Jag skrev ju för några veckor sen att jag saknar mina Caracolor. Som jag då också kunde berätta har tjejerna fått en ny kompis. Frida Karlsson har begett sig down under (Australien om jag inte minns fel) och ersatts av 20-åriga Sara Larsson från Ystad.

Nu har gänget skickat ut ett pressmeddelande med den här bilden på Sara och löfte om att de snart kommer med nytt material. Jag hoppas allra mest på att det blir på svenska…

Dessutom undrar jag varför ingen lagt upp låten ”Överallt” på Youtube? En av tjejernas första hits som jag älskade redan på demostadiet.

Tänk att en liten nidvisa om en bloggare kunde bli en sån hit.

Över 6000 nedladdningar under förra veckan. Man kan ju bara spekulera i hur högt upp på hitlistan låten skulle hamnat om det varit registrerade nedladdningar. 6000 brukar räcka till en rätt säker förstaplats har jag förstått.

The Tuggummi Song skrevs av Caracolas låtskrivare med Henrik Bie i spetsen och jag kan ju inte låta bli att igen bjuda på länken där den kan laddas ner gratis – tack Henrik!

Videon finns i lite mer högupplöst form på aftonbladet.se om ni inte nöjer er med versionen här ovan.

Foto: Oskar Brewitz

Årets största förälskelse – Caracola. Och Maggan Julles slips. Snygg va?

Foto: Oskar Brewitz

Caracola-Frida var den som stannade längst av tjejerna. Kanske för att jag höll fast henne i famnen.

Foto: Oskar Brewitz

Olas låtskrivare Tony och Mirja. Har jag visat den här bilden förut?

Foto: Oskar Brewitz

Christer Björkman i kvällens absolut hetaste kavaj. Inte nog med att jag till slut lyckades nästla mig upp på gräddhyllan där artister och kändisar hängde och vi i pressen inte fick vara. Där kunde jag också mingla med Melodifestivalens allra innersta krets.

Foto: Oskar Brewitz

Eskobars Frederik Zäll ger mig lite spö för att jag säger till honom att de inte gjorde bra ifrån sig på scenen med sin Hallelujah New World i deltävlingen i Linköping. Jag älskar ju fortfarande refrängen till den låten så han var inte så farligt sur på mig, som ni ser.

Jag lovar dessutom att det är han som spillt på mig, så jag fått en fläck på skjortan.

Foto: Oskar Brewitz

Thomas G:son var på festen och röjde. Jag förstår att ni inte känner igen honom, men det långa håret är uppsatt i tofs. Tilsammans med stackars Magnus Rongedal blev han tvungen att lyfta upp 80 kilo reporter på fotografens order.

Foto: Oskar Brewitz

Så här ledsen blev jag när jag insåg att årets sista efterfest faktiskt tog slut. Här tröstas jag av Kristian Loootus (ni vet han som lyfte Björn Gustafsson i svanhopp i mellanakten) och Linda Bengtzings dansare Dawid Bienkowski och mario Perez Amigo.

I röd t-shirt och svart jacka kan ni dessutom skymta Rednex-killen Anders ”Maverick” Lundström.

Tilläggas bör väl att jag var allra sist att lämna efterfesten, förutom vakterna.

Foto: Oskar Brewitz

Aftonbladet-gänget hade sin egen efter-efterfesten-fest på ett hotellrum intill Globen. Där bänkade jag mig på golvet och fortsatte blogga tills en taxi kom och hämtade mig och körde mig till TV4:s morgonsoffa klockan 08.40 i morse.

Har jag berättat att min cruch för i år heter Caracola?

Tjejerna röjde med mig på efterfesten, men det var bara deras låtskrivare Aja och Caracola-Frida som höll ut hela svängen.
Jag är mycket tacksam för att Emelie tog med mig upp på VIP-hyllan där vi i pressen egentligen inte var välkomna, men just då var jag så blyg att jag inte ens vågade säga hej till Björn Gustafsson
Men sen, när Aja(låtskrivare) och Frida röjde loss. Oj oj oj jag har så mycket bilder men vågar nog inte visa dem.

Ser ni hur chockad jag ser ut över att bli upphånglad av Emma. Bilden togs innan hon gick hem.

