Nu visar Henric von Zweigbergk upp Benjamins scenkläder på galge.

Jag känner att det här kommer bli jättesnyggt i det här numret. Precis det jag satt och önskade för en minut sen, typ. Enkelt, stilrent, enfärgat, för att passa till ljusskiftningarna i lysrören.

Och jag tror att jag kommer lägga ett bud på den här jackan om den råkar bli över nångång…

Benjamin Ingrosso är ensam på scenen framför massor av lysrör, som blinkar, byter färg och bildar mönster.

Det här är ett genomsnyggt nummer som dessutom känns varmare än den isblå känslan han hade på scenen förra året i foliesnäckan.

Han gör dessutom flera poser som antagligen kommer bli väldigt effektfulla när han har sina scenkläder på sig. För jag gissar att det här inte är scenkläderna, eller?

Bejamin Ingrosso repar som sista artist idag, men han är ändå redan på plats i arenan. Dels ska han vara med på presskonferensen mitt på dagen, men han passar också på att kolla in sin gamla Let’s dance-kollega på scenen.

Nu får vi höra alla låtar en gång till så i det här inlägget sammanfattar jag intrycket efter andra genomlyssningen.

Sigrid Bernsons Patrick Swayze är betydligt effektivare än jag tyckte vid första genomlyssningen. Refrängen är trallig och kul och det lär bli party på scenen. Versen är mer anonym än refrängen, men det går att göra ett snyggt nummer av den här poplåten. Sticket har ett tydligt handklappsparti.

John Lundviks My turn riskerar att drunkna bland veckans poplåtar. Den här typen av pampig ballad har ofta svårt att hävda sig i Melodifestivalen, men om John får till sitt framträdande och är övertygande i kamerorna så kan den pampiga Eurovision-balladen ha en liten chans att ta sig vidare. Låten får mig att tänka på powerballader som man dansade tryckare till på mellanstadiediscot, men som man också kunde stå och göra stora rörelser till och sjunga med i om man inte hade nån som man ville kramdansa med. Och direkt efter sticket så kan det bli ett gåshuds-moment när John tar i från tårna inför sista refrängen.

Renaidas All the feels är snygg Rihanna-light-pop med lite plinkanden och hennes coola raspiga röst. Men refrängen är lite anonym även vid andra lyssningen. Och dropet som leder till EDM-breaket gör mig lite lätt besviken. Men det används ju flitigt i exakt allt på P3 så det funkar ju bevisligen.

Edward Bloms Livet på en pinne är musik som ingen har hört sen 60-talet. Åtminstone inte i program för modern musik. Det här är så gammeldags och så udda att det mycket väl kan funka. Det är liksom en kul revyvisa med text om allt det goda som en livsnjutare som Edward uuppskattar i livet. Så gammaldags att det bara går att skratta åt. Eller med. Och jag kan inte låta bli att gunga med och sjunga med: ”sill i dill, sill i dill, med potatis till”.

Kikki Danielssons Osby Tennessee är en självbiografisk countryvisa som rakt igenom andas svensk-country a la Mats Rådberg och rankarna och av nån anledning kan jag bara tänka på Peta in en pinne i brasan, även om textreferenserna är helt annorlunda här. Texten är ärlig och handlar om Kikkis hela liv och refrängen är lätt att sjunga med i.

Kamferdrops Solen lever kvar hos dig är dansbandshouse helt enkelt. Refrängen är supereffektiv. Den klistrar sig fast och går inte att få ur huvudet vare sig man vill eller inte. Precis som en riktigt bra dansbandsschlager. Sen har det lagts på en tropical house-produktion som gör låten till en märklig mash up som väldgit mycket påminner om när man på 90-talet gjorde covers på stora 80-talshits i Eurodisco-tappning. Men nu med house-saxofon i stället.

Benjamin Ingrossos Dance you off är den tydligaste finalisten i veckans startfält. Säger jag redan så här tidigt. Hoppas att jag inte har fel. Det är så mycket Justin Timberlake-lån med Michael Jackson-känsla i Benjamins sång men allt är smart och snyggt ihopsatt till en låt som kommer erbjuda maximal möjlighet till att visa upp Benjamin på scenen. Han skulle behöva få en total black out på scenen för att inte gå vidare. Säger jag nu innan jag sett en sekund av vad han ska hitta på i sitt nummer, eller ens hört honom sjunga den live.

Bejamin Ingrossos låt Dance you off är en smart uppföljare till förra årets tävlingslåt. Den är direkt och snyggt producerad, sval på samma sätt som förra årets låt, men ändå med mer personlighet.

Jag gillar ju egentligen låtar med mer värme, som inte ska kännas så slicka, men det här är effektivt. Det andas Michael Jackson och tidig Justin Timberlake och Benjamins röst sitter snyggt till det här.

Markus Larsson pratar tropical house intill mig, men det är mindre övertydligt här. Med tanke på hur Bejamin var på scenen förra året borde det här vara en enkel dans till final för honom.

Edward Blom tog en tupplur lutad mot tågfönstret när jag gick förbi, så jag tog ingen bild av honom heller. Men Benjamin Ingrosso var mer vaken och glad över att vara på väg.

Tillsammans med koreografen Zain Odelstål och stylisten Dennis Bröchner fick vi förklara var nånstans årets Eurovision äger rum, så nu hoppas jag att Benjamin svarar rätt på kommande frågor om det.

Renaida är också på tåget och definitivt vaken. Möjligen blev hon lite förvirrad när jag och hennes skivbolagskontakt började prata om allt möjligt melodifestivalrelaterat, inklusive veckoscheman och repetitioner och grejer.

Älskar hur hon valt orange som sin färg idag. I tisha, hår och naglar. Det här bådar gott för en färgglad och kul vecka. Melodifestivalen blir alltid lite galnare och roligare när artisterna bryr sig om outfits och att alltid synas och ta plats när de dyker upp.

Johan Gunterberg är inte direkt den inåtvända typen. Vid 04:27 fick jag syn på honom tvärs över baren och han vinkade spexigt.

Men där bakom honom, vem satt där och såg betydligt tröttare ut?

Vi zoomar väl in och dubbelkollar, eller hur?

Jamen, visst är det Benjamin Ingrosso, som lite mer rofyllt betraktar omgivningen. Inklusive Johans viftande.

Vänta lite. Vi måste titta lite närmare på de där bilderna.

Det kanske inte var Robin och Benji som vår fotograf egentligen fokuserade på.

För där bakom. Ser ni?

Jajamensan! FO&O-Oscar Enestad och flickvännen Cecilia sitter ju där bakom och myser.

De är inte så duktiga på att hålla förhållandet hemligt med tanke på att Cecilia varit med Oscar på ALLA efterfester som FO&O varit på.

Robin Bengtsson hade en gigantisk skumpaflaska. Han fick den redan strax efter midnatt.

Hur han kunde ha droppar kvar i flaskan vid 03:26 är för mig ett gigantiskt frågetecken. Men tydligen var han inte särskilt sugen på champagne. Men det kom i alla fall Benjamin Ingrosso till godo. Skål pojkar!

Det som inte hamnade över hela Benjamins, arm vill säga.