David Lindgren öppnar med Staying alive och strippstångsdans.

Han har övat ganska länge på det här.

David Lindgren följer upp den första låtsasfinalisten med en rejält nakenkupp. Han upprepar Lill Lindfors entré under Eurovision song contest 1985 med att snubbla in på scenen i bara kalsonger.

Som sen visar sig innehålla en flärp under skrevet.

Som David fäller upp och drar över huvudet.

Inte riktigt lika effektivt som Lill Lindfors kjoltappning, men ändå.

Det här fick vi inte se igår, det här momentet har de sparat till dagrepet idag för att eet ska bli en större överraskning ikväll.

Igår lottades Ida Redig och Margaret till låtsas-finalister. Det innebär att två andra artister får sjunga om nu på dagrepet.

Jonas Gardell får sjunga om som första artist.

– Ingen kan ta ifrån mig att jag har fejkvunnit i Scandinavium, säger han på väg upp på scenen och stämmer upp i en hyllningssång till arenan.

– Åh, Jonas Gardell din lilla rumpslickare, höll jag på att säga, säger David Lindgren.

Och det kan han inte ta tillbaka, för det var precis vad David sa. Kan ju tolkas och feltolkas på alla möjliga sätt det där.

Efter ganska lång tid kommer David till slut in och tar över från Henric von Zweigbergk. Ganska märkligt att det inte sker snabbare. För det här är ju också nåt som kan hända under en sändning och då är det David Lindgrens jobb att hålla publiken informerad och underhållen medan tekniken fixas.

Nu får Hence von Zweigbergk istället stå och i princip efterlysa David från scenen.

Men med David kommer också Fab Freddie och de får improvisera ett samtal om varandra som pågår. Och pågår.

Såna här moment är jättejobbiga för produktionen så klart, för både tv-publik och arena-publik måste bli informerad och underhållen så att de inte byter kanal eller reser sig och går.

Till slut får de i alal fall ner cd-väggen och Ida Redig kan ta plats på scenen.

David öppnar sen med en mängd dåliga Göteborgsvitsar. Några funkar, andra not so much.

David Lindgrens och dansarnas öppningsnummer, Bee Gees Staying alive med strippstångsdans, är ett snyggt nummer. Men det har inget syfte. Det finns ingen förklaring till varför David gör just den låten eller den här typen av dans.

Det känns som att någon bara tänkt ”det vore häftigt om David dansade pole dance”. Och ja, det stämmer ju.

Men varför? Och varför Staying alive?

Det är sånt som innehållsgruppen och regissören Sunil Munsi måste bli tusen gånger bättre på. För det finns ingen mening med det här numret. Det betyder inget och har inget syfte. Det för inte programmet framåt. Det är ingenting.

Synd, för hade numret bara försetts med ett syfte så hade det kunnat vara så mycket bättre. Nu slarvar SVT bara bort ett snyggt nummer som skulle kunna vara supercoolt.

Det gäller att få rätt grepp om strippstången vid den typen av dans. Så David putsar stången lite extra innan allt kör igång.

David håller lite Göteborgs-frågesport inne i greenroom men tappar humöret när publiken avslöjar svaren:

– Men tyst, publiken, ropar han plötsligt och man känner att han kanske borde ha slappnat av lite.

Han får nog leva med att publiken försöker svara också.

Känns ganska dumt att skälla ut sin publik. För det kändes inte som att han skämtade.

Efter Petra Marklunds mellanakt får vi veta vilka fem som låtsas-går vidare under genrepet. Sen blir det ny snabbrepris med låtsas-topp 5.

Manuset är verkligen inget att hänga i julgranen i år. Skämten är urtrista och jag tycker synd om David som ska försöka få med sig skratt med det här skräpet.

Inför Mimi Werner kommer ett likadant reklaminslag med Anna Book som förra veckan. Med skillnaden att det inte fanns ett enda roligt skämt i reklamen för träningsredskapet ”Mello fitness shaper”.

Menar ni allvar, på Melodifestival-redaktionen? Ska ni verkligen slarva bort Sveriges största tv-program så här klantigt?

Folk vill ha värme, men folk vill också ha humor. Så sorgligt att Edward af Sillén gjorde Englands uttagning i stället för den här. Konstigt om det bara är Edward som kan skriva bra manus till Melodifestivalen.