Elias och dansarna utnyttjar hela scenrummet på ett snyggt sätt. Båda catwlakerna och den främre plattformen som blir mer än bara förflyttningspassager, men också kuberna i scenens ytterkant blir en spelplats som inte utnyttjats på samma sätt tidigare i år.

Den här uj uj uj-slingan har dessutom alla möjligheter att fastna på hjärnan så man storknar och lär kunna spelas och sjungas av alla barn i hela Sverige efter helgen.

Nu har både Elias och dansarna fått på sig färgglada tröjor och jackor och det är helt rätt för det här numret.

I andra genomsjungningen funkar sången betydligt bättre i inledningen. Han behövde bara bli lite varm i kläderna.

Det här är ett dansa-upp-och-studsa-och-var-glad-nummer. Dansrörelser som illusterar textraden ”vi trycker på play” och glada färger kan göra det här till en barn- och glädjefavorit.

Elias kommer behöva jobba på att hålla humöret uppe genom hela låten, inte bara när han sjunger.

Han måste i varje sekund utstråla glädje på scenen, och ta varje repetition som tillfälle att öva öva öva och då kan det här absolut gå hem på lördag. Inte helt lätt så klart när vi i pressen sitter och stirrar ner i våra datorer. Men en svår publik är bästa övningen.

De här färggglada grejerna hänger på galgar just nu. Och inför andra genomsjungningen får Elias på sig den orange-färgade jackan på scenen.

Elias solopartier låter inte jättebra i inledningen av första genomsjungningen, men när kören trycker in i refrängen funkar det bättre.

Han behöver få hjälp att hitta rätt i tonerna direkt i början så kommer nog det här att gå bra.

Det är ju verkligen första genomsjungningen och Elias är 16 år gammal utan större scenvana, så han behöver få några omgångar på sig innan att komma in i det här.

Men nu sjunger han bäst när han har sällskap av dansarna på scenen och får bjuda på lite fest och stoj-känsla.

Nu är det dags för Elias Abbas. Han är yngst i årets startfält, fyllde 16 några dagar efter presskonferensen när artisterna presenterades i december.

Elias börjar sittandes på scenkanten på catwalken ut till den främre plattformen.

Han har flera dansare med sig på scenen. Men Daniel Koivonen, till vänster i bild, är bara vikarie och lärde sig den här koreografin igår för att kunna rycka in på dagens rep. Lamin Holmén som ska vara med i numret kommer inte förrän i morgon.

Nu får vi höra alla låtar en gång till. Jag uppdaterar det här blogginlägget vartefter låt för låt.

Emmi Christensson gör en musikalballad med Eurovision-känsla och använder sin musikalröst i refrängerna på ett pampigt och snyggt sätt utan att det tar över för mycket. Sluttonen är helt otrolig och det ska bli väldigt spännande att se hur hon levererar det här på scenen. Ryktet säger att det inte kommer vara något som helst problem. Det här kan Emmi.

Elias Abbas gör definitivt veckans ”nu ska vi festa och ha kul och bara studsa runt och få publiken att dansa”-låt. Det kan gå vägen. Eller så kan det gå åt fanders. Allt beror på om han funkar på scenen och får med sig publiken i sin glädje. Det är då den här typen av Panetoz-, Samir & Viktor-, De vet du-låtar funkar.

Felicia Olsson har en suggestiv första vers som glider över i en stick och refräng som får mig att tänka på Eurovision-låtar från Estland (tänk Sandra Oxenryd 2006) eller Maria Haukaas Storengs duett med Anna sahlene i Melodifestivalen 2009, Killing me tenderly.

Rolandz gör den galnaste låten i årets tävling. Jag kan inte sluta fascineras av och vilja lyssna på texten om hur Roland dansar fuldans med Anette i en boogie woogie som känns mer rockabilly än dansband. Det här får mig att vilja dansa och inte sitta still och jag längtar efter att få se den på scenen. Och jag tror att ni kommer att älska det här på lördag. Det är så genomenkelt och omtyckbart och med Robert Gustafsson i mängder av dialekter. Humor på riktigt.

Olivia Eliasson. Oj, att komma efter Rolandz kan bli tufft på lördag. Det finns en risk att folk fortfarande sitter och pratar om Robert Gustafssons upptåg på scenen och helt glömmer bort den här rätt generiska Taylor Swift-låten som låter som ungefär allt annat som går på radion och streamas just nu. Eller så är det just det som gör att folk kommer rösta, om Olivia övertygar på scenen.

Felix Sandman satsar verkligen allt på att helt byta framtoning efter danshoppandet i FO&O och jag tror att det är helt rätt väg att gå. Det här är en lightversion av Frans med innerlig text och spröd sång till enkelt pianokomp. Och vid andra genomlyssningen växer refrängen. Det här är snyggt. Avskalat. Sant. Okrångligt.

Mariette Hansson gör det som jag förväntat mig. Och hon har utstrålning på scenen som kan räcka långt, men det tar till andra genomlyssningen innan jag riktigt går igång på det här. Kan det vara för ospännande vid en första lyssning? Andra gången gillar jag det här mer. Men jag känner ingen käftsmäll ännu. Hade velat göra det. Men det gjorde jag inte med Måns Zelmerlöws Heroes vid uppspelningen heller. Det kom vid första repet.

Elias Abbas Mitt paradis är ett typiskt partybidrag. Tänk er Samir & viktor med sångröst, eller Moncho utan spriten, eller Panetoz utan gruppdans.

Markus Larsson sitter intill och sjunger allez allez allez som Amir tävlade med för Frankrike i Eurovision till den här melodislingan och öppningen är väldigt lik Dansa Pausa.

Det här är fotbollsrefräng men med uj uj uj uj istället för allé allé allé