten Maarja Liis Ilus, eller kort, Maarja.

Och även Jakob Stadells ”Ge mig mitt hjärta tillbaka” från 2002 finns nu till slut digitalt på Spotify.

Velvet var kanske inte helt överens med mig när jag ville höra mer schlager på dansgolvet.

Nästa vecka lovar jag att önska The Queen, då ska hon med upp och stuffa.

Hon såg istället till att smiska Andreas Lundstedt när han dansade loss till Crying at the discotheque.

02:45 är klockan här och vi är fortfarande så här unga och heta! (Låt oss åtminstone få känna oss så, säg inget dumt nu!)

Jag, med Warners Camilla Bjering von Zweigbergk och Andreas Lundstedt.

Petra Mede dansade loss bland borden tillsammans med vännen Andreas Lundstedt. Pekrörelsen, ser ni, det var viktigaste danssteget när klockan var 02:18.

Jag är i pressrummet, men jag har en liten spion eller fem i artistlogerna som förser mig med bilder.

Just den här skulle jag nog aldrig ha vågat ta själv. Men det är nog smart av Andreas Lundstedt att lätta på blåsan. Kissnödig i discobollen är nog inte alls kul.

Men bilden är avslöjande på flera sätt. Artisterna har alltså bajamajor i anslutning till logerna. Bajamajor med rinnande vatten, men ändå.

Efter att jag tagit den här bilden på Andreas Lundstedt när han dansar med Tess kom Andres pojkvän Moa fram till mig.

Han är inte van vid att stå i centrum och hamna på bild och kände nog att det var lite jobbigt att vara på en sån här fest där allt är offentligt. Han visste ju inte vem Andreas var när de träffades. Så jag lovade att hålla honom lite i periferin och inte ta massa bilder på honom.

Men jag sa också till honom att han kommer behöva vänja sig, speciellt som han berättade hur kär han är i Andreas.

Väldigt fin kille, faktiskt. Men han hamnar inte på några närbilder i bloggen nu.