Flera av artisterna var upp på scenen på efterfesten och körde sina låtar. SVT klassar numera Mello-efterfesten som en sluten tillställning och har gett okej på att låta även finalisterna framträda med sina bidrag.

Engmans kapell var först ut och fick med sig festgästerna i sin gladtralliga smittande refräng.

Fröken Snusk stod längst fram när artistkollegorna körde sina låtar.

och passade också på att ge Dear Sara en kram när hon körde sin låt.

Härligt att se, det kändes som att Fröken Snusk hade väldigt kul på festen.

Och Saras pappa passade på att filma dotterns framträdande.

C-Joe fick med sig hela publiken i sina armrörelser.

Dear Sara, eller Sara Nutti som hon heter, var på efterfesten med sin familj, men hon stannade inte jättelänge på festen. Eller, det var inte så att hon gick och la sig. Det var bara det att ljudvolymen i festlokalen var så hög att det var omöjligt att föra ett normalt samtal utan att skrika.

Det gjorde att många drog därifrån. Men Sara slog sig ned i några fåtöljer i hotellfoajén istället och där hängde hon istället till sen natt. Det var nog det smartaste för den som inte ville skrika bort sin röst.

Dear Sara fick tag i en av Fröken Snusks extramasker.

Den åkte snabbt på.

Och vips fanns det två Fröken Snusk på festen.

Orginalet, som fått på sig favoritmasken med Louis Vuitton-loggorna igen, dansade loss med Dear Sara-Fröken Snusk.

De tog sig ju båda vidare till finalkvalet så de är kvar i tävlingen.

Dear Sara sjunger det danskaste vi hört i Melodifestivalen på mycket länge. Så här brukar de flesta danska Eurovision-bidrag låta, åtminstone sen 10-talet.

Inte så konstigt med tanke på att låtskrivaren Benjamin Rosenbohm är del i duon Ben & Tan som vann den danska uttagningen pandemiåret 2020.

Dear Sara levererar snyggt. Med mycket mer självförtroende än man kunde förvänta sig i torsdags när repen drog igång.

Dear Sra har verkligem jobbat bort nerverna från de första repen nu. Hon känns trygg på sdenen och har roligt när hon sjunger för ett fullsatt Scandinavium. En sån enkel grej kan absolut bli avgörande ikväl och ta henne vidare bland topp 4.

Silence after you är en kompetent poplåt, dock ibland på det där sättet när kompetent också kan betyda anonymt tråkig.

Men när Sara kopplar på charmen och ler in i kameran så vinner hon över det, gör låten mer intressant. Är hon så här bra ikväll skulle hon abslut kuna skrälla.

Dear Sara får med sig publiken på att klappa takten redan i första versen. Det känns ändå att publiken är på gång idag, trots att det är långt från fullsatt.

Det känns som att Sara hittat lugnet, hon känns inte alls så nervös som hon var på de första repen. Sången sitter också nu.

Dear Sara gör sin andra genomsjungning. Det känns verkligen så mycket tryggare idag, både i sången och på scenen idag.

Hon kommer visserligen av sig i texten en gång och tycks bli sur på sig själv och utbrister i micken:

– Naej.

En sån reaktion måste hon bestämma sig för att inte visa om det skulle hända på lördag. Det är bättre att bara köra på oavsett vad som händer.

Och hon kommer snabbt in i låten igen. Få hade märkt att hon kom av sig om hon inte ropat ut sin besvikelse.

Man har justerat lite i Saras nummer. Ljusbollen är bara med i början av numret och hissas sen upp i taket. I går hissades den ner igen under slutet av numret.

Det blåser rejält i Sara Nuttis kläder.

Borta är ju Carola-fläktarna i år. Istället låter man lövblåsarna som används för att städa scenen knäcka extra också för att skapa stormvindar i artisternas hår och kläder.

Nu känns Dear Sara betydlgit tryggare på scenen än under de första repen igår.

Hon har med sig en superkör, Dea Norberg och Britta Bergström, som stöttar henne i kulissen.

Dea och Britta är två av Sveriges mest erfarna körartister som vet hur man lyfter en artist.

Nu är det dags för presskonferens och projektledaren Anders Wistbacka försöker sig på att ta in alla artister på en gång istället för att, som det varit de senaste 18 åren, en och en och därefter en gruppbild.

Det blir rätt förvirrat allting. Wistbacka förstår ju också att fotograferna vill ha enskilda bilder på alla artister, så han får snabbt be de tävlande att ställa sig längre bak, på ena sidan av scenen och lämna utrymme för dem att en och en komma fram till fotogaferna för plåtning.

Och sen blir det så att artisterna får gå fram en efter en och sen samlas på andra sidan scenen. Väldigt märkligt allting. Och svårt att förstå poängen.

Och så får vi äntligen en gruppbild ändå.

Kanske den snyggast uppstållda gruppbilden på mycket länge. Det tackar vi Anna-Maria för (Ni som vet, vet).