Jon Henrik Fjällgren och Adam Woods matchar varandra snyggt med sång och jojk. Jon Henrik har feeling på scenen idag, ler och dansar med musiken.
Det är speciellt med ett dj-nummer och svårt för Arc North att ha en verklig uppgift på scenen, så han lufttrummar på sin kant.
Det funkar ändå, för fokus ligger på Jon Henriks jojk och Adam Woods sång. Och Adam fortsätter att leverera sången snyggt och säkert. Häftigt att han inte verkar ha några never.
Den officiella fanklubben Melodifestivalklubben har gjort en publikundersökning och den är tydlig över vilka två som var publikens favoriter ikväll: Jon Henrik Fjällgren-gänget och Tone Sekelius.
Men sen är det helt jämnt, skiljer sex röster mellan tredje och sjunde plats.
Jon Henrik Fjällgren, Arc North och Adam Woods avslutar och gör det med den äran. Adam Woods växer för varje rep, känns mer och mer självklar på scenen och det märks att han njuter av att stå där och sjunga.
Jon Henriks jojkslingor höjer bidraget och gifter sig väldigt snyggt med den här edm-låten, det känns inte alls påklistrat som det ibland kan göra när man förenar två olika musikstilar. Här passar det perfekt.
Jon Henrik ser ut att njuta av att stå på scenen och det känns som att publiken älskar detta.
Det dröjer innan genomsjungning två drar igång och grabbarna vankar otåligt fram och tillbaka i scenriggen. Arc North lufttrummar en del.
Men så får de köra igen.
Även om Jon Henrik är stjärnan på förhand så kan nog Adam Woods räkna med ett litet genombrott om han fortsätter att leverera sången så här bra.
Jon Henrik och gänget har en snygg scenshow. Adam Woods fortsätter att sätta sången snyggt. Han sa under presskonferensen att han är lite nervös eftersom han aldrig stått på en scen förut, men som det låter nu behöver han inte oroa sig.
Nu har de städat upp i mängden inklippta bilder i numret också. Nu ser jag inga fabriker eller lava. Nu känns det som att det bara är snöiga vidder, glaciärer och det inzoomade ögat.
Jon Henrik Fjällgren, Arc North och Adam Woods har en rejäl scenrigg. Det är en hel klätterställning, med ståltrappor, galler, plattform för trummorna och ljus bakom.
Jag vet inte när vi såg ett så här stort scenbygge senast. Kanske Danny Saucedo i Dandi dansa…
Det är tydligt att det är Jon Henrik Fjällgren som är den stora stjärnan här, men jag förstår att han tycker att det är skönt att inte vara ensam på scenen utan få vara del av vad de kallar för en ”grupp”.
Adam Woods gör ett stabilt första rep, sjunger bra, hittar kamerorna där han ska. Men det här är Jon Henrik-show.
Och jag vet inte riktigt om jag är överens med Arc Norths trummande. Det är svårt att göra scenshow av dj-framträdande.
Det här är inte alls dåligt. Låten är effektiv och Jon Henriks jojk tillför en snygg melodislinga till Adam Woods sång. Det här är absolut en favorit att ta sig till final. Men jag blir inte golvad av repetitionen.
Är det här en Mellovinnare? Ja, kanske. Men i så fall i brist på annat, är känslan efter första repet. Det kan absolut ändras till lördag. Och väntan på vad Loreen kan komma med i deltävling fyra är lång, lång, lång.
Nu så, äntligen! Nu har vi fått Jon Henrik-gängets repklipp också.
Jon Henrik Fjällgren börjar iförd en vit traditionellt samisk kappa. Intill honom, i en enorm klätterställning, står dj:n Arc North och trummar på digitala trummor, och på andra sidan Adam Woods.
Till första jojkrefrängen kränger Jon Henrik av sig kappan och jojkar loss.
Scenen nedanför klätterställningen är fylld med tungrök.
Genom hela framträdandet klipps bilder in på berg, skogar, glaciärer, lava, vulkaner, is och snö. Och en närbild på ett öga.
Och efter ett tag hamnar Jon Henrik Fjällgren på scengolvet tillsammans med dansaren Johanna Albertsson som uppenbarar sig ur tungröken.
Det verkar som att repen drar ut lite på tiden i Göteborg.
Det är ju första veckan, så mycket måste slipas in och alla rutiner sättas. Men Jon Henrik Fjällgren och hans ”grupp” skulle ha repat färdigt 18:15, men fortfarande en halvtimme senare har vi inte fått se något repklipp, eller några bilder från trions repetitioner.
Jag hoppas att det innebär att den som väntar på något gott… bla bla bla, ja ni förstår. Inte kan jag göra annat än att otåligt vänta heller.