Glöm bort vad jag skrev om Irland. Ja, jag tänker till och med radera det inlägget, visst är det inte Kennedy som skrivit ”You raise me up”, däremot spelat in den. Jag börjar nog bli trött.
Nu börjar det dra ihop sig till ett andra genrep. Jag har fått plats på rad sju så jag lovar att återkomma med närgångna intryck sent i natt eller imorgon bitti.
…och ännu mer faktiskt. På torsdag kväll kommer det 1000:e eurovisionbidraget att spelas upp sen starten. Det är Irlands bidrag, som är låt nummer 8 i semifinalen, som blir låt nummer 1000. Kanske rättvist, med tanke på att Irland vunnit ESC flest gånger.
Det lär dock inte hända med årets sömnpiller.
(Om nåt är fel med det här, så får jag hänvidsa till Svante Stockselius, det är han som har räknat.)
Jag skrev nyss 38 deltagande länder. Men det är bara 37 låtar. Serbien Montenegro hade problem att komma överens mellan staterna om vilken låt de skulle skicka, så de drog sig ur tävlingen, men de kommer fortfarande vara med och rösta.
Svante Stockselius som är hög chef på EBU och ansvarig för ESC förklarade på en presskonferens idag hur röstningen hottats upp för att inte tv-tittarna ska bli uttråkade.
Poäng 1-7 kommer läsas upp av programledarna och sen får respektive lands representant avge de högsta poängen, 8, 10 och 12.
Röstningsordningen kommer inte heller vara i den ordning som länderna framträder. Istället drogs det tidigt i våras lott om i vilken ordning allt sker. Det här för att det ska fungera rent tekniskt med telelänkar till alla länder.
ESC kommer i år bland annat att visas i Australien, Kosovo, Georgien och Azderbajdzjan. Förutom de 38 länder som deltar.
Tidningens reporter Susanne Nylén, jag och Ronny, en reporter från tidningen QX, klev visst upp på scenen på Anna Vissis fest igår och showade loss till Nannes ”Håll om mig”.
Hade förträngt det, men påmindes när Susanne berättade det för Christer Björkman. Han gjorde tummen upp.
Träffade Andreas Lundstedt på hans hotell idag. Han bor på Hilton så vi intog takterrassen och gjorde en intervju, men som vanligt när man gör tv-intervjuer hoppar många av stjärnorna över det roligaste tills kameran är avstängd.
I hissen på väg ner berättade han att han tillsammans med Tinka från Bosnien-Herzegovina (som också ingår i gruppen Six4one som tävlar för Schweiz hade hittat ett öppet förråd i hotellkorridoren.
– Där fanns alla lyxprylar som bara går till de finaste sviterna, typ tofflor och sånt.
Andreas var visst inte så framåt, men Tinka pushade på, så de försåg sig med handdukar och tofflor och annat.
Bäst av allt var att Tinka samtidigt måste ha tappat sin rumsnyckel, för de var båda tvungna att gå ner till receptionen, med handdukar och tofflor i händerna för att hämta en ny nyckel, smått pinsamt kanske.
Min favorit Silvia Night känns väldigt tveksam när hon kör Islands bidrag på repet. Hennes scenografi är ett hjättebygge av märkliga rör och annat bråte och hon har hiskeliga kläder – tänk Rickard Engfors i Melodifestivalen 2005.
Tyvärr hara hon svårt att gå i sina högklackade stövlar och snubblar flera gånger, dessutom verkar hon ha svårt att köra sin shöw, sjunga och fokusera på kamerorna samtidigt. Hon ger ett väldigt osäkert intryck på scenen.
Jag som ville ha Silvia Night for president.
Hon kliver på scenen direkt efter Carola. Hennes ”Through my window” är en skön, rätt typisk eurovision-schlager, men hon kan helt försvinna i skuggan av Carola. Jag håller tummarna för att det inte blir så.
Kate Ryan är den artist som haft största internationella hitsen de senaste åren, bland de tävlande. Det gör tyvärr inte att hon kan leverera sin suveräna ”Je t’adore” på scene. På repet idag lät det så illa så det gjorde ont.
Trots att låten redan är en hit över Europa känns det långt till att hon skulle vinna. Ja, det kan till och med bli svårt att ta sig vidare till final.