Härligt med Lotta Engbergs glädje över att ta emot hall of fame-utmärkelsen!
– Göteboooorg!
Och piken mot Arja Siajonmaa som kom tvåa efter henne 1987:
– Jag ska inte nämna nån vid namn, men om jag säger så här att en av de andra medtävlande sa…, säger Lotta på scenen och lägger sig sen till med en finlandsvensk accent:
Efter att de fyra i semi heat 2 sjungit blir det snabbrepris och sen fler hall of fame-hyllningar. Först Eva Dahlgren som varken är på plats eller uppmärksammas mer än Stina Ekblad i inläst speaker berättar varför hon belönas. Att hennes intåg:
”markerade starten på den melodiösa gitarrpopen som sen dess skördat stora framgångar på Mello-scenen.”
Och så Arja Saijonmaa, som själv framför sin superklassiker Högt över havet.
Det blir ett snyggt framträdande också med åtta dansare som gör henne sällskap på scenen. Arja är verkligen en stjärna på scenen även när hon idag repar utan fixat hår och smink.
Sen får vi veta vilka två låtar som tar sig till final från det andra heatet i semin.
Efter Cazzi Opeia får vi en snabbrepris över de fyra låtarna i andra semiheatet och sen blir det dags för ännu en Hall of fame-hyllning.
Först ett videoklipp över att Eva Dahlgren väljs in, lite märkligt kanske eftersom hon ställde upp för att skivbolaget tvingade henne. Åtminstone andra gången hon var med, 1980 med Jag ger mig inte. Hon tävlade första gången 1979 med Om jag skriver en sång.
Men sen får vi hylla Arja Saijonmaa också som valts in. Hon är själv på plats och gör sin Högt över havet, som är anledningen till att hon väljs in i Hall of fame.
Efter Arja får vi veta vilka som tar de sista finalplatserna, på genrepet är det så klart lottat. Därefter blir det presskonferens och den sänder vi live på Aftonbladet så häng med där. Mer blogg blir det senare.
Arjas klänning är designad av Vuokko Nurmesniemi, den snart 89-åriga textildesignern som varit en av de mest stilbildande på Marimekko. Ganska imponerande.
Arja Saijonmaa får en bonusrepetition. I genrepen lottas ju alla resultat så att alla moment får repeteras och Arja har lottats fram och får göra sin låt en gång till.
Arja Saijonmaa får med sig publiken på handklapp direkt i första refrängen i den här genomtraditionella gladschlagern.
För mig är det svårt att inte sjunga med. Jag har ju hunnit höra den ganska många gånger redan. Den här låten har en solklar plats i det här startfältet. Kanske tar den sig inte vidare, men den kan vara mångas schlager-guilty pleasure.