Eko vann talangtävlingen Svensktoppen nästa 2013 och fick därför sin plats i Melodifestivalen.

Numret passar till låten, med snygg ljussättning i vita spelande käglor över scenen som byter ljus till rött.

Men jag har ännu inte förstått hur den här låten hänger ihop. Den griper inte tag i mig och jag känner inte hooken ordentligt.

Ekos nummer består i att Anna Lindman sjunger medan bandmedlemmarna Hannes Lundberg och Michael Ottosson står vid varsina uppsättningar av synthar och trummor. 12 röda saftblandarlampor har ställts på stativ och pulserar ljus medan skärmarna i bakgrunden har tycks ha nån skärmsläckare påslagen som ger ett nätmönster som snurrar runt runt.

Ekos sångerska Anna Lidman har en musikalröst som Sarah Brightman och det här får mig att tänka på Elysion som tog sig till andra chansen i Karlskrona 2006.

Hon sjunger bra men soundet i låten blir mer 80-tal än Norges Margret Berger just på grund av hennes röst.

Det här känns 80-talssynth och kanske Jean Michel Jarre eller nåt sånt.

Under andra genomlyssningen snackas det om att Ekos låt Red är som norska margret Bergers låt i Eurovision förra året. Men långt ifrån det tryck som den låten hade.

Det här är 80-talspop och Kim Wilde och Sarah Brightman-musikal. Och var är hooken? Jag går vilse i den här låten.

Efter två minuter undrar jag om inte låten är slut snart.

Ekos sångerska får mig att tänka på Sarah Brightman. Låten Reds vers låter som musikal gift med 80-talspop. Det blir pretentiöst och tillstyltat vid första genomlyssningen och jag hittar ingen hook som griper tag.