Oskar Brewitz tog så klart en mycket snyggare bild än jag själv skulle ha kunnat ta. Dumma han.

Foto: Oskar Brewitz (vilken annan festprisse skulle orka?)

Frida var den som stannade längst, och festade roligast av Caracolorna.

2006 hade jag värsta crushen på Sonja Aldén (eller Sonya som hon hette det året). Hon åkte ur i sin delfinal, men kom ändå på massor av efterfester, röjde, dansade och hade urkul.

I år har jag hittat en ny crush – Caracola!

Igår spelade de på klubben 90’s på Riddarholmskällaren och jag kände mig som värsta stalkern när jag stod längst fram och sjöng do wahpa do bapadaba deyoh deyoh.

Mötte Caracolorna på ett event som en av Melodifestivlaens sponsorer höll i.

Med hjälp av lite sponsorbrillor blev det plötsligt moviestar-feeling.

Nu är ju schlagern igång och för er som bor i Stockholm har ni nog sett att Hötorgsskraporna är färgade av Melodifestivalen-kronan.

Om man bor som en av mina frenemys har man den här utsikten på kvällarna.

Bilden ärligt stulen från QX:s Ronny Larsson.

Idag börjar artisterna torr-repa här i Globenområdet, men eftersom scenen håller på att byggas håller man tydligen till i Globens annex, där också efterfesten kommer hållas på lördag.

Just i skrivande stund håller Linda Bengtzing på att repa sin Hur svårt kan det va? Jag ska träffa henne lite senare i eftermiddag så då kan jag berätta mer om läget.

Frida Muranius har jammat hela vägen från malmö i X2000-bistron på tåget.

Tydligen kommer hon giga runt på stan och samla in cash till Situation Stockholm när hon inte repar.

Sibel lär vara trött efter sin releasefest igår. Vi får se om hon laddar om ordentligt idag. Egokick ju att ha fest för några hundra vänner, bekanta, kollegor och pressfolk när allt fokus ska ligga på en själv.

Ett glasögonföretag är med som sponsor för Melodifestivalen och har i varje stad haft ite egna evvents för sig.

Ikväll ska de se till så Poodles utmanar Nordman i Singstar. Richard Herrey och Caracola ska också vara på plats. Jag tycker att de ska sjunga The Tuggummi Song.

Henrik Bie, Magnus Lanner och Matthias Olsson – Caracolas låtskrivare i Melodifestivalen 2008 – har lagt ner alldeles för mycket tid på att ironisera om en bloggare på festivalen – så mycket tid att det blev en låt av det hela.

Chewing Boys – The Tuggummi Song

Jag känner mig mycket smickrad över textraderna tugg tugg tuggummi, sudd sudd suddgummi. Därför kunde jag inte låta bli att slänga ihop en liten musikvideo också. Se och njut.

Micke Ågren på Mix Megapol kommentarade när han fick höra:
– det värsta är ju att det är en BRA låt!

Allt är Tess Merkels fel. Jag lovar. Någonstans mitt i natten med en illgrön shot från helvetet började allt. Sen fortsatte det med tequila (i och för sig på mitt initiativ) en vild bugg och fler drinkar. Sen ska vi nog inte berätta mer. Alls. Över huvud taget. Tyst på mig.

Varför nöja sig med en när man kan få två?
Foto: Oskar Brewitz (som också bjöd på drinken)

Foto: Oskar Brewitz

Precis som Caracola-Emilie lovade när hon gick och la sig så stannade Frida kvar och festade med mig.

Foto: Oskar Brewitz

Och tydligen hade jag förtjänat en puss.

Foto: Oskar Brewitz

Håkan Hemlin och Christer Björkman fick guida mig rätt i dimman.

 I festens början var Caracola allra vildast på dansgolvet. De röjde rejält till sin egen låt, Olas Love in stereo, Anne-Lie Rydés version av Han går som en karl (som de av outgrundlig anledning sjöng för MIG av alla på festen – jag kan lova att jag kände mig smickrad).

På dansgolvet fick tjejerna sällskap av både Ola och pudlarna som var i flirtartagen och Terran Andersson som röjde loss rejält.

Vid två-tiden smet Emilie förbi mig lite lagom lullig och meddelade att det var dags att sova:
– Men Frida och Emma är kvar och festar med dig, lovade hon.