Höll på att sätta frukosten i halsen när jag bläddrade i dagens City. Gratistidningen skriver om Melodifestivalens vilda efterfester och citerar en anonym källa som målar upp en bild av sex och snusk i schlagertider.

Tidningen nämner också Christer Björkmans vilda efterfester och då blandar schlagergeneralen in mig i det hela. Så här säger han till tidningen:

”Jag vet att bloggmänniskor som Aftonbladets Tobbe Ek skrivit om det där, men det är ju för att han inte får umgås med oss. Han jobbar ju jämt, och vi måste få stänga av någon gång och vara privata. En journalist som inte inser att vissa saker inte bör skrivas om kan givetvis inte vara med.”

Snyft, snyft, buhu, jag får inte vara med och leka. Känns det som att Christer tror att jag tänker.

Men istället är ju hans citat fullt av beröm. ”En journalist som inte inser att vissa saker inte bör skrivas om” vad är det för en journalist?

Jag är ju på plats på Melodifestivalen för er skull. Ni som läser min blogg. Om jag skulle komma överens med folk om att inte skriva saker, vad skulle jag då vara för journalist?

Då skulle jag vara en del av Melodifestivalens pr-maskineri som bara skriver artiklar med spännande rubriker som ”Folkfesten är i stan”, ”generalen Björkman styr skeppet” och ”Följ med på det spännande schlagerschlaget”.

Känns ju väldigt intressant och läsvärt, eller vad säger ni